Sankt Savas kyrka

Sankt Savas kyrka
Црква Светог Саве
Crkva Svetog Save
Sankt Savas kyrka (november 2023).
AdressKrusedolska 2a
PlatsVračarplatån, Belgrad
LandSerbien Serbien
Trossamfund Serbisk-ortodoxa kyrkan
WebbplatsХрам Светог Саве | Да бисмо ми постојали (hramsvetogsave.rs)
Historia
Uppförd1935
Namn efterSankt Sava
Invigd1989
Arkitektur
ArkitektAleksandar Deroko
Bogdan Nestorovic
StilSerbisk-bysantinsk stil
Byggnadsspecifikationer
MaterialVit marmor
Mosaik
Administration
StiftBelgrads och Karlovcis ärkebiskopsdöme

Sankt Savas kyrka (serbiska: Црква Светог Саве/Crkva Svetog Save) är en serbisk-ortodox kyrkobyggnad belägen på Vračarplatån, i staden Belgrad, i Serbien.

Kyrkan är helgad åt Serbiens nationalhelgon Sankt Sava, som grundade den Serbisk-ortodoxa kyrkan och var dess första ärkebiskop. Han är en mycket viktig person i Serbiens historia. Vračarplatån, där kyrkan ligger, är den plats där Sankt Savas rester och reliker brändes den 27 april 1594[1] av den turkiska Sinan Pasha, som straff för att serberna hade rest sig i ett uppror.

Kyrkan tillhör det serbisk-ortodoxa stiftet Belgrads och Karlovcis ärkebiskopsdöme. Den är även en av världens största östortodoxa kyrkor och den största på Balkan.[2][3][4]

Historik

Tävling

Till 300-årsminnet av brännandet av Sankt Savas kvarlevor år 1895, grundades Sällskapet för byggandet av Sankt Sava-kyrkan i Vračar, i syfte att uppföra denna kyrka. Det är här kyrkans historia börjar.[5]

1905 utlystes en offentlig tävling om utformningen av kyrkprojektet. Tävlingen krävde att den skulle bland annat vara ett minnesmärke, att den skulle vara byggd i serbisk-bysantinsk stil med en inre yta på 2 000–2 500 km². Fem förslag lämnades in, som 1906 skickades till Sankt Petersburg, dåvarande Kejsardömet Ryssland, för bedömning.[4]

Arbetet

Arbetet gick dock långsamt och avbröts i samband med Balkankrigen och första världskriget.[5]

År 1926 hölls en ny tävling. Tävlingens villkor var denna gången att kyrkan skulle vara byggd i moderniserad serbisk-bysantinsk stil och att den skulle kunna rymma 6 000 personer på en yta av cirka 3 000 m². 22 förslag lämnades in.[5]

År 1930 beslutade en kommitté, ledd av Serbisk-ortodoxa kyrkans dåvarande patriark Barnabas, att ge uppdraget till arkitekterna Bogdan Nestorović och Aleksandar Deroko att utveckla ett projekt.[5]

Före och efter andra världskriget

Bygget påbörjades 1935, men tog stopp igen 1939 i samband med andra världskrigets utbrott och att Nazityskland började bomba Belgrad den 6 april 1941.[5][1]

Sällskapet för byggandet av Sankt Sava-kyrkan i Vračar avskaffades 1948, vilket ledde till att byggandet avbröts.[5]

SFR Jugoslavien

Kyrkan uder byggandet (juni 1989).

