Sannings- och försoningskommissionen för tornedalingar, kväner och lantalaiset

Sannings- och försoningskommissionen för tornedalingar, kväner och lantalaiset
Statlig utredning
Regeringsbeslut
RegeringLöfven II och III, Andersson samt Kristersson
Beslut fattat19 mars 2020[1]
Utredningsansvar
MyndighetKulturdepartementet
Utrednings IDKu 2020:01
Ansvarigt statsrådAlice Bah Kuhnke (tillsättande), Jeanette Gustafsdotter, Parisa Liljestrand
OrdförandeElisabet Fura
HuvudsekreterareAnna-Lena Sjölund
Kommittédirektiv
19 mars 2020Dir. 2020:29[1]
23 jun 2021Dir. 2021:49[2]
26 jan 2023Dir. 2023:15[3]
Slutbetänkande
ID-nummerSOU 2022:32
TitelDå människovärdet mättes : Exkludering och assimilering av tornedalingar, kväner och lantalaiset (meänkieli: Ko ihmisarvoa mitathiin : Tornionlaaksolaisitten, kväänitten ja lantalaisitten eksklyteerinki ja assimileerinki)[4]
Antal sidor173
ID-nummerSOU 2023:68
TitelSom om vi aldrig funnits (meänkieli: Aivan ko meitä ei olis ollukhaan)[5]
Antal sidor693

Sannings- och försoningskommissionen för tornedalingar, kväner och lantalaiset (meänkieli: Tottuus- ja sovintokomisuuni tornionlaaksolaisile, kväänile ja lantalaisile) är en kommission som tillsattes av Sveriges regering 2020. Kommissionen organiseras som en statlig utredning och sorterar under Kulturdepartementet. Den presenterade sitt slutbetänkande med titeln Som om vi aldrig funnits : exkludering och assimilering av tornedalingar, kväner och lantalaiset den 15 november 2023. Ursprungligen skulle kommissionen slutredovisa sitt uppdrag senast den 16 maj 2022, men tiden förlängdes senare till 2023. Ett delbetänkande med titeln Då människovärdet mättes : Exkludering och assimilering av tornedalingar, kväner och lantalaiset (SOU 2022:32) överlämnades till kulturminister Jeanette Gustafsdotter den 1 juni 2022.

Svenska Tornedalingars Riksförbund – Tornionlaaksolaiset (STR-T) var pådrivande bakom tillsättandet av kommissionen.[6] Identitetsbegreppen tornedalingar, kväner och lantalaiset ska förstås som benämningar på olika meänkieli-talande grupper i enlighet med de definitioner som STR-T har tagit fram.[7]

Bakgrund

Sverige ratificerade år 2000 Europarådets ramkonvention om skydd för nationella minoriteter samt den europeiska stadgan om landsdels- eller minoritetsspråk.[1] Till följd av detta erkändes tornedalingar som en nationell minoritet och meänkieli som ett nationellt minoritetsspråk.[1]

Under 2014 presenterades en vitbok om statens behandling av en annan nationell minoritet, nämligen romer.[8] Från tornedalingarnas sida efterlystes då en liknande genomlysning av deras situation. Dåvarande kulturministern Alice Bah Kuhnke förklarade 2016 att initiativet till försoningsarbetet borde komma från tornedalingarna själva, inte från staten.[9] STR-T äskade medel från kulturdepartementet för att genomföra en förstudie och tilldelades 130 000 kronor.[9] Förstudien genomfördes av STR-T och historikern Curt Persson vid Luleå Tekniska Universitet. Rapporten med titeln ”Då var jag som en fånge.” Statens övergrepp på tornedalingar och meänkielitalande under 1800- och 1900-talet publicerades i april 2018.[10] Som nästa steg önskade STR-T att en sannings- och försoningskommission skulle tillsättas.[11]

Andra liknande kommissioner

I Norge beslutade Stortinget under 2018 att tillsätta en kommission för att granska förnorskningspolitiken mot samer, kväner og norskfinnar. Kommissionen fick namnet Sannhets- og forsoningskommisjonen. Uppdraget kom 2019 att omtolkas till att också innefatta skogsfinnar. Den norska kommissionen lämnade sitt slutbetänkande i juni 2023.[12] Även i Finland tillsattes 2021 en sannings- och försoningskommission för behandlingen av samer.[13]

Ungefär samtidigt som Sannings- och försoningskommissionen för tornedalingar, kväner och lantalaiset tillsatte den svenska regeringen en liknande kommission angående samerna. Denna har fått namnet Sanningskommissionen för det samiska folket.[14]

Uppdrag

Kommissionens uppdrag från Regeringen är tredelat, nämligen att

  • kartlägga och granska assimileringspolitiken och dess konsekvenser för minoriteten, grupper inom minoriteten och enskilda,
  • sprida information för att öka kunskapen om minoriteten och dess historiska erfarenheter, och
  • lämna förslag till fortsatta insatser för att bidra till upprättelse och främja försoning.[1]

I uppdraget ingår inte skuldfrågor i enskilda fall eller frågor om ekonomisk kompensation till drabbade.[15]

Organisation

Utredningen är organiserad som en kommitté med tidigare chefsjustitieombudsmannen Elisabet Fura som ordförande.

