Sankt Olofs torn

Sankt Olofs torn
Tornets skick år 2003
Plats	Viborg, Ryssland
Höjd till taket	48,6 m
Färdigställd	1293
Byggherre	Torgils Knutsson

Sankt Olofs torn^[1] (finska: Pyhän Olavin torni) är ett av de kvarvarande tornen på Viborgs slott i Viborg i Ryssland.

Tornet har namngivits efter Olav den helige.

Fästningen byggdes ursprungligen av Torgils Knutsson som var Sveriges riksmarsk och befälhavare över det svenska korståget under 1290-talet mot Karelen.^[2] Platsen valdes vid Viborgska viken efter dess geografiska position och för att platsen redan användes som ett lokalt handelscentrum. Under historiens gång har tornet tillsammans med fästningen genomgått ett flertal uppgraderingar och restaurationer, däribland Gustav Vasa som år 1555 besökte Viborg inför det kommande kriget mot Ryssland då han såg fästningens dåliga skick och beordrade en upprustning.^[3]

Under denna upprustning fick fästningen sin nuvarande form. Under det stora nordiska kriget 1700–1721 erövrades fästningen av tsar Peter den store efter tre månaders lång belägring. I freden i Nystad 1721 slogs det fast att fästningen skulle övergå i rysk kontroll. Fästningen tillhörde Ryssland fram till 1918 då det tillföll Finland. Efter andra världskriget återgick kontrollen till Sovjetunionen.

• 
  Viborgs slott med grunden till Sankt Olofs torn under 1300-talet
• 
  Sankt Olofs torn år 1827
• 
  Ruinerna efter Sankt Olofs torn år 1880, efter branden 1856