När German blev patriark för den Serbisk-ortodoxa kyrkan 1958, återupplivade han idén om att kyrkan skulle fortsätta uppföras. 1984 fick han tillstånd att fortsätta bygget, trots att Serbien (dåvarande SFR Jugoslavien) styrdes av kommunister och att den Serbisk-ortodoxa kyrkan förföljdes i landet.[5]

I september samma år utsåg German professor och arkitekt Branko Pesic till ansvarig för byggandet. Designbyrån Studio anlitades för designarbetet och byggföretaget Rad ansvarade för byggarbetsplatsen.[5]

Den 30 april 1985 återinvigde patriark German kyrkan. Den 12 maj 1985 ledde patriarken en liturgi i kyrkan, där det var cirka 12 000 personer inne i kyrkan, medan cirka 80 000 var utanför.[5] Byggandet återupptogs den 12 augusti samma år, vilket också godkändes.[5]

I samband med att de jugoslaviska krigen bröt ut 1991, blev det mindre arbete på kyrkan och 1996 tog det stopp.[5]

Efter Jugoslavien

Den 20 april 1999, under Natos flygbombningar, hölls en gudstjänst i kyrkan av Serbisk- och Rysk-ortodoxa kyrkans dåvarande patriarker Pavle och Aleksij II med bön om att bombningarna och lidandet skulle få ett slut.[5][1]

Sällskapet för byggandet av Sankt Sava-kyrkan i Vračar återupplivades 2001, som leddes av patriark Pavle och Zoran Đinđić.[5]

Kyrkans utsida blev färdig 2004 och samma år påbörjades arbetet med interiören. Interiören blev färdig 2020.[5]

Kyrkan

Utsidan

Kyrkan, som är byggd i serbisk-bysantinsk stil,[6] är 91 meter lång från öst till väst, och 81 meter lång från norr till söder. Den är 82 meter hög.[1] Fasaden är gjord av vit marmor och granit medan de inre dekorationerna består av mosaik.[7]

Största kupolen

Den centrala kupolen började byggas i november 1988 och var klar i februari 1999. Kupolen lyftes i maj och juni 1989, vilket tog 20 dagar. Lyftandet slutfördes den 26 juni. Den lyftes med hjälp av 16 hydrauliska kranar.[8]

Kupolen väger 4000 ton. Den har ett 27 meter högt valv med en inre diameter på 30,5 meter och 39,5 meter på utsidan. Kupolen har 24 fönster.[8]

Kors

Det största korset sitter på kyrkans största och centrala kupol och det tillverkades i fabriken Prva Iskra i april 1989, och de andra korsen av företaget Tehnokoping.[9] Det största korset har en höjd på cirka 12 meter. På de fyra klocktornen finns kors som är 4 meter höga och på absiden finns fem kors som är 1,2 meter höga.[9]

Klockor

Klockspelet.

Kyrkan har 49 klockor. De fyra största är placerade i det sydvästra klocktornet och rör sig i öst-västlig riktning. De övriga 45 utgör klockspelet och är placerade i det nordvästra tornet. De första nio klockorna anlände till kyrkan den 31 oktober 2001 och de andra 40 klockorna tre veckor senare. De började installeras den 1 december 2001.[10]

Den största klockan väger 6 128 kg och har en diameter på 204 cm. Den näst tyngsta väger 3 650 kg och den lättaste 11 kg och har en diameter 20 cm. Klockspelet har 45 klockor och väger cirka 19 000 kg. På klockorna finns texter från Bibeln och inskriptioner på kyrilliska.[10]

Interiör och inventarier

Övervåningen

Kyrkans inre höjd på 65 meter överstiger Hagia Sofia i Istanbul i Turkiet med nästan 10 meter. Kyrkan har plats för mer än 10 000 personer samtidigt. I källarvåningen finns en krypta med bland annat relikerna från Sankt Sava och den helgonförklarade Lazar Hrebeljanovićs grav.

Inne i kyrkorummet finns en stor rund taklampa som tillverkades av ryssen Nikolaj Mukhin. På golvet mellan lampans mitt finns en stjärna som symboliserar Jesu födelse och uppståndelsen till kupolen. På lampan finns flera dubbelörnar och flera personer avbildade som till exempel Jungfru Maria (Guds moder) med Jesusbarnet och Serbiens nationalhelgon Sankt Sava. Lampan hänger i kedjor och vajrar. Kedjornas längd är 42 meter.[11]

Kyrkans interiör på övervåningen mot ikonostasen.
Kyrkans interiör på övervåningen mot ikonostasen.
Centrala ikonostasen.

