Sandstorm
 | Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2022-01) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
En sandstorm är ett meteorologiskt fenomen som förekommer i torra och halvtorra områden med stora mängder finkornig sand och damm.
Sandstormar uppstår i regel genom konvektion då den av solen upphettade markytans luft stiger för att kollidera med kallare luft på väg ned vilket orsakar turbulens. Ofta sker detta efter perioder av långvarig torka. Ett stoftmoln räknas vanligen till kategorin sandstorm om sikten är sämre än 1000 meter och som en svår sådan om sikten försämras till under 500 meter. Vindhastigheter på 120 km/h (33 m/s) är inte ovanliga och kan flytta hela sanddyner. Framkanten på molnet kan likna en solid vägg och vara 1,6 km hög. Sandstormar som uppstår i Saharaöknen till följd av passadvindarna kallas för simoom eller simoon (sîmūm, sîmūn). Torka är ofta den bidragande orsaken liksom ett undermåligt jordbruk där underlåtenhet att uppodla marken resulterar i stora mängder damm och sand som exponeras för vinden.
Simoomstormar för med sig stora mängder damm upp i atmosfären som sedan faller ned i samband med nederbörd flera hundra mil bort, så kallad blodregn eller blodsnö. Sand från Saharaöknen har till exempel orsakat rödfärgat regn så långt norrut som i Norge. Nämnda storm sägs även vara en viktig faktor för Amazonas växt- och djurliv då den för med sig mineraler i atmosfären.
Sandstormar kan vara en fara för vägtrafiken, i synnerhet längs vägar som korsar torra och flacka områden. 1991 svepte en svår sandstorm in över motorvägen i San Joaquindalen i Kalifornien. Sikten försämrades till inte mer än en halv billängd vilket resulterade i en massiv seriekrock som innefattade 164 fordon. 17 människor fick sätta livet till och 151 skadades. Sandstormarna genererar statisk elektricitet i vissa sandstormar med blixtar och åskknallar som följd.
På andra planeter
Sandstormar förekommer i stor skala på planeten Mars. Dessa stormar varar längre och täcker mycket större områden än på jorden. Ibland täcks hela planeten av sandmoln som kan vara i flera hundra dagar.
I populärkulturen
- I Tintin-albumet Det svarta guldet råkar Tintin, Milou och Dupondtarna ut för en sandstorm.
- I filmen Mission: Impossible – Ghost Protocol förekommer det en sandstorm i Dubai.
Se även
Externa länkar
- Bildserie från en sandstorm i Texas 2003 hämtat från the Wayback Machine (arkiverat 22 oktober 2011).
- Artikel om sandstormar hämtat från the Wayback Machine (arkiverat 4 mars 2012).
Wikimedia Commons har media som rör Sandstorm.
Media som används på denna webbplats
Författare/Upphovsman: Tkgd2007, Licens: CC BY-SA 3.0
A new incarnation of Image:Question_book-3.svg, which was uploaded by user AzaToth. This file is available on the English version of Wikipedia under the filename en:Image:Question book-new.svg
A massive dust storm cloud (haboob) is close to enveloping a military camp as it rolls over Al Asad, Iraq, just before nightfall on April 27, 2005. DoD photo by Corporal Alicia M. Garcia, U.S. Marine Corps. (Released)
Two dramatically different faces of our Red Planet neighbor appear in these comparison images showing how a global dust storm engulfed Mars with the onset of Martian spring in the Southern Hemisphere. When NASA's Hubble Space Telescope imaged Mars in June, the seeds of the storm were caught brewing in the giant Hellas Basin (oval at 4 o'clock position on disk) and in another storm at the northern polar cap.
When Hubble photographed Mars in early September, the storm had already been raging across the planet for nearly two months obscuring all surface features. The fine airborne dust blocks a significant amount of sunlight from reaching the Martian surface. Because the airborne dust is absorbing this sunlight, it heats the upper atmosphere. Seasonal global Mars dust storms have been observed from telescopes for over a century, but this is the biggest storm ever seen in the past several decades.
Mars looks gibbous in the right photograph because is it 26 million miles farther from Earth than in the left photo (though the pictures have been scaled to the same angular size), and our viewing angle has changed. The left picture was taken when Mars was near its closest approach to Earth for 2001 (an event called opposition); at that point the disk of Mars was fully illuminated as seen from Earth because Mars was exactly opposite the Sun.
Both images are in natural color, taken with Hubble's Wide Field Planetary Camera 2.