Sandvikens kommun

Sandvikens kommun
Kommun
Sandvikens järnvägsstation
SloganDen moderna industristaden
Kommunens vapen.
Sandvikens kommunvapen
LandSverige
LandskapGästrikland
LänGävleborgs län
CentralortSandviken
Inrättad1 januari 1971
Befolkning, areal
Folkmängd38 809 ()[1]
Areal1 296,58 kvadratkilometer ()[2]
- därav land1 165,58 kvadratkilometer[2]
- därav vatten131 kvadratkilometer[2]
Bef.täthet33,30 inv./km² (land)
Läge

Kommunen i länet.
Koordinater60°37′00″N 16°47′00″Ö / 60.616666666667°N 16.783333333333°Ö / 60.616666666667; 16.783333333333
UtsträckningSCB:s kartsök
Domkretstillhörighet
DomkretsGävle domkrets (–)
Sandvikens domsaga (–)
Om förvaltningen
Org.nummer212000-2346[3]
Anställda4 025 ()[4]
WebbplatsOfficiell webbplats
Koder och länkar
Kommunkod2181
GeoNames2680068
StatistikKommunen i siffror (SCB)
Redigera Wikidata

Sandvikens kommun är en kommun i Gävleborgs län. Centralort är Sandviken.

Sandviken domineras av skogsmark, även om inslaget av myrmark är stort. Dalälvens nedre lopp dominerar södra delarna av den kuperade kommunen. Brukstraditionen i kommunen har anor från 1860-talet. I början av 2020-talet representeras den traditionen av kommunens dominerande arbetsgivare, Sandvik AB.

Sedan kommunen bildades och fram till 2005 var befolkningsutvecklingen negativ. Därefter har trenden vänt och befolkningsmängden ökat. Efter valen på 2010‐ och 2020-talen har kommunen styrts av Socialdemokraterna i olika koalitioner.

Administrativ historik

Kommunens område motsvarar socknarna: Högbo, Järbo, Ovansjö, Årsunda och Österfärnebo. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn.

Storviks municipalsamhälle inrättades 12 maj 1916 i Ovansjö landskommun och upplöstes 1924 då motsvarande område utbröts ur landskommunen och bildade Storviks köping. Sandvikens köping bildades 1927 genom utbrytning ur Ovansjö och Högbo landskommuner. Sandvikens stad bildades 1943 av köpingskommunen och Högbo landskommun.

Kommunreformen 1952 påverkade inte indelningarna i området.

Sandvikens kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Sandvikens stad, Storviks köping samt landskommunerna Järbo, Ovansjö, Årsunda och Österfärnebo.[5]

Kommunen ingick från bildandet till 26 april 2004 i Sandvikens domsaga och sen dess i Gävle domsaga.[6]

Kommunen ingår sedan 2013 i Förvaltningsområdet för finska. [7]

Geografi

Kommunen är belägen i de sydvästra delarna av landskapet Gästrikland. I söder gränsar kommunen till Heby kommun i Uppsala län och Sala kommun i Västmanlands län, i väster till Hofors kommun i Gävleborgs län samt Avesta kommun och Falu kommun i Dalarnas län. I norr gränsar kommunen till Ockelbo kommun och i öster till Gävle kommun, båda i Gävleborgs län. I södra delen av kommunen rinner Dalälven i väst-östlig riktning.

Topografi och hydrografi

Dalälvens nedre lopp dominerar södra delarna av den kuperade skogskommunen Sandviken. Gnejs, granit och amfibolit utgör huvudsakligen dess berggrund. De delar av området som ligger på högre höjder är i regel täckta med morän och bevuxna med barrskog. Moränen kan, speciellt i väster, vara storblockig. Genomgående är inslaget av myrmark stort, men än större i östra och södra Sandviken. Nordost om Österfärnebo ligger Karinmossen som är det största sammanhängande myrområdet. Genom östra delen av kommunen löper Färneboåsen i nord–sydlig riktning. Den kan beskrivas som en markant rygg och går bland annat genom Färnebofjärden.[8]

