Sandra Day O'Connor
| Sandra Day O'Connor | |
 | |
| Född | 26 mars 1930[1][2][3] El Paso, Texas, USA |
|---|---|
| Död | 1 december 2023 (93 år) Phoenix, Arizona, USA |
| Medborgare i | USA |
| Utbildad vid | Stanford Law School Stanforduniversitetet, filosofie kandidat, Stanforduniversitetet, kandidatexamen i juridik Austin High School |
| Sysselsättning | Domare, advokat, politiker |
| Befattning | |
| Ledamot av Arizonas delstatssenat (1969–1975) Domare i USA:s högsta domstol (1981–2006) Kansler för College of William & Mary (2005–2012) | |
| Make | John Jay O’Connor (1952–hans död 2009) |
| Barn | 3 |
| Utmärkelser | |
| Elizabeth Blackwell Award (1985) National Women's Hall of Fame (1995)[4] Margaret Brent Award (2000)[5] Presidentens frihetsmedalj (2009) Fellow of the American Academy of Arts and Sciences Hedersdoktor vid Keiouniversitetet Texas Women's Hall of Fame National Cowgirl Museum and Hall of Fame Hedersdoktor vid Yeshivauniversitetet Brandeis Medal Philadelphia Liberty-medaljen | |
| Namnteckning | |
.svg){kind=small} | |
| Redigera Wikidata | |
Sandra Day O'Connor, född 26 mars 1930 i El Paso, Texas, död 1 december 2023 i Phoenix, Arizona,[6] var en amerikansk jurist som mellan 1981 och 2006 var den första kvinnliga domaren i USA:s högsta domstol.
O'Connor föddes i El Paso i Texas men växte upp på en boskapsranch utanför Duncan i Greenlee County, Arizona.
Hon utnämndes till ledamot i högsta domstolen av Ronald Reagan.
Efter att hon den 1 juli 2005 meddelat att hon tänker avgå från högsta domstolen, nominerade president George W. Bush John G. Roberts, Jr som hennes efterträdare. När sedan domstolens ordförande William Rehnquist avled drogs den kandidaturen tillbaka och Roberts nominerades och valdes istället till posten som ordförande. President Bush nominerade därefter Harriet Miers som efterträdare till O'Connor. Miers drog tillbaka sin kandidatur och Samuel Alito nominerades istället.
O'Connor var med i Iraq Study Group, kommissionen ledd av James Baker och Lee Hamilton, som i december 2006 publicerade sina rekommendationer för en ny strategi i Irakkriget.
Källor
- ^ SNAC, SNAC Ark-ID: w6668jgp, omnämnd som: Sandra Day O'Connor, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ FemBios databas, omnämnd som: Sandra Day O'Connor, FemBio-ID: 20972, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ GeneaStar, GeneaStar person-ID: days0, omnämnd som: Sandra Day O'connor.[källa från Wikidata]
- ^ Sandra Day O'Connor (på engelska), National Women's Hall of Fame, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.americanbar.org.[källa från Wikidata]
- ^ Greenhouse, Linda (1 december 2023). ”Sandra Day O’Connor, First Woman on the Supreme Court, Is Dead at 93” (på amerikansk engelska). The New York Times. ISSN 0362-4331. https://www.nytimes.com/2023/12/01/us/sandra-day-oconnor-dead.html. Läst 1 december 2023.
Externa länkar
- Iraq Study Group: Members på USIP:s webbplats
|
Media som används på denna webbplats
Icon of simple gray pencil. An icon for Russian Wikipedia RFAR page.
Signature of former Supreme Court Justice Sandra Day O'Connor on her resignation document.
President George W. Bush stands with Supreme Court Justice Sandra Day O’Connor and her husband, John O’Connor, May 2004 in the Oval Office. Justice O’Connor submitted her resignation to the President Friday, July 1, 2005, after 24 years on the High Court to spend more time with her husband.