San Francesco d'Assisi a Ponte Sisto

San Francesco d'Assisi a Ponte Sisto
Kyrka
Ospizio dei Mendicanti under pågående rivning år 1879. Portalerna till härbärget och kyrkan flankerar Fontana di Ponte Sisto.
Land	Italien
Ort	Rom
Trossamfund	Romersk-katolska kyrkan
Stift	Roms stift
Plats	dagens Lungotevere dei Vallati
Invigd	1580-talet
Dekonsekrerad/ Riven
- Riven	1879[1]
San Francesco d'Assisi a Ponte Sisto (vid den röda pilen) på Antonio Tempestas karta över Rom från år 1593. (Denna version är emellertid från 1645.)

San Francesco d'Assisi a Ponte Sisto, även benämnd San Francesco dei Mendicanti,^[1] var en kyrkobyggnad i Rom, helgad åt den helige Franciskus av Assisi. Kyrkan var belägen vid dagens Lungotevere dei Vallati vid Ponte Sisto i Rione Regola. Kyrkan revs år 1879 för att möjliggöra uppförandet av Tiberkajerna (muraglioni).

Kyrkans historia

År 1586 lät påve Sixtus V uppföra Ospizio dei Mendicanti, ett härbärge för luffare och tiggare vid Ponte Sisto. Samtidigt byggdes en kyrka, helgad åt den helige Franciskus av Assisi. Kyrkan projekterades av Domenico Fontana, men uppfördes under ledning av Giacomo Mola.^[1]

Under 1700-talet överläts kyrkan och en del av härbärget åt Congregazione dei Cento Preti, vilken inredde det senare till ett sjukhus för sina präster. År 1841 omvandlade Malteserorden komplexet till ett militärsjukhus, där bland andra Vincenzo Pallotti kom att verka.^[1]

Byggnadskomplexet med kyrkan revs år 1879 vid uppförandet av Lungotevere dei Vallati. Det ståtliga innertaket med Sixtus V:s vapen installerades senare i kyrkan Santa Caterina della Rota.^[1]

Kyrkans exteriör och interiör

Kyrkans portal kröntes av ett segmentbågeformat pediment med ett kors. Kyrkan hade en rektangulär grundplan utan absid. Högaltaret hade en målning av Gaspare Celio föreställande Den helige Franciskus av Assisi stigmatisering.^[2] Det vänstra sidoaltaret var invigt åt Jungfru Maria och hade målningen Vergine del Rosario av Terenzio d'Urbino.^[1] Det högra sidoaltaret var invigt år Johannes Döparen, som är Malteserordens skyddspatron. Interiören hyste även en målning som avbildade påve Sixtus V som välgörenhetsinstitutionens grundare.^[3]

Bilder

Källor

• Armellini, Mariano (1891) (på italienska). Le chiese di Roma dal secolo IV al XIX. Roma: Tipografia Vaticana. OCLC 9269651 
• Lombardi, Ferruccio (1998) (på italienska). Roma: le chiese scomparse: la memoria storica della città (2). Roma: Fratelli Palombi Editori. ISBN 88-7621-069-5. OCLC 41949329 
• Venuti, Ridolfino (1767) (på italienska). Accurata, e succinta descrizione topografica e istorica di Roma moderna. Roma: Carlo Barbiellini al Corso. OCLC 8825495 

Noter