Santa Lucia in Selci

Santa Lucia in Selci
Kyrka
Kyrkans portal vid Via in Selci.
Kyrkans portal vid Via in Selci.
LandItalien Italien
LänLazio
OrtRom
TrossamfundRomersk-katolska kyrkan
StiftRoms stift
FörsamlingSanti Silvestro e Martino ai Monti
PlatsVia in Selci
Invigd600-talet
Interiören.
Interiören.
Interiören.

Santa Lucia in Selci, även benämnd Santa Lucia in Orfea,[1] är en kyrkobyggnad och tidigare titeldiakonia i Rom, helgad åt den heliga jungfrumartyren Lucia. Kyrkan är belägen vid Via in Selci i Rione Monti och tillhör församlingen Santi Silvestro e Martino ai Monti.[2]

Tillnamnet ”Selci” kommer av de antika gatstenar, med vilka man belade Via in Selci, antikens Clivus Suburanus; dessa var tillverkade av kiselsten (italienska selci, latin silex).

Kyrkans historia

Enligt traditionen ska den första kyrkan på denna plats ha grundats av påve Symmachus (498–514), men för detta finns det inte några entydiga historiska belägg. Enligt Liber Pontificalis stiftades Santa Lucia in Selci som diaconia av påve Honorius I (625–638). Kyrkans ursprungliga namn var Santa Lucia in Orfea; Orfea syftar på en antik fontän, Lacus Orphei, vilken hade en staty föreställande Orfeus.

År 1604 ledde arkitekten Carlo Maderno en ombyggnad av interiören och gav den en barockdräkt. Orgelläktaren är ett verk av Francesco Borromini. Maderno har även utfört tabernaklet till det andra altaret på vänster hand; det har polykrom marmor och statyetter i alabaster. Utsmyckningen av första altarrummet på vänster hand är ett verk av Borromini. Interiören hyser även målningen Den heliga Lucias martyrium av Giovanni Lanfranco.[3]

Omnämningar i kyrkoförteckningar

KatalogÅrBenämning
Catalogo di Cencio Camerario1192sce. Lucie in Silice[4]
Il Catalogo Pariginocirka 1230s. Lucia de Silice[5]
Il Catalogo di Torinocirka 1320Ecclesia sancte Lucie in Silice dyaconi cardinalis[6]
Il Catalogo del Signorilicirka 1425sce. Lucie in Silice[7]

Titeldiakonia

Kyrkan stiftades som titeldiakonia med namnet Santa Lucia in Orfea av påve Silvester I omkring år 314.[8]

Kardinaldiakoner (urval)
  • Cencio Savelli: 1193–1200
  • Leone Brancaleone: 1200–1202
  • Pelagio Galvani: 1205–1210
  • Rainiero: 1213–1217
  • Francesco Napoleone Orsini: 1295–1312
  • Gaillard de la Mothe (eller Lamotte): 1316–1356
  • Philibert Hugonet, titulus pro hac vice: 1473–1477
  • Giorg Hesler (eller Kesler), titulus pro hac vice: 1477–1482
  • Hélie de Bourdeilles: 1483–1484
  • Ippolito I d'Este: 1493–1520
  • Vakant: 1520–1540
  • Giacomo Savelli:1540–1543
  • Ranuccio Farnese: 5 maj 1546 – 8 oktober 1546
  • Vakant: 1546–1551
  • Alessandro Campeggi, titulus pro hac vice: 1551–1554
  • Johann Gropper: 1556–1559
  • Innico d'Avalos d'Aragona: 1561–1563
  • Luigi d'Este: 1563–1577
  • Vakant: 1577–1587
  • Diakonian upphävd: 1587