På väggarna finns stora mosaiker/målningar som bland annat föreställer Jesu födelse, Jesus, Jesu liv, Jesu uppståndelse, när Jesus togs ner från korset, Jungfru Maria med Jesusbarnet, Guds moders avsomnande, ärkeänglarna Mikael och Gabriel, aposteln Johannes som skriver ned Guds ord, Johannes Döparen med sitt avhuggna huvud, Jesu apostlar, Sankt Sava och hans mor Ana Nemanjić, Sankt Nikolaus, Basileios den store, Johannes Chrysostomos, pingstdagen med mera.[7]

I kupolen finns en målning föreställande Jesus omgiven av fyra olika änglar som ska symbolisera ett kors. Mer än 40 procent av mosaikerna i kyrkan är gjorda av guldsmalte.[7] På den nedre delen av kupolen kan man se Jesus ansikte, Jungfru Maria, ärkeänglarna Mikael och Gabriel och Jesu apostlar. Där finns även fem korta lovsånger. De sista bitarna på mosaiken som föreställer Jesus ansikte sattes dit av serbisk-ortodoxa kyrkans dåvarande patriark Irinej, Serbiens president Aleksandar Vučić och Rysslands president Vladimir Putin.[7]

Mosaikerna i kyrkan har tillsammans en yta på cirka 15 000 m² och mer än 600 konstnärer var med och tillverkade mosaikerna.[1]

På den centrala ikonostasen kan man se ikoner föreställande Jesus, Jungfru Maria med Jesusbarnet, Sankt Sava, Stefan Nemanja och Jesus med sina apostlar med mera. Bakom ikonostasen finns flera delar som symboliserar till exempel Kristi Himmelfärd, himlen, Golgata, Födelsekyrkan och Treenigheten.[7]

På bågen ovanför altaret finns en mosaik föreställande Jungfru Maria med Jesusbarnet som sitter på en tron och på väggen på vänster sida om ikonostasen finns en krucifixbild.[12]

Inne i kyrkan finns tre plattformar där kören står och sjunger som sammanlagt rymmer 700 personer och har en yta på 1 444 m².[7]

Kryptor

Kryptan som är helgad åt Sankt Lazar Hrebeljanović.

Den första kyptan är helgad åt Sankt Lazar Hrebeljanović och brukar därför kallas Sankt Lazar Hrebeljanovićs kyrka. Den byggdes på sex månader mellan 2001 och 2002, då 15000 jord grävdes upp. Sedan 2015 har olika kulturevenemang anordnats där. Sedan 2016 har också regelbundna gudstjänster genomförts.[13]

Inuti finns bland annat en ikonostas. En del av freskerna tillverkades genom att de lades på dukar och sedan limmades fast på väggarna. Kryptan är 2000 stor och ligger på 7 meters djup under marken, vilket är dubbelt så litet som den ursprungliga idén.[13]

Bakom altaret i kryptan finns Patriarkernas krypta, ett utrymme där Serbisk-ortodoxa kyrkans framtida patriarker kommer att begravas. Den första patriarken som begravdes där var Irinej, som dog den 20 november 2020 till följd av Covid-19.[13]

Turism

Förutom kyrkans religiösa funktioner brukar den locka många besökare och är också en attraktion i Belgrad.[4] I januari 2019 besökte Rysslands president Vladimir Putin kyrkan under ett besök i Serbien.[14]

Övrigt

En litet stenkast bort från kyrkan finns en staty föreställande Sankt Sava och en mindre kyrka som även den är uppkallad efter honom.