Övriga ledamöter är:[6]

  • Hanna Aili, antikvarie och tidigare ordförande i STR-T:s ungdomsförbund Met Nuoret,
  • Malin Arvidsson, historiker vid Lunds universitet,
  • Lars Elenius, professor emeritus i historia vid Luleå tekniska universitet,
  • Kenneth Hyltenstam, professor emeritus i tvåspråkighetsforskning vid Stockholms universitet,
  • Klas-Göran Karlsson, professor i historia vid Lunds universitet,
  • Bengt Niska, tidigare kommunalråd i Pajala kommun och tidigare ordförande för STR-T,
  • Kaisa Syrjänen Schaal, jurist och senior policyrådgivare i Svenska kyrkan,
  • Sia Spiliopoulou Åkermark, docent i folkrätt.

Kommissionen stöds av ett sekretariat: Huvudsekreterare Anna-Lena Sjölund och utredningssekreterare Stefan Aro, Josephine Ylipää, Eva Dahlén och Jennie Spetz.[6]

Kommissionens arbete

Arbetet genomförs dels genom dialog och insamling av berättelser, dels genom forskningsuppdrag som kommissionen har tagit initiativ till. Intervjuer har också genomförts under arbetet med forskningsrapporterna. Dessutom har kommissionens sekretariat genomfört arkivsökningar och material därifrån har delats med forskare.[16]

Dialog och insamling av berättelser

Under 2020 höll kommissionen fyra uppstartsmöten för att förankra arbetet och informera om möjligheten att dela med sig av sin berättelse. Planen var ursprungligen att hålla elva uppstartsmöten, men restriktioner till följd av covid-19-pandemin gjorde att endast fyra kunde genomföras. Under hösten 2021 och vintern 2022 genomfördes också 21 så kallade "kaffemöten" av informell natur. I samband med kaffemötena erbjöds deltagarna att boka in sig för en personlig intervju.[17]

När kommissionen redovisade sitt delbetänkande angav den att 160 personer hade anmält intresse av att bli intervjuade och att 100 intervjuer hade genomförts.[16]

Kommissionens uppdrag till forskare

Kommissionen har lämnat följande uppdrag till forskare som en del av sitt arbete:[18]

  • kunskapsöversikt över statens hantering av frågan om ströängarna – Edvin Torp, Mittuniversitetet,
  • studie om læstadianismens påverkan på språket – Gerd Snellman, Åbo Akademi,
  • kunskapsöversikt och en studie om Tornedalens folkhögskola – Marja Mustakallio,
  • studie om den språkliga försvenskningen av meänkieliområdet – Kenneth Hyltenstam,
  • studie av hur tornedalingar, kväner och lantalaiset varit föremål för rasbiologiska undersökningar av Statens rasbiologiska institut – Curt Persson, Luleå tekniska universitet,
  • forskningsöversikt och en studie om arbetsstugorna i meänkieliområdet – Daniel Nilsson Ranta, Uppsala universitet,
  • studie av hur tornedalingar, kväner och lantalaiset varit föremål för insamling av mänskliga kvarlevor – Carl-Gösta Ojala, Uppsala universitet,
  • forskningsöversikt och en studie som behandlar skol- och språkpolitiken i Tornedalen – Lars Elenius,
  • forskningsöversikt om flerspråkighet, språkförlust och språklig revitalisering – Lena Huss,
  • kyrkohistorisk studie – Urban Claesson, Uppsala universitet.

Av dessa hade alla utom de första två slutredovisats i juni 2023.

