San Marinos Grand Prix 2004

Flag of San Marino.svg San Marinos Grand Prix 2004
Datum25 april 2004
BanaAutodromo Enzo e Dino Ferrari
Sträcka62 × 4,933 - 0,237 = 305,609 km
VinnareMichael Schumacher, Ferrari
Pole positionJenson Button, BAR-Honda
Snabbaste varvMichael Schumacher, Ferrari, 1:20,411

San Marinos Grand Prix 2004 var det fjärde av 18 lopp ingående i formel 1-VM 2004.

Rapport

Jenson Button i BAR tog här pole position före Michael Schumacher i Ferrari medan Juan Pablo Montoya i Williams och Rubens Barrichello i Ferrari delade det andra startledet. Ralf Schumacher i Williams och Fernando Alonso i Renault kvalade in som femma respektive sexa, medan Takuma Sato i BAR och Mark Webber i Jaguar, som återigen gjorde ett bra kval, tog startplatserna sju och åtta. I det femte ledet stod Jarno Trulli i Renault och Cristiano da Matta i Toyota, som återigen stod bland de tio främsta. Zsolt Baumgartner i Minardi hade enorma problem under sitt kvalvarv och snurrade i en av banans chikaner. Han slapp sig dock starta sist eftersom både Kimi Räikkönen i McLaren och Giancarlo Fisichella i Sauber avstod från sina kvalvarv.

Starten blev dramatisk, där Button tog kommandot. Michael Schumacher hade dock problem med fästet och hade fullt upp med att hålla Montoya bakom sig, som i sin tur hade stora problem med att hålla undan för Ralf Schumacher. Detta ledde till att Montoya kom upp jämsides med Michael Schumacher i Tosa. Schumacher styrde dock emot vilket tvingade ut Montoya på gräset vid sidan av banan, något som irriterade denne till den milda grad att han i sin tur tvingade ut sin stallkollega Ralf Schumacher på gräset i ingången till Piratella. Efter första varvet lugnade det ner sig och Button körde konstant ifrån Michael Schumacher. Dock hade Button och BAR-stallet chansat med att kvala in med en lättare bil, vilket resulterade i ett tidigare depåstopp än konkurrenterna. Michael Schumacher kunde därför ligga ute i två varv till och drog till med några väldigt snabba varv för att sedan enkelt passera Button i samband med sitt depåstopp. Michael Schumacher var sedan ohotad och vann tämligen komfortabelt med Button som tvåa.

Montoya, som lugnat ner sig efter det första varvet, slutade på tredje plats. Han hade i slutskedet dock hotats av Alonso, som med sin strategi och fenomenala körning tog fjärdeplatsen från de sjätte startrutan. Trulli tog femteplatsen före Barrichello, som hade tappat enormt vid sina depåstopp. Ralf Schumacher stötte i loppets slutskede ihop med Alonso och snurrade i Tosa, varvid hans fjärdeplats omvandlades till en sjundeplats i mål. Räikkönen, vars katastrofsäsong fortsatte, fick ändå in bilen på en åttonde plats efter att bara ha gjort ett depåstopp. Detta var Räikkönens första poäng för säsongen. Fisichella och Felipe Massa i Sauber slutade nia respektive tia.

Resultat

  1. Michael Schumacher, Ferrari, 10 poäng
  2. Jenson Button, BAR-Honda, 8
  3. Juan Pablo Montoya, Williams-BMW, 6
  4. Fernando Alonso, Renault, 5
  5. Jarno Trulli, Renault, 4
  6. Rubens Barrichello, Ferrari, 3
  7. Ralf Schumacher, Williams-BMW, 2
  8. Kimi Räikkönen, McLaren-Mercedes, 1
  9. Giancarlo Fisichella Sauber-Petronas
  10. Felipe Massa Sauber-Petronas
  11. Olivier Panis Toyota
  12. David Coulthard McLaren-Mercedes
  13. Mark Webber Jaguar-Cosworth
  14. Christian Klien Jaguar-Cosworth
  15. Zsolt Baumgartner Minardi-Cosworth
  16. Takuma Sato BAR-Honda

Förare som bröt loppet

VM-ställning

Förarmästerskapet

  1. Tyskland Michael Schumacher, Ferrari, 40
  3. Brasilien Rubens Barrichello, Ferrari, 24
  5. Storbritannien Jenson Button, BAR-Honda, 23

Konstruktörsmästerskapet

  1. Italien Ferrari, 64
  3. Frankrike Renault, 31
  5. Storbritannien BAR-Honda, 27
    Storbritannien Williams-BMW, 27


Formel 1-VM 2004

1 Australien Australien · 2 Malaysia Malaysia · 3 Bahrain Bahrain · 4 San Marino San Marino · 5 Spanien Spanien · 6 Monaco Monaco · 7 Europa Europa · 8 Kanada Kanada · 9 USA USA · 10 Frankrike Frankrike · 11 Storbritannien Storbritannien · 12 Tyskland Tyskland · 13 Ungern Ungern · 14 Belgien Belgien · 15 Italien Italien · 16 Kina Kina · 17 Japan Japan · 18 Brasilien Brasilien

Föregående: Japan Japan 2003 · Följande: Australien Australien 2005
San Marino San Marinos Grand Prix i Formel 1
1981 · 1982 · 1983 · 1984 · 1985 · 1986 · 1987 · 1988 · 1989 · 1990 · 1991 · 1992 · 1993 · 1994 · 1995 · 1996 · 1997 · 1998 · 1999 · 2000 · 2001 · 2002 · 2003 · 2004 · 2005 · 2006

Media som används på denna webbplats

Flag of Malaysia.svg
Flag of Malaysia – Jalur Gemilang (Stripes of Glory)
Flag of Europe.svg
The Flag of Europe is the flag and emblem of the European Union (EU) and Council of Europe (CoE). It consists of a circle of 12 golden (yellow) stars on a blue background. It was created in 1955 by the CoE and adopted by the EU, then the European Communities, in the 1980s.

The CoE and EU are distinct in membership and nature. The CoE is a 47-member international organisation dealing with human rights and rule of law, while the EU is a quasi-federal union of 27 states focused on economic integration and political cooperation. Today, the flag is mostly associated with the latter.

It was the intention of the CoE that the flag should come to represent Europe as a whole, and since its adoption the membership of the CoE covers nearly the entire continent. This is why the EU adopted the same flag. The flag has been used to represent Europe in sporting events and as a pro-democracy banner outside the Union.
Flag of Belgium (civil).svg
The civil ensign and flag of Belgium. It is identical to Image:Flag of Belgium.svg except that it has a 2:3 ratio, instead of 13:15.