Bilder

Se även

Källor

Noter

  1. ^ [a b c d e] ”The Soul of Serbia” (på engelska). svetogsave.com. https://svetogsave.com/en/. Läst 11 juli 2023. 
  2. ^ ”Belgrade”. www.travelserbia.info. http://www.travelserbia.info/places/belgrade/. Läst 11 maj 2017. 
  3. ^ ”A List of the Largest Orthodox Christian Cathedrals in The World | Church Blog (obitel-minsk.com)”. https://catalog.obitel-minsk.com/blog/2017/12/the-largest-orthodox-christian. Läst 17 september 2023. 
  4. ^ [a b c] NewsRoom. ”The largest temples in the world: Saint Sava in Serbia | Orthodox Times (en)” (på amerikansk engelska). https://orthodoxtimes.com/. https://orthodoxtimes.com/the-largest-temples-in-the-world-saint-sava-in-serbia/. Läst 17 september 2023. 
  5. ^ [a b c d e f g h i j k l m n] ”Историјат Храма - Настанак светиње” (på sr-RS). Храм Светог Саве. https://hramsvetogsave.rs/istorijat-hrama-svetog-save/. Läst 13 juli 2024. 
  6. ^ prodevcon d.o.o. ”prodevcon d.o.o. | WEBCAM HRAM SV. SAVE (BELGRADE)”. prodevcon d.o.o.. http://www.prodevcon.ch/hram-svetog-save-webcam/?lang=en. Läst 9 augusti 2023. 
  7. ^ [a b c d e f] ”Храм Светог Саве (Hram Svetog Save) - Душа Србиje” (på serbiska). svetogsave.com. https://svetogsave.com/sr/. Läst 10 juli 2023. 
  8. ^ [a b] ”Купола Храма Светог Саве - Одлике” (på sr-RS). Храм Светог Саве. https://hramsvetogsave.rs/izgled-hrama/kupola-hrama-svetog-save/. Läst 13 juli 2024. 
  9. ^ [a b] ”Крстови на Храму - Изглед и занимљивости” (på sr-RS). Храм Светог Саве. https://hramsvetogsave.rs/izgled-hrama/krstovi-na-hramu-svetog-save/. Läst 13 juli 2024. 
  10. ^ [a b] ”Звона Храма Светог Саве - Занимљивости” (på sr-RS). Храм Светог Саве. https://hramsvetogsave.rs/izgled-hrama/zvona-hrama-svetog-save/. Läst 13 juli 2024. 
  11. ^ DIE SANKT GEORGSKIRCHE. De Gruyter. 1933-12-31. sid. 7–36. http://dx.doi.org/10.1515/9783112355589-003. Läst 11 juli 2023 
  12. ^ Lundén, Tryggve (1981-01). ”Jungfru Maria såsom corredemptrix eller medåterlösarinna framställd i teologisk litteratur och bildkonst från Sveriges medeltid”. Konsthistorisk tidskrift/Journal of Art History 50 (1): sid. 33–42. doi:10.1080/00233608108603961. ISSN 0023-3609. http://dx.doi.org/10.1080/00233608108603961. Läst 11 juli 2023. 
  13. ^ [a b c] ”Крипта Храма Светог Саве - Значај” (på sr-RS). Храм Светог Саве. https://hramsvetogsave.rs/izgled-hrama/kripta-hrama-svetog-save/. Läst 13 juli 2024. 
  14. ^ ”Top 10 Outstanding Facts about St. Sava Temple” (på amerikansk engelska). Discover Walks Blog. 19 oktober 2022. https://www.discoverwalks.com/blog/belgrade/top-10-outstanding-facts-about-st-sava-temple/. Läst 3 april 2023. 

Externa länkar

Media som används på denna webbplats

Свјетлопис цркве и Храма Светог Саве на Велики Петак 2023.jpg
Författare/Upphovsman: Andrija12345678, Licens: CC BY-SA 4.0
Свјетлопис цркве и Храма Светог Саве на Велики Петак 2023.
Храм Светог Саве, Биоград.jpg
Författare/Upphovsman: Andrija12345678, Licens: CC BY-SA 4.0
Church of Saint Sava, Belgrade
Interior of the Church of Saint Sava (13809818203).jpg
Författare/Upphovsman: Jorge Láscar from Melbourne, Australia, Licens: CC BY 2.0

The Church of Saint Sava is a Serbian Orthodox church located on the Vračar plateau, Belgrade, Serbia. It is the largest Orthodox church in the world and ranks amongst the ten largest church buildings in the world.