Nedan presenteras andelen av den totala ytan 2020 i kommunen jämfört med riket.[9]

Sandvikens kommunHela riket






 Bebyggelse (5,0 %)
 Skog (82,9 %)
 Öppen myrmark (4,0 %)
 Jordbruksmark (7,9 %)
 Övrig mark (0,3 %)






 Bebyggelse (3,1 %)
 Skog (68,0 %)
 Öppen myrmark (7,2 %)
 Jordbruksmark (7,4 %)
 Övrig mark (14,3 %)

Naturskydd

I kommunen finns nationalparken Färnebofjärdens nationalpark.[10] I nationalparken ligger "Limes Norrlandicus", biologiska norrlandsgränsen, vilket påverkar växtligheten i området. Vidare är nationalparken en plats med ovanligt rikt fågelliv. Till exempel häckar regelbundet över 100 arter i där, vilket saknar motsvarighet i resten av Sverige.[11]

År 2022 fanns 17 naturreservat i Sandvikens kommun. Av dessa var fem även klassade som Natura 2000-områden.[12]

Administrativ indelning

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i fyra församlingar – Järbo, Ovansjö, Sandviken och Årsunda-Österfärnebo.

(c) Lantmäteriet, CC BY-SA 2.5
Distrikt (socknar) inom Sandvikens kommun.

Från 2016 indelas kommunen istället i fem distrikt, vilka motsvarar församlingsindelningen 1999/2000 och i detta fall helt överensstämmer med socknarna: Järbo, Ovansjö, Sandviken (Högbo socken), Årsunda och Österfärnebo.

Tätorter

Vid tätortsavgränsningen av Statistiska centralbyrån den 31 december 2015 fanns det elva tätorter i Sandvikens kommun.

NrTätortFolkmängd
1Sandviken&&&&&&&&&&024724.&&&&&024 724
2Storvik&&&&&&&&&&&02202.&&&&&02 202
3Järbo&&&&&&&&&&&01813.&&&&&01 813
4Årsunda&&&&&&&&&&&01012.&&&&&01 012
5Kungsgården&&&&&&&&&&&&0775.&&&&&0775
6Åshammar&&&&&&&&&&&&0535.&&&&&0535
7Hammarby&&&&&&&&&&&&0533.&&&&&0533
8Österfärnebo&&&&&&&&&&&&0470.&&&&&0470
9Jäderfors&&&&&&&&&&&&0307.&&&&&0307
10Hillsta&&&&&&&&&&&&0277.&&&&&0277
11Västerberg&&&&&&&&&&&&0228.&&&&&0228

Centralorten är i fet stil.

Styre och politik

Styre

Mandatperoden 2010–2014 styrdes kommunen av Socialdemokraterna och Miljöpartiet i minoritet.

Efter valet 2014 samlade Socialdemokraterna tillsammans med Miljöpartiet och Centerpartiet 26 av 51 mandat i kommunfullmäktige. Tillsammans bildade partierna en styrande majoritetskoalition.[13] Mandatperoden 2018–2022 behöll Socialdemokraterna och Centerpartiet makten, medan Miljöpartiet ersattes av Liberalerna i en ny majoritetskoalition. De tre partierna samlade 26 av 51 mandat.[14] I valet 2022 fick den sittande koalitionen 22 av 51 mandat. Partierna behöll dock makten, men i minoritet. Det blev första gången någonsin som Sandviken styrs av en minoritetskoalition.[15]

Kommunfullmäktige

Presidium

Presidium 2022-2026
OrdförandeSMonica Jacobsson
Förste vice ordförandeSRenate Almén
Andre vice ordförandeSDKent Karlsson

Mandatfördelning i Sandvikens kommun, valen 1970–2022

ValårVSMPSDNYDNOLPoCLKDMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
1970430953
430953
5188,6
429
19735291034
5291034
5191,2
3813
19763311034
3311034
5191,0
3615
1979331836
331836
5190,2
3219
1982332628
33268
5191,7
3714
1985330558
330558
5189,9
3516
19884302555
430555
5186,1
3219
1991327224328
327438
5185,5
3318
19944322436
432436
5185,4
2526
199892423238
924338
5179,11
2724
200272514545
7254545
5177,44
2526
2006523135329
5233539
5179,02
3021
20105222323329
5223339
5181,69
3021
20145212723218
521738
5183,79
3021
20184181104428
41810448
5184,38
2823
202241711232210
41712310
5179,88
3120
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Nämnder