Referenser

  1. ^ [a b c d e] ”Uppgörelse med historiska kränkningar och övergrepp mot tornedalingar, kväner och lantalaiset”. Dir. 2020:29. 19 mars 2020. https://www.regeringen.se/contentassets/c0ecd75da47244128b5210c92e8f926e/uppgorelse-med-historiska-krankningar-och-overgrepp-mot-tornedalingar-kvaner-och-lantalaiset-dir-202029.pdf. Läst 12 juni 2023. 
  2. ^ ”Tilläggsdirektiv till Sannings- och försoningskommissionen för tornedalingar, kväner och lantalaiset (Ku 2020:01)”. Dir. 2021:49. 23 juni 2021. https://www.regeringen.se/contentassets/5b5a51c263594310b90b3511e002465a/tillaggsdirektiv-till-sannings--och-forsoningskommissionen-for-tornedalingar-kvaner-och-lantalaiset-ku-202001-dir.-202149.pdf. Läst 13 juni 2023. 
  3. ^ ”Tilläggsdirektiv till Sannings- och försoningskommissionen för tornedalingar, kväner och lantalaiset (Ku 2020:01)”. Dir. 2023:15. 26 januari 2023. https://www.regeringen.se/contentassets/9a1dfedab0a64e64b922417157354b97/tillaggsdirektiv-till-sannings--och-forsoningskommissionen-for-tornedalingar-kvaner-och-lantalaiset-ku-202001-dir.-202315.pdf. Läst 13 juni 2023. 
  4. ^ Sannings- och försoningskommissionen för tornedalingar, kväner och lantalaiset (2022). Ko ihmisarvoa mitathiin : Tornionlaaksolaisitten, kväänitten ja lantalaisitten eksklyteerinki ja assimileerinki / Då människovärdet mättes : Exkludering och assimilering av tornedalingar, kväner och lantalaiset. SOU 2022:32. https://www.regeringen.se/contentassets/66241a7e3e8a4559b0b5ec11a1e10530/ko-ihmisarvoa-mitathiin.-da-manniskovardet-mattes-sou-202232.pdf 
  5. ^ Sannings- och försoningskommissionen för tornedalingar, kväner och lantalaiset (2023). Som om vi aldrig funnits : exkludering och assimilering av tornedalingar, kväner och lantalaiset / Aivan ko meitä ei olis ollukhaan : eksklyteerinki ja assimileerinki tornionlaaksolaisista, kväänistä ja lantalaisista. SOU 2023:68. https://www.regeringen.se/contentassets/7cd3e7026dd141afac577586da7f8baa/sannings--och-forsoningskommissionen-for-tornedalingar-kvaner-och-lantalaisets-slutbetankande--sou-2023_68.pdf 
  6. ^ [a b c] ”Kommissionens medlemmar”. Komisuuni.se. Arkiverad från originalet den 12 juni 2023. https://web.archive.org/web/20230612201859/https://komisuuni.se/om-kommissionen/kommissionen/. Läst 12 juni 2023. 
  7. ^ ”Tornedaling, kvän och lantalainen – STR-T”. https://str-t.com/tornedaling-kvan-och-lantalainen/. Läst 12 juni 2023. 
  8. ^ Persson, Curt (2018). ””Då var jag som en fånge.” Statens övergrepp på tornedalingar och meänkielitalande under 1800- och 1900-talet – STR-T”. sid. 10–11. Arkiverad från originalet den 23 maj 2022. https://web.archive.org/web/20220523075413/https://www.hscopy.se/epublicering/rapport_0409/files/assets/common/downloads/publication.pdf. Läst 1 juni 2022. 
  9. ^ [a b] Persson, Curt (2018). ””Då var jag som en fånge.” Statens övergrepp på tornedalingar och meänkielitalande under 1800- och 1900-talet – STR-T”. sid. 12. Arkiverad från originalet den 23 maj 2022. https://web.archive.org/web/20220523075413/https://www.hscopy.se/epublicering/rapport_0409/files/assets/common/downloads/publication.pdf. Läst 1 juni 2022. 
  10. ^ Persson, Curt (2018). ””Då var jag som en fånge.” Statens övergrepp på tornedalingar och meänkielitalande under 1800- och 1900-talet – STR-T”. Arkiverad från originalet den 23 maj 2022. https://web.archive.org/web/20220523075413/https://www.hscopy.se/epublicering/rapport_0409/files/assets/common/downloads/publication.pdf. Läst 1 juni 2022. 
  11. ^ Niska, Bengt (9 april 2018). ”Seuraava askel – Nästa steg”. https://www.str-t.com/wp-content/uploads/2018/04/N%C3%A4sta-steg-180409.pdf. Läst 13 juni 2023. 
  12. ^ Sannhets- og forsoningskommisjonen (2023-06-01). Sannhet og forsoning – grunnlag for et oppgjør med fornorskingspolitikk og urett mot samer, kvener/norskfinner og skogfinner. Oslo: Rapport till Stortinget. sid. 14. Dokument 19 (2022-2023). https://www.stortinget.no/globalassets/pdf/sannhets--og-forsoningskommisjonen/rapport-til-stortinget-fra-sannhets--og-forsoningskommisjonen.pdf 
  13. ^ ”Om sannings- och försoningskommissioner”. Komisuuni.se. Arkiverad från originalet den 12 juni 2023. https://web.archive.org/web/20230612201904/https://komisuuni.se/om-kommissionen/om-sannings-och-forsoningskommissioner/. Läst 13 juni 2023. 
  14. ^ ”Start”. Sanningskommissionen för det samiska folket. https://sanningskommissionensamer.se/. Läst 13 juni 2023. 
  15. ^ ”Om uppdraget”. Komisuuni.se. Arkiverad från originalet den 12 juni 2023. https://web.archive.org/web/20230612204705/https://komisuuni.se/om-uppdraget/. Läst 12 juni 2023. 
  16. ^ [a b] Sannings- och försoningskommissionen för tornedalingar, kväner och lantalaiset (2022). Ko ihmisarvoa mitathiin : Tornionlaaksolaisitten, kväänitten ja lantalaisitten eksklyteerinki ja assimileerinki / Då människovärdet mättes : Exkludering och assimilering av tornedalingar, kväner och lantalaiset. sid. 37. SOU 2022:32. https://www.regeringen.se/contentassets/66241a7e3e8a4559b0b5ec11a1e10530/ko-ihmisarvoa-mitathiin.-da-manniskovardet-mattes-sou-202232.pdf 
  17. ^ Sannings- och försoningskommissionen för tornedalingar, kväner och lantalaiset (2022). Ko ihmisarvoa mitathiin : Tornionlaaksolaisitten, kväänitten ja lantalaisitten eksklyteerinki ja assimileerinki / Då människovärdet mättes : Exkludering och assimilering av tornedalingar, kväner och lantalaiset. sid. 38. SOU 2022:32. https://www.regeringen.se/contentassets/66241a7e3e8a4559b0b5ec11a1e10530/ko-ihmisarvoa-mitathiin.-da-manniskovardet-mattes-sou-202232.pdf 
  18. ^ ”Kommissionens uppdrag till forskare”. Komisuuni.se. Arkiverad från originalet den 12 juni 2023. https://web.archive.org/web/20230612205642/https://komisuuni.se/om-uppdraget/kommissionens-uppdrag-till-forskare/. Läst 13 juni 2023. 