The church is dedicated to Saint Sava, the founder of the Serbian Orthodox Church and an important figure in medieval Serbia. It is built on the Vračar plateau, on the location where his remains were burned in 1595 by Ottoman Prime Minister Sinan Pasha. From its location, it dominates Belgrade's cityscape, and is perhaps the most monumental building in the city.

The building of the church structure is being financed exclusively by donations. The parish home is nearby, as will be the planned patriarchal building.

Planning

In 1895, three hundred years after the burning of Saint Sava's remains, the Society for the Construction of the Church of Saint Sava on Vračar was founded in Belgrade. Its goal was to build a cathedral on the place of the burning. A small church was built at the future place of the Cathedral, and it was later moved so the construction of the Cathedral could begin. In 1905, a public contest was launched to design the church; all five applications received were rejected as not being good enough. Soon, the breakout of the First Balkan War in 1912, and subsequent Second Balkan War and First World War stopped all activities on the construction of the church. After the war, in 1919, the Society was re-established. New appeals for designs were made in 1926; this time, it received 22 submissions. Though the first and third prize were not awarded, the second-place project, made by architect Aleksandar Deroko, was chosen for the building of the Cathedral.

Building

Forty years after the initial idea, construction of the church began on May 10, 1935, 340 years after the burning of Saint Sava's remains. The project was designed by Aleksandar Deroko and Bogdan Nestorović, aided by civil engineer Vojislav Zađina. The work lasted until Second World War Axis invasion of Yugoslavia in 1941. The church's foundation had been completed, and the walls erected to the height of 7 and 11 meters. After the 1941 bombing of Belgrade, work ceased altogether. The occupying German army used the unfinished church as a parking lot, while in 1944 the partisans and the Red Army used it with the same purpose. Later, it was used for storage by various companies.

The Society for Building of the Cathedral ceased to exist and has not been revived. In 1958, Patriarch German renewed the idea of building the church. After 88 requests for continuation of the building—and as many refusals, permission for finishing the building was granted in 1984, and Branko Pešić was chosen as new architect of the church. He remade the original projects to make better use of new materials and building techniques.

Construction of the building began again on August 12, 1985. The walls were erected to full height of 40 meters. The greatest achievement of the construction process was lifting of the 4,000 ton central dome, which was built on the ground, together with the copper plate and the cross, and later lifted onto the walls. The lifting, which took forty days, was finished on June 26, 1989.

As of 2009, the church is mostly complete. The bells and windows had been installed, and the facade completed. However, work on the internal decoration of the building still remains largely unfinished.

Architecture

The church is centrally planned, having the form of a Greek Cross. It has a large central dome supported on four pendentives and buttressed on each side by a lower semi-dome over an apse. Beneath each semi-dome is a gallery supported on an arcade. The dome is 70 m (230 ft) high, while the main gold plated cross is another 12 m (39 ft) high, which gives a total of 82 m (269 ft) to the height Cathedral of Saint Sava. The peak is 134 m (440 ft) above the sea level (64 m (210 ft) above the Sava river); therefore the church holds a dominant position in Belgrade's cityscape and is visible from all approaches to the city.

The church is 91 m (299 ft) long from east to west, and 81 m (266 ft) from north to south. It is 70 m (230 ft) tall, with the main gold-plated cross extending for 12 m (39 ft) more. Its domes have 18 more gold-plated crosses of various sizes, while the bell towers have 49 bells of the Austrian Bell Foundry Grassmayr.

It has a surface area of 3,500 m2 (37,674 sq ft) on the ground floor, with three galleries of 1,500 m2 (16,146 sq ft) on the first level, and a 120 m2 (1,292 sq ft) gallery on the second level. The Cathedral can receive 10,000 faithful at any one time. The choir gallery seats 800 singers. The basement contains a crypt, the treasury of Saint Sava, and the grave church of Saint Lazar the Hieromartyr, with a total surface of 1,800 m2 (19,375 sq ft) .