Kommunstyrelsen

Presidium 2022–2026
OrdförandeSPeter Kärnström
Förste vice ordförandeLPer-Ola Grönberg
Andre vice ordförandeMJonny Bratberg

Övriga nämnder

NämndOrdförandeVice ordförandeAndre vice ordförande
OmsorgsnämndenSRobert StenCAnna-Greta Elfström OhlssonSDErik Åberg
ArbetslivsnämndenLPatrick SjöstedtSJan DavikMJonas Klang
Kultur- och fritidsnämndenSUlf GillströmLConny GrönbergMDavid de La Rosa
Individ- och familjeomsorgsnämndenCPer-Ewert Olsson BjörkSLena ErixonMMagnus Isomäki
KunskapsnämndenCJenny KarlssonLTobias LundqvistSDPer Kihlgren

Ekonomi och infrastruktur

Näringsliv

Brukstraditionen i kommunen har anor från 1860-talet. I början av 2020-talet representeras den traditionen av kommunens dominerande arbetsgivare, Sandvik AB. Andra större företag var bland annat anläggningsföretaget Midroc Electro AB i centralorten. Det fanns även ett antal dataföretag i kommunen.[8]

Infrastruktur

Transporter

Från öster till väster genomkorsas kommunen av E16 och i nord-sydlig riktning av länsväg 272. Mellan Sandviken och Storvik avtar länsväg 302 från E16 mot norr. Öst-västlig riktning har även järnvägen Bergslagsbanan som trafikeras av Tåg i Bergslagen mellan Gävle och Falun med stopp i Sandviken och Storvik.

Befolkning

Demografi

Befolkningsutveckling

Kommunen har 38 809 invånare (30 september 2023), vilket placerar den på 70:e plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner.

Befolkningsutvecklingen i Sandvikens kommun 1970–2020[16]
ÅrFolkmängd
1970
 
43 667
1975
 
43 143
1980
 
42 866
1985
 
40 423
1990
 
39 906
1995
 
38 995
2000
 
37 064
2005
 
36 690
2010
 
36 916
2015
 
38 314
2020
 
39 290

Utländsk bakgrund

Den 31 december 2014 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 6 165, eller 16,30 % av befolkningen (hela befolkningen: 37 833 den 31 december 2014). Den 31 december 2002 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition 3 075, eller 8,36 % av befolkningen (hela befolkningen: 36 765 den 31 december 2002).[17]

Utrikes födda

Den 31 december 2014 utgjorde folkmängden i Sandvikens kommun 37 833 personer. Av dessa var 5 115 personer (13,5 %) födda i ett annat land än Sverige. I denna tabell har de nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda (i hela riket) tagits med. En person som inte kommer från något av de här 17 länderna har istället av Statistiska centralbyrån förts till den världsdel som deras födelseland tillhör.[18]

Kultur

Kulturarv

I kommunen finns en rad kulturarv förknippade med en lång tradition av järnbruk, till dessa hör både bruksmiljöer och kulturbyggnader.[19] Ett exempel är Hammarby bruk med anor från 1500-talet.[20] Ett annat exempel är vallonbruket Gysinge bruk med anor från 1600-talet.[21] Ett annat bruk i kommunen med gamla anor är Högbo bruk som av Sandvikens kommun beskrivs som "ett av Järnrikets mest kända besöksmål".[22]

Kommunvapen

Blasonering: I blått fält en ånghammare, på vardera sidan åtföljd av ett i ginstammen placerat järnmärke, allt i silver.

