Sankt Andreas kyrka, Malmö

Sankt Andreas kyrka
Kyrka
Sankt Andreas kyrka i augusti 2010
Sankt Andreas kyrka i augusti 2010
LandSverige Sverige
LänSkåne län
OrtMalmö
TrossamfundSvenska kyrkan
StiftLunds stift
FörsamlingMalmö S:t Petri församling
PlatsRibersborg
 - koordinater55°35′57″N 12°58′17″Ö / 55.59917°N 12.97139°Ö / 55.59917; 12.97139
Invigd1959
Bebyggelse‐
registret
21300000002222

Sankt Andreas kyrka är en kyrkobyggnad i Malmö. Den är sedan 2014 församlingskyrka i Malmö S:t Petri församling i Lunds stift. Kyrkans administrativa lokaler och församlingshem ligger i en lägre del som omsluter ett klostergårdsliknande uterum väster om själva kyrkan.

I anslutning till kyrkan byggdes Fridhemsskolan efter ritningar av Bror Thornberg.

Kyrkobyggnaden

Slottsstadens församling saknade församlingskyrka fram till Sankt Andreas togs i bruk i november 1959. Den fick 500 sittplatser och var då den första nya kyrka som invigts i Malmö sedan 1907. Församlingen hade knoppats av 1949 från Sankt Petri och kyrkan fick därför namn efter Jesu lärjunge Andreas, eftersom han var Petri broder.

Uppdraget att rita kyrkan gick 1954 till Thorsten Roos och Bror Thornberg. Till skillnad från de många svenska kyrkor från årtiondena efter andra världskriget, som byggdes i en stram, allvarlig och ofta mörk tegelarkitektur, fick Sankt Andreas en ljus och lätt karaktär.

Kyrkan har en form som mer för tanken till modernt syd- och mellaneuropeiskt kyrkobyggande än nordiskt. Den har ett för 1950-talet typiskt modernt formspråk som dock samtidigt anspelar på traditionellt kyrkobyggande: det är en basilika med rektangulär grundplan, fasta bänkar och tydlig axialitet. Basilikaformen är emellertid inte så tydlig i interiören som den antyds i fasaden. Även kyrkans placering med den symmetriska fasaden mot Fridhemstorget och den 41 meter höga kampanilen ger associationer till Sydeuropa. Fasaden kläddes med tvärsågad kalksten från Borghamn. Tornet har åtta klockor.

Inventarier

Fondväggens konstverk (freskmålning) utfördes av Nils Aron Berge och Yngve Sebastian. Centralmotivet framställer bespisningsundret. På såväl högra som vänstra sidobilden avbildas aposteln Andreas, som givit kyrkan dess namn. Krucifixet har skurits av Thure Thörn.

Orglar

Läktarorgel

Läktarorgeln byggdes 1961 av den holländska orgelfirman D. A. Flentrop Orgelbouw, Zaandam, Nederländerna. Den är helmekanisk förutom pedalens registratur som är elektrisk. Orgeln har 41 stämmor på tre manualer och pedal. Skalmeja 4' och Cornett 2' i pedalen sitter vågrätt i fasaden (på spanskt vis).

Disposition:

Huvudverk IIRyggpositiv IBröstverk IIIPedalverkKoppel
Kvintadena 16'Rörflöjt 8'Trägedackt 8'Principal 16'Ryggpositiv/pedal
Principal 8'Kvintadena 8'Spetsgamba 8'Subbas 16'Huvudverk/pedal
Spetsflöjt 8'Principal 4'Prestant 4'Oktava 8'Bröstverk/pedal
Oktava 4'Gedacktflöjt 4'Blockflöjt 4'Gedackt 8'Ryggpositiv/huvudverk
Rörflöjt 4'Gemshorn 2'Principal 2'Oktava 4'Bröstverk/huvudverk
Spetskvint 2 2/3'Kvinta 1 1/3'Gedacktflöjt 2'Nachthorn 2'
Oktava 2'Sesquialtera II, 2 2/3' + 1 3/5'Waldflöjt 1'Mixtur VI
Cornett IVScharff IVCymbel IIBasun 16'
Mixtur IV-VDulcian 16'Vox humana 8'Trumpet 8'
Trumpet 8'Krumhorn 8'Regal 4'Skalmeja 4' (fasad)
TremulantTremulantCornett 2' (fasad)
Crescendosvällare