The facade is in white marble and granite and, when finished, the inner decorations will be of mosaics. The central dome will contain a mosaic of Christ Pantocrator. To give a sense of the monumental scale, the eyes will each be about 4 meters wide [Wikipedia.org]
Interior look Church Saint Sava from western gally leg P.Cikovac.jpg
Författare/Upphovsman: P.Cikovac, Licens: CC BY-SA 4.0
Interior look Church Saint Sava from western gally leg P.Cikovac
Polijelej Hram Svetog Save leg P.Cikovac.jpg
Författare/Upphovsman: P.Cikovac, Licens: CC BY-SA 4.0
Chorus Hram Svetog Save leg P.Cikovac
Temple of Saint Sava interior 02.jpg
Författare/Upphovsman: Jaba1977, Licens: CC BY-SA 4.0
ბელგრადის წმინდა საბას ტაძარი
Western Gallery Church of Saint Sava.jpg
Författare/Upphovsman: P.Cikovac, Licens: CC BY-SA 4.0
Western Gallery Church of Saint Sava
Kristus i Sankt Savas kyrka 22 juli 2023.jpg
Författare/Upphovsman:

This image was produced by me, David Castor (user:dcastor). The pictures I submit to the Wikipedia Project are released to the public domain. This gives you the right to use them in any way you like, without any kind of notification. This said, I would still appreciate to be mentioned as the originator whenever you think it complies well with your use of the picture. A message to me about how it has been used would also be welcome. You are obviously not required to respond to these wishes of mine, just in a friendly manner encouraged to. (All my photos are placed in Category:Images by David Castor or a subcategory thereof.)

, Licens: CC0
Kristus Pantokrator i Sankt Savas kyrka i Belgrad.
Serbia, Belgrade, Sait Sava Temple, cross on the top, 07.12.2011.jpg
Författare/Upphovsman: Михајло Анђелковић, Licens: CC BY-SA 3.0
Gilt cross surmounting the main dome of the Saint Sava Temple. Belgrade, Serbia.
Temple of Saint Sava - Monument, 11.11.2010.jpg
Författare/Upphovsman: User:Михајло Анђелковић, Licens: CC BY-SA 3.0
Monument on the north side of the Temple of Saint Sava, representing Saint Sava himself. The inscribed text reads "ТРОѴДОМЬ СВОИМЬ ВЬСА ПРИОБРѢТЕ", transcribed as "Trovdom svoim vsa priobrshte".
Sa vreme posete hrama svetog save Vladimira Putina 17 januar 2019.jpg
Författare/Upphovsman: Пресс-служба Президента России, Licens: CC BY-SA 4.0
Во время посещения храма Святого Саввы
Church of Saint Sava 6.jpg
Författare/Upphovsman: kallerna, Licens: CC BY-SA 4.0
Temple of Saint Sava, Belgrade.
Flag of the SPC.svg
Författare/Upphovsman: CZPM, Licens: CC BY-SA 4.0
Flag of the SPC
Hebung der Kuppel Juni 1989 in Belgrad.jpg
Författare/Upphovsman: Orjen, Licens: CC BY-SA 4.0
Hebung der Kuppel Juni 1989 in Belgrad
Aufriss und Mosaikflächen Dom des Heiligen Sava.jpg
Författare/Upphovsman: P.Cikovac, Licens: CC BY-SA 4.0
Aufriss und Mosaikflächen Dom des Heiligen Sava
Carillon nw tower church of saint sava.jpg
Författare/Upphovsman: Orjen, Licens: CC BY-SA 4.0
carillon nw tower church of saint sava
Hram svetog save beograd 0003.jpg
Författare/Upphovsman: Npps90, Licens: CC BY-SA 4.0
Mozaik Isusa Hrista
Interior of the Temple of Saint Sava (2).jpg
(c) Radosław Botev, CC BY 3.0 pl
Interior of the Temple of Saint Sava, Belgrade
Temple of Saint Sava interior 26.jpg
Författare/Upphovsman: Jaba1977, Licens: CC BY-SA 4.0
ბელგრადის წმინდა საბას ტაძარი