Källor

Noter

  1. ^ Armellini 1891, s. 218
  2. ^ ”Chiesa annessa Santa Lucia in Selci” (på italienska). Diocesi di Roma. Arkiverad från originalet den 24 november 2019. https://archive.today/20191124054742/http://www.diocesidiroma.it/phpenti/ente/?ID=728. Läst 24 november 2019. 
  3. ^ Ausenda 2002, s. 312
  4. ^ ”Il Catalogo di Cencio Camerario (1192)”. Christian Hülsen – Le chiese di Roma nel medio evo. http://penelope.uchicago.edu/Thayer/I/Gazetteer/Places/Europe/Italy/Lazio/Roma/Rome/churches/_Texts/Huelsen/HUECHI*/1/4.html#34. Läst 7 maj 2020. 
  5. ^ ”Il Catalogo Parigino (circa il 1230)”. Christian Hülsen – Le chiese di Roma nel medio evo. http://penelope.uchicago.edu/Thayer/I/Gazetteer/Places/Europe/Italy/Lazio/Roma/Rome/churches/_Texts/Huelsen/HUECHI*/1/5.html#297. Läst 7 maj 2020. 
  6. ^ ”Il Catalogo di Torino (circa il 1320)”. Christian Hülsen – Le chiese di Roma nel medio evo. http://penelope.uchicago.edu/Thayer/I/Gazetteer/Places/Europe/Italy/Lazio/Roma/Rome/churches/_Texts/Huelsen/HUECHI*/1/6.html#157. Läst 7 maj 2020. 
  7. ^ ”Il Catalogo del Signorili (cr. 1425)”. Christian Hülsen – Le chiese di Roma nel medio evo. http://penelope.uchicago.edu/Thayer/I/Gazetteer/Places/Europe/Italy/Lazio/Roma/Rome/churches/_Texts/Huelsen/HUECHI*/1/7.html#222. Läst 7 maj 2020. 
  8. ^ ”S. Lucia in Orphea (Orthea, Orfea) or in Silice” (på engelska). The Cardinals of the Holy Roman Church. Salvador Miranda. Arkiverad från originalet den 24 november 2019. https://archive.today/20191124055243/http://webdept.fiu.edu/~mirandas/deaconries-2.htm%23Lucia#Lucia. Läst 24 november 2019. 

Webbkällor

Tryckta källor

  • Armellini, Mariano (1891) (på italienska). Le chiese di Roma dal secolo IV al XIX. Roma: Tipografia Vaticana. sid. 218. OCLC 9269651 
  • Armellini, Mariano; Cecchelli, Carlo; Tacchi Venturi, Pietro (1942) (på italienska). Le chiese di Roma dal secolo IV al XIX. Roma: Edizioni R.O.R.E. di N. Ruffolo. sid. 1334. OCLC 2997278 
  • Ausenda, Marco (2002) (på italienska). Roma (9). Milano: Touring Club Italiano. sid. 312. ISBN 88-365-2541-5 
  • Buchowiecki, Walther (1970) (på tyska). Handbuch der Kirchen Roms: der römische Sakralbau in Geschichte und Kunst von der altchristlichen Zeit bis zur Gegenwart. Bd 2, Die Kirchen innerhalb der Mauern Roms: Gesù Crocifisso bis S. Maria in Monticelli. Wien: Brüder Hollinek. Libris 76031. OCLC 27719523 
  • Hülsen, Christian (1927) (på italienska). Le chiese di Roma nel medio evo. Firenze: Leo S. Olschki. sid. 306. OCLC 3696954 
  • Lombardi, Ferruccio (1993) (på italienska). Roma: chiese, conventi, chiostri: progetto per un inventario 313—1925. Roma: Edilstampa. sid. 65. OCLC 30727273 
  • Rendina, Claudio (2000) (på italienska). Guida insolita ai misteri, ai segreti, alle leggende e alle curiosità delle Chiese di Roma. Roma: Newton & Compton. sid. 185–186. ISBN 88-8289-419-3 

Externa länkar

Media som används på denna webbplats

Monti - s Lucia in Selci facciata 1040288.JPG
Författare/Upphovsman: Lalupa, Licens: CC BY-SA 4.0
Roma, Santa Lucia in Selci, portale nella facciata del convento
Monti - s Lucia in Selci interno 1040290.JPG
Författare/Upphovsman: Lalupa, Licens: CC BY-SA 4.0
Roma, Santa Lucia in Selci, interno