Santa Maria Annunziata delle Turchine

Santa Maria Annunziata delle Turchine
Kyrka
Santa Maria Annunziata delle Turchine vid Via Francesco Sforza.
Land	Italien
Ort	Rom
Trossamfund	Romersk-katolska kyrkan
Stift	Roms stift
Plats	Via Francesco Sforza 5
Arkitekt	Carlo Rainaldi ⋅ Marco Antonio Pioselli
Stil	Barock
Invigd	1676
Dekonsekrerad/ Riven
- Dekonsekrerad	1873
Santa Maria Annunziata delle Turchine (nummer 157) på Giovanni Battista Nollis topografiska karta över Rom från år 1748.

Santa Maria Annunziata delle Turchine är en dekonsekrerad kyrkobyggnad i Rom, helgad åt Jungfru Maria och särskilt åt hennes bebådelse. Den är belägen vid Via Francesco Sforza i Rione Monti.

Adelsdamen Camilla Orsini (1603–1685) grundade 1676 den romerska grenen av Den Allraheligaste Bebådelsens orden. Nunnorna, som följde augustinregeln, kom att kallas Turchine (av italienskans turchese, ’turkos’) efter den turkosfärgade ordensdräkten.^[1]

Arkitekterna Carlo Rainaldi och Marco Antonio Pioselli fick i uppdrag att rita kloster och kyrka.^[2]

Nunneklostret exproprierades av den italienska staten år 1873 och kyrkan blev en del av ett militärskrädderi.^[1] För närvarande tillhör kyrkan de italienska fallskärmsjägarnas riksorganisation. Orden residerar numera i ett kloster vid kyrkan Santa Maria Annunziata delle Monache Celesti vid Via Portuense i sydvästra Rom.^[3]

Den tämligen enkla fasaden har två våningar. Två par doriska pilastrar bär upp ett entablement med en förkroppad kornisch. Ovanför rundbågeportalen sitter ett lynettfönster. Den övre våningen har tre rektangulära fönster och fasadens storform kröns av ett triangulärt pediment med ett tomt tympanon.

Kyrkan har ett grekiskt kors som grundplan, där sidoarmarna är något kortare än de andra. Kyrkorummet hade tre altaren: ett högaltare och två sidoaltaren. Kyrkans tre målningar var utförda av Giuseppe Ghezzi. Målningen Bebådelsen befinner sig numera i Santa Maria Annunziata vid Via Portuense, Den heliga Paula återfinns i Galleria Nazionale d'Arte Antica i Palazzo Barberini, medan målningen Den heliga Gertrud är försvunnen.^[4][5][6]

• 
  Santa Maria Annunziata delle Turchine (nummer 21) på Giovanni Battista Faldas vy över Rom från år 1676.
• 
  Santa Maria Annunziata delle Turchine (till vänster). I fonden syns Santa Maria Maggiore. Gravyr av Giuseppe Vasi.
• 
  Santa Maria Annunziata delle Turchine. Akvarell av Achille Pinelli.

• ”San Maria Annunziata delle Turchine” (på italienska). info.roma.it. Arkiverad från originalet den 20 februari 2022. https://archive.md/F8ly9. Läst 20 februari 2022. 

• Armellini, Mariano (1891) (på italienska). Le chiese di Roma dal secolo IV al XIX. Roma: Tipografia Vaticana. OCLC 9269651 
• Carpaneto, Giorgio et al. (2001). La grande guida dei rioni di Roma (2^a ediz). Roma: Newton & Compton Editori. ISBN 88-8289-388-X 
• Lawrence, Cynthia, red (1997) (på engelska). Women and Art in Early Modern Europe: Patrons, Collectors, and Connoisseurs. University Park, Pennsylvania: Pennsylvania State University Press. ISBN 0-271-01568-3 
• Lombardi, Ferruccio (1993) (på italienska). Roma: chiese, conventi, chiostri: progetto per un inventario 313—1925. Roma: Edilstampa. OCLC 30727273 
• Piront, Julie (2018). ”Architecture et clôture féminine à Rome. Le monastère des annonciades célestes (1676–1872)” (på franska). Giornale di Storia (Roma): sid. 1–47. ISSN 2036-4938. https://orbi.uliege.be/bitstream/2268/228458/1/2018%20Piront%20AC%20Rome.pdf. Läst 20 februari 2022. 
• Venuti, Ridolfino (1767) (på italienska). Accurata, e succinta descrizione topografica e istorica di Roma moderna. Roma: Carlo Barbiellini al Corso. OCLC 8825495 

• Wikimedia Commons har media som rör Santa Maria Annunziata delle Turchine.
  Bilder & media