Kororgel

  • 1965: A. Mårtenssons Orgelfabrik AB, Lund byggde en mekanisk kororgel.
Manual
Gedackt 8'
Rörpommer 4'
Principal 2'
Kvinta 1 1/3'
  • 2006: A. Mårtenssons orgelfabrik AB, Lund, sätter i koret upp den av firma E A Setterquist & Son, Örebro, 1926 byggda rörpneumatiska piporgeln i Österåkers kyrka, Uppland. På pneumatiska tilläggslådor har verket utökats med stämmor från Arboga, Björklinge och Urshults kyrkor. Rooseveltlådorna från Österåker och Arboga har återanvänts men försetts med elektrisk traktur och registratur. Orgelhuset är nytillverkat, fasaden med blindpipor är ritad av arkitekt SAR Ulf Oldæus, Stockholm. Orgeln har försetts med Setzerkombinationer och transponeringsmöjlighet. Invigning med festhögmässa och konsert på Jungfru Marie bebådelsedag 2006. 2019–2020 byggdes orgeln ut med ett tiotal amerikanska stämmor av Skinner samt av Haskell. I samband med detta fick den också ett nytt tremanualigt spelbord vilket ursprungligen byggdes för Limhamns kyrka av Mårtenssons orgelbyggeri 1956. Orgelns nuvarande disposition inkluderar även ett stort antal transmissioner.

Disposition:

Huvudverk IIPositiv ISvällverk IIIPedalverkKoppel
Principal 16'Flagflöjt 8'Violinprincipal 8'Akustisk bas 32'P-I
Borduna 16'Gedackt 8'Rörflöjt 8'Violon 16'P-II
Principal I 8'Unda Maris 8'Flagflöjt 8'Subbas 16'P-III
Principal II 8'Dulciana 8'Violin 8'Octavbas 8'I-II
Gamba 8'Salicette 4'Salicional 8'Dulciana 8'I-III
Dulciana 8'Ekoflöjt 4'Voix Céleste 8'Gedackt 8'II-III
Flûte Harm. 8'Spetsflöjt 4'Salicette 4'Flöjt 4'III 4'
Flagflöjt 8'Nasard 2 2/3'Flûte Octav. 4'Basun 16'III 16'
Gedackt 8'Waldflöjt 2'Ekoflöjt 4'Trumpet 8'I-III 4'
Octava 4'Ters 1 3/5'Waldflöjt 2'Clairon 4'I-III 16'
Prestant 4'Piccolo 1'Mixtur 4 chII 4'
Spetsflöjt 4'Clarinett 8'Corno 8'II-III 4'
Ekoflöjt 4'Corno 8'Oboe 8'II-III 4'
Nasard 2 2/3'Clairon 4'Vox Humana 8'II-III 16'
Octava 2'Clairon 4'
Mixtur 4 ch
Trumpet 8'
Clarinett 8'
Corno 8'
Clairon 4'

Referenser

Litteratur och källor

  • Sten L. Carlsson (1973). Sveriges kyrkorglar. Lund: Håkan Ohlssons förlag. ISBN 91-7114-046-8 
  • Svenska orgelsällskapet: Årsmötesdagar 2-4 maj 2003.
  • Tidskrift Orgelforum 2005, nr 2 sid. 64-65 & 2006, nr 2 sid. 9, ISSN 0280-0047
  • Tore Johansson, red (1988). Inventarium över svenska orglar: 1988:I, Lunds stift. Tostared: Förlag Svenska orglar. Libris 4108784 

Webbkällor

Media som används på denna webbplats

Fridhemstorget01.jpg
Författare/Upphovsman: Johan Pihlemark, Licens: CC BY-SA 3.0
Fridhemstorget, S:t Andreas kyrka, Slottsstadens församling, Malmö, Lunds stift