Externa länkar

Media som används på denna webbplats

Coat of arms of Sweden.svg
Författare/Upphovsman: Sodacan, Licens: CC BY-SA 4.0
Lilla riksvapnet

Lag (1982:268) om Sveriges riksvapen (riksdagen.se)

“ 1 § Sverige har två riksvapen, stora riksvapnet, som också är statschefens personliga vapen, och lilla riksvapnet. Riksvapnen används som symboler för den svenska staten.
Stora riksvapnet bör endast när det finns särskilda skäl användas av andra än statschefen, riksdagen, regeringen, departementen, utrikesrepresentationen och försvarsmakten.
Statschefen kan ge andra medlemmar av det kungliga huset tillåtelse att som personligt vapen bruka stora riksvapnet med de ändringar och tillägg som statschefen bestämmer.

2 § Stora riksvapnet utgörs av en blå huvudsköld, kvadrerad genom ett kors av guld med utböjda armar, samt en hjärtsköld som innehåller det kungliga husets dynastivapen.

Huvudsköldens första och fjärde fält innehåller tre öppna kronor av guld, ordnade två över en. Huvudsköldens andra och tredje fält innehåller tre ginbalksvis gående strömmar av silver, överlagda med ett upprest, med öppen krona krönt lejon av guld med röd tunga samt röda tänder och klor.
Hjärtskölden är kluven. Första fältet innehåller Vasaättens vapen: ett i blått, silver och rött styckat fält, belagt med en vase av guld. Andra fältet innehåller ätten Bernadottes vapen: i blått fält en ur vatten uppskjutande bro med tre valv och två krenelerade torn, allt av silver, däröver en örn av guld med vänstervänt huvud och sänkta vingar gripande om en åskvigg av guld samt överst Karlavagnens stjärnbild av guld.
Huvudskölden är krönt med en kunglig krona och omges av Serafimer ordens insignier.
Sköldhållare är två tillbakaseende, med kunglig krona krönta lejon med kluvna svansar samt röda tungor, tänder och klor. Lejonen står på ett postament av guld.
Det hela omges av en med kunglig krona krönt hermelinsfodrad vapenmantel av purpur med frans av guld och uppknuten med tofsprydda snören av guld.
Stora riksvapnet får brukas även utan ordensinsignier, sköldhållare, postament eller vapenmantel.

3 § Lilla riksvapnet består av en med kunglig krona krönt blå sköld med tre öppna kronor av guld, ordnade två över en.

Skölden får omges av Serafimerordens insignier.
Såsom lilla riksvapnet skall också anses tre öppna kronor av guld, ordnade två över en, utan sköld och kunglig krona.
Myndigheter som använder lilla riksvapnet får till vapnet foga emblem som symboliserar deras verksamhet. Innan ett vapen med sådant tillägg tas i bruk, bör yttrande inhämtas från statens heraldiska nämnd.
 ”