Ånghammaren i Sandvikens kommunvapen har en verklig förebild, i dag placerad utanför Sandviks tidigare huvudkontor. Vapnet fastställdes för Sandvikens stad år 1943. Vid kommunbildningen 1971 hade alla sammanläggningsenheter ett eget vapen, utom köpingen Storvik. Kommunen valde att låta registrera stadsvapnet oförändrat hos PRV år 1975.

Se även

  • Personer med anknytning till Sandvikens kommun

Källor

Noter

  1. ^ [a b] Folkmängd i riket, län och kommuner 30 september 2023 och befolkningsförändringar 1 juli - 30 september 2023, Statistiska centralbyrån, 10 november 2023, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, Statistiska centralbyrån, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.[källa från Wikidata]
  5. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  6. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Sandvikens tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  7. ^ ”SFS 2012:997 Förordning om ändring i förordningen (2009:1299) om nationella minoriteter och minoritetsspråk”. https://www.lagboken.se/Lagboken/start/sfs/sfs/2012/900-999/d_1457813-sfs-2012_997-forordning-om-andring-i-forordningen-2009_1299-om-nationella-minoriteter-och. Läst 14 paril 2023. 
  8. ^ [a b] ”Sandviken - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/sandviken. Läst 28 december 2022. 
  9. ^ ”Markanvändningen i Sverige efter region och markanvändningsklass. Vart 5:e år 2010 - 2020”. Statistikdatabasen. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0803__MI0803A/MarkanvN/. Läst 12 oktober 2022. 
  10. ^ Bergdahl, Karl. ”Naturområden”. sandviken.se. https://sandviken.se/kulturfritid/naturochfriluftsliv/naturomraden.9271.html. Läst 31 december 2022. 
  11. ^ ”Färnebofjärdens nationalpark”. www.sverigesnationalparker.se. https://www.sverigesnationalparker.se/park/farnebofjardens-nationalpark/. Läst 31 december 2022. 
  12. ^ ”Naturreservat”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/gavleborg/besoksmal/naturreservat.html. Läst 31 december 2022. 
  13. ^ ”Sandvikens styre klart”. SVT Nyheter. 18 oktober 2014. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/dalarna/sandvikens-styre-klart. Läst 31 december 2022. 
  14. ^ Gävleborg, P4 (14 oktober 2018). ”Ny koalition ska styra Sandviken”. Sveriges Radio. https://sverigesradio.se/artikel/7067151. Läst 31 december 2022. 
  15. ^ Thunberg, Liss; Gävleborg, P4 (16 oktober 2022). ”Sandviken får minoritetsstyre – för första gången någonsin”. Sveriges Radio. https://sverigesradio.se/artikel/sandviken-far-minoritetsstyre-for-forsta-gangen-nagonsin. Läst 31 december 2022. 
  16. ^ ”SCB - Folkmängd efter region och år.”. https://www.statistikdatabasen.scb.se/sq/99049. 
  17. ^ Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2014 Arkiverad 12 november 2016 hämtat från the Wayback Machine. (Läst 21 januari 2016)
  18. ^ [a b] Statistiska centralbyrån: Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2014 Arkiverad 12 maj 2015 hämtat från the Wayback Machine. (XLS-fil) Läst 19 januari 2016
  19. ^ Hermansson, Emelie. ”Kulturarv och museer”. sandviken.se. https://sandviken.se/kulturfritid/kultur/kulturarvochmuseer.18253.html. Läst 30 december 2022. 
  20. ^ ”Hammarby Bruk”. www2.sandviken.se. Arkiverad från originalet den 30 december 2022. https://web.archive.org/web/20221230231435/https://www2.sandviken.se/sv/se-gora/812119/hammarby-bruk/detaljer. Läst 30 december 2022. 
  21. ^ ”Gysinge Bruk”. www2.sandviken.se. https://www2.sandviken.se/sv/se-gora/811662/gysinge-bruk/detaljer. Läst 30 december 2022. 
  22. ^ ”Högbo Bruk”. www2.sandviken.se. https://www2.sandviken.se/sv/se-gora/810963/h%c3%b6gbo-bruk/detaljer. Läst 30 december 2022. 

