Sant'Eufemia al Foro Traiano

Sant'Eufemia al Foro Traiano
Kyrka
Sant'Eufemia al Foro Traiano (nummer 1). Santo Spirito alla Colonna Traiana (2) och San Lorenzo ai Monti (3).
Sant'Eufemia al Foro Traiano (nummer 1).
Santo Spirito alla Colonna Traiana (2) och San Lorenzo ai Monti (3).
LandItalien Italien
LänLazio
OrtRom
TrossamfundRomersk-katolska kyrkan
StiftRoms stift
PlatsVia del Marforio
Invigd1600-talet
Dekonsekrerad/
Riven		 
 - Riven1812
Sant'Eufemia al Foro Traiano (nummer 115 vid den röda pilen) på Giovanni Battista Nollis topografiska karta över Rom från år 1748. Övriga avbildade byggnader i urval: 103) Sant'Urbano a Campo Carleo, 106) San Lorenzo ai Monti, 114) Santo Spirito alla Colonna Traiana och 121) Santa Maria in Campo Carleo. Den blå pilen visar på Via dei Taroli. Bokstaven A anger Trajanus saluhallar.
Sant'Eufemia al Foro Traiano (nummer 115 vid den röda pilen) på Giovanni Battista Nollis topografiska karta över Rom från år 1748.
Övriga avbildade byggnader i urval: 103) Sant'Urbano a Campo Carleo, 106) San Lorenzo ai Monti, 114) Santo Spirito alla Colonna Traiana och 121) Santa Maria in Campo Carleo. Den blå pilen visar på Via dei Taroli. Bokstaven A anger Trajanus saluhallar.
Sant'Eufemia al Foro Traiano (nummer 115 vid den röda pilen) på Giovanni Battista Nollis topografiska karta över Rom från år 1748.
Övriga avbildade byggnader i urval: 103) Sant'Urbano a Campo Carleo, 106) San Lorenzo ai Monti, 114) Santo Spirito alla Colonna Traiana och 121) Santa Maria in Campo Carleo. Den blå pilen visar på Via dei Taroli. Bokstaven A anger Trajanus saluhallar.

Sant'Eufemia al Foro Traiano var en kyrkobyggnad i Rom, helgad åt den heliga jungfrumartyren Eufemia. Kyrkan var belägen vid Via del Marforio på ruinerna efter Trajanus forum i Rione Monti.

Kyrkans historia

Under påve Clemens VIII:s pontifikat (1592–1605) tog sig en viss Lorenzo Ceruso an de hemlösa pojkar som vistades i området kring Trajanus saluhallar, medan en av hans vänner, Antonio, gjorde samma sak med de hemlösa flickorna. I början av 1600-talet uppfördes ett kloster och en kyrka, helgad åt jungfrumartyren Eufemia på resterna av Basilica Ulpia på Trajanus forum; de hemlösa flickorna inhystes i klostret, vilket fick namnet Conservatorio delle Zitelle. Själva klosterbyggnaden vette mot Via dei Taroli. År 1623 gav kardinal Ludovico Ludovisi arkitekten Mario Arconio (1575–1635) i uppdrag att restaurera Sant'Eufemia-kyrkan. Fasaden var i två våningar med ett krönande triangulärt pediment.[1]

Den enskeppiga interiören var smyckad med fresker av Giulio Solimena (1676–1723) och högaltarmålningen av Andrea Camassei föreställde den heliga Eufemia.[1]

Rivning

Från 1809 till 1814 ingick staden Rom i ett departement inom Första franska kejsardömet. De franska myndigheterna beslutade år 1812 att riva kyrkan Sant'Eufemia och dess kloster för att frilägga Basilica Ulpia. Högaltarmålningen av Andrea Camassei gick då förlorad, men en kopia finns i Galleria Nazionale d'Arte Antica. En del av inventarierna återfinns numera i Det allraheligaste blodets systrars kapell vid Via Giuseppe Antonio Guattani i nordöstra Rom.[1][2] I Museo di Roma bevaras en fresk från klostret, Kristus och den samariska kvinnan.[3]

Kyrkans namn lever kvar i Via di Sant'Eufemia.

Referenser

Noter

  1. ^ [a b c] Lombardi 1998, s. 60.
  2. ^ Rendina 2000, s. 98.
  3. ^ ”La Samaritana al pozzo” (på italienska). Museo di Roma. Arkiverad från originalet den 14 oktober 2019. https://archive.today/20191014183253/http://www.museodiroma.it/it/opera/la-samaritana-al-pozzo. Läst 14 oktober 2019. 

Tryckta källor

  • Armellini, Mariano (1891) (på italienska). Le chiese di Roma dal secolo IV al XIX. Roma: Tipografia Vaticana. sid. 162–163. OCLC 9269651 
  • Armellini, Mariano; Cecchelli, Carlo; Tacchi Venturi, Pietro (1942) (på italienska). Le chiese di Roma dal secolo IV al XIX. Roma: Edizioni R.O.R.E. di N. Ruffolo. sid. 1290. OCLC 2997278 
  • Carpaneto, Giorgio; Sanfilippo, Mario (2001) (på italienska). La grande guida dei rioni di Roma: storia, segreti, monumenti, tradizioni, leggende, curiosità. Guide insolite, 17 (2). Roma: Newton & Compton Editori. sid. 153. ISBN 88-8289-388-X. OCLC 888652805 
  • Cassanelli, Luciana (Settembre–ottobre 1995). ”La città della memoria” (på italienska). Roma Sacra: guida alle chiese della città eterna (Roma: Cosmofilm) (3): sid. 2–6. ISSN 1126-6546. 
  • Lombardi, Ferruccio (1998) (på italienska). Roma: le chiese scomparse: la memoria storica della città (2). Roma: Fratelli Palombi Editori. sid. 60. ISBN 88-7621-069-5. OCLC 41949329 
  • Rendina, Claudio (2000) (på italienska). Guida insolita ai misteri, ai segreti, alle leggende e alle curiosità delle Chiese di Roma. Roma: Newton & Compton. sid. 98. ISBN 88-8289-419-3 

Externa länkar

Media som används på denna webbplats