Sankt Erik (1559)
| |||
| Allmänt | |||
|---|---|---|---|
| Typklass/Konstruktion | Örlogsskepp | ||
| Historik | |||
| Byggnadsvarv | Björkenäs skeppsgård, Kalmar | ||
| Sjösatt | 1559 | ||
| Öde | Upphuggen 1585 | ||
| Tekniska data | |||
| Deplacement | 1100 | ||
| Besättning | År 1566-67: 364 sjömän och 256 knektar. År 1576: 220 sjömän, 55 bösseskyttar och 180 knektar. | ||
| Bestyckning | År 1566: 65 kopparkanoner och 25 järnkanoner = summa 90 kanoner. År 1567: 76 kopparkanoner och 28 järnkanoner = summa 104 kanoner | ||
Sankt Erik var ett av svenska flottans örlogsskepp och bestyckat med 90 kanoner. Hon var amiral Klas Horns amiralsskepp och deltog som sådant i samtliga sjöslag under sjötågen 1565 och 1566[1].
Fartyget färdigställdes 1559 på Björkenäs skeppsgård strax norr om Kalmar och deltog i Erik XIV:s friarexpedition, då han dock utan framgång lät ett ombud segla till England, för att å hans räkning fria till "jungfrudrottningen" Elisabeth. I övrigt var Sankt Erik ett välbyggt och framgångsrikt skepp tills hon slutade sina dagar 1585. Då blev hon upphuggen och resterna sänktes i Kalmars hamn.[2]
Beträffande namnet så blev skeppet inte uppkallat efter Erik XIV, utan efter Erik den helige, ett medeltida helgon som blev Sveriges kung redan på 1100-talet.
Referenser
- Bäckström, P O. Svenska flottans historia
Noter
- ^ Unger, Gunnar (1923). Illustrerad svensk sjökrigshistoria, omfattande tiden 1680–1814. Stockholm: Albert Bonniers Förlag. sid. 286
- ^ Västerviks historia, förhistoria och arkeologi II, red. Olof Nimhed och Veronica Palm, Västerviks museum 2015, ISBN 978-91-979639-6-1
Se även
Media som används på denna webbplats
Sweden-Flag-1562.svg
Swallow-tailed flag used between the reign of Gustav I of Sweden until c. 1650, when it was succeeded by a triple-tailed flag.
Swallow-tailed flag used between the reign of Gustav I of Sweden until c. 1650, when it was succeeded by a triple-tailed flag.
Erik XIV SP003b.jpg
Erik XIV. Ett mycket sällsynt kopparstick, som likaledes afbildats i Upmarks arbete: Svenska porträtt etc. Den gravör, som signerat detta senare stick, är Hans Liefrinck, verksam i Antwerpen 1540 — 1580, känd som målare, kopparstickare, formsnidare och förläggare; Upmark antager likväl, att dennes namn endast skyltar såsom förläggarefirma för bilden, hvilken sannolikt är graverad af Frans Huys, som arbetade mellan 1550 och 1570 och på beställning just af Liefrinck utfört ett flertal bilder, framställande kända personer från denna tid. Hvem som förskaffat Cock och sannolikt äfven Huys deras förebild är däremot svårare att gissa. Erik hade flera målare i sin tjenst t. ex. den med anledning af Gustaf I:s porträtt omnämnde Dominicus ver Wilt, Johan Baptista van Uther, eller Willem Boy, som måhända får anses såsom den sannskyldige upphofsmannen, ehuru detta likväl endast med reservation.
Erik XIV. Ett mycket sällsynt kopparstick, som likaledes afbildats i Upmarks arbete: Svenska porträtt etc. Den gravör, som signerat detta senare stick, är Hans Liefrinck, verksam i Antwerpen 1540 — 1580, känd som målare, kopparstickare, formsnidare och förläggare; Upmark antager likväl, att dennes namn endast skyltar såsom förläggarefirma för bilden, hvilken sannolikt är graverad af Frans Huys, som arbetade mellan 1550 och 1570 och på beställning just af Liefrinck utfört ett flertal bilder, framställande kända personer från denna tid. Hvem som förskaffat Cock och sannolikt äfven Huys deras förebild är däremot svårare att gissa. Erik hade flera målare i sin tjenst t. ex. den med anledning af Gustaf I:s porträtt omnämnde Dominicus ver Wilt, Johan Baptista van Uther, eller Willem Boy, som måhända får anses såsom den sannskyldige upphofsmannen, ehuru detta likväl endast med reservation.