Externa länkar

Media som används på denna webbplats

Flag of Syria.svg
Det är enkelt att lägga till en ram runt den här bilden
Flag of Europe.svg
The Flag of Europe is the flag and emblem of the European Union (EU) and Council of Europe (CoE). It consists of a circle of 12 golden (yellow) stars on a blue background. It was created in 1955 by the CoE and adopted by the EU, then the European Communities, in the 1980s.

The CoE and EU are distinct in membership and nature. The CoE is a 47-member international organisation dealing with human rights and rule of law, while the EU is a quasi-federal union of 27 states focused on economic integration and political cooperation. Today, the flag is mostly associated with the latter.

It was the intention of the CoE that the flag should come to represent Europe as a whole, and since its adoption the membership of the CoE covers nearly the entire continent. This is why the EU adopted the same flag. The flag has been used to represent Europe in sporting events and as a pro-democracy banner outside the Union.
Flag of Thailand.svg
The national flag of Kingdom of Thailand since September 2017; there are total of 3 colours:
  • Red represents the blood spilt to protect Thailand’s independence and often more simply described as representing the nation.
  • White represents the religion of Buddhism, the predominant religion of the nation
  • Blue represents the monarchy of the nation, which is recognised as the centre of Thai hearts.
Flag of Norway (ef2b2d for red & 002868 for blue).svg
Författare/Upphovsman: Gutten på Hemsen, Licens: CC0
Flag of Norway with colors from the previous version on Commons. This file is used to discuss the colors of the Norwegian flag.
Flag of Iran.svg
Flag of Iran. The tricolor flag was introduced in 1906, but after the Islamic Revolution of 1979 the Arabic words 'Allahu akbar' ('God is great'), written in the Kufic script of the Qur'an and repeated 22 times, were added to the red and green strips where they border the white central strip and in the middle is the emblem of Iran (which is a stylized Persian alphabet of the Arabic word Allah ("God")).
The official ISIRI standard (translation at FotW) gives two slightly different methods of construction for the flag: a compass-and-straightedge construction used for File:Flag of Iran (official).svg, and a "simplified" construction sheet with rational numbers used for this file.
Flag of Yugoslavia (1946–1992).svg
Flag of the Socialist Federal Republic of Yugoslavia (1946-1992).
The design (blazon) is defined in Article 4 of the Constitution for the Republic of Yugoslavia (1946). [1]
Flag of Yugoslavia (1946-1992).svg
Flag of the Socialist Federal Republic of Yugoslavia (1946-1992).
The design (blazon) is defined in Article 4 of the Constitution for the Republic of Yugoslavia (1946). [1]
Flag of Yugoslavia (1992–2003).svg
Flag of Serbia and Montenegro, was adopted on 27 April 1992, as flag of Federal Republic of Yugoslavia (1992-2003).
Flag of Serbia and Montenegro (1992–2006).svg
Flag of Serbia and Montenegro, was adopted on 27 April 1992, as flag of Federal Republic of Yugoslavia (1992-2003).
Circle frame.svg
A transparent circle on a light-colored background (hex color code #F9F9F9), designed to be placed over content to show only that portion within the circle. The circle has a black border 0.5% as wide as its outside diameter.
Distrikt Sandviken.jpg
(c) Lantmäteriet, CC BY-SA 2.5
Distriktsindelningen i Sandvikens kommun

World file:

141.15461757154596967 0 0 -141.15461757154596967 1795860.2152042705565691

8582212.79871243052184582
Sandviken Municipality in Gävleborg County.png
Författare/Upphovsman: Ingen maskinläsbar skapare angavs. Nordelch antaget (baserat på upphovsrättsanspråk)., Licens: CC BY-SA 2.5

Sandviken Municipality in Gävleborg County

Sandviken railway station.JPG
Författare/Upphovsman: Tanzania, Licens: CC BY-SA 3.0
Bilder från det bergslagssafari som svenskspråkiga wikipedia genomförde mellan fjärde och sjätte juni 2010.
Sandviken vapen.svg
Författare/Upphovsman: Marmelad
, Licens: CC BY-SA 2.5
See about CoA blazoning: [Expand]