Samuel af Ugglas

Samuel af Ugglas
FöddSamuel Ugla
3 maj 1750
Hedemora, Sverige
Död6 april 1812 (61 år)
Stockholm
Medborgare iSverige
Utbildad vidUppsala universitet
SysselsättningPolitiker, ämbetsman
Befattning
Landshövding i Stockholms län (1788–1802)
Överståthållare (1797–1800)
BarnPehr Gustaf af Ugglas (f. 1784)
Charlotta Åkerhielm (f. 1786)
FöräldrarPetrus Ugla
Utmärkelser
Kungliga Nordstjärneorden (1786)
En av rikets herrar
Kungliga Serafimerorden
Heraldiskt vapen
Redigera Wikidata
Almare-Stäkets gård 1881.
Forsmarks bruk på 1790-talet.

Samuel af Ugglas, ursprungligen Ugla, född 3 maj 1750 i Hedemora, död 6 april 1812 i Stockholm, adlades av Gustav III 1772 och tog namnet af Ugglas. af Ugglas var greve, en av rikets herrar, överståthållare samt president i Kammarkollegium från 1802 fram till sin död[1].

Biografi

Samuel af Ugglas erhöll 1796 friherrlig[2] och 16 november 1799 grevlig[3] värdighet. Han var överståthållare i Stockholm 1797 och 1800 och rådgivare till Gustav IV Adolf. Han var far till Pehr Gustaf af Ugglas.

af Ugglas studerade vid Uppsala universitet och inskrevs 1769 i ett par av huvudstadens ämbetsverk. I september 1772 blev han, då sekreterare vid Lagkommissionen, upphöjd i adligt stånd. Adlandet skedde i efterdyningarna av Gustav III:s statskupp 1772, där af Ugglas spelade en inte oviktig roll. Gustav III:s namnchiffer ingår i af Ugglas adliga vapen.

År 1775 utnämndes af Ugglas till protokollssekreterare i Justitierevisionen samt befordrades 1782 till förste expeditionssekreterare där och 1785 till revisionssekreterare. År 1788 kallades han till landshövding i Stockholms län. År 1782 köpte af Ugglas Forsmarks bruk vilket sedan förblev i släktens ägo till 1975 då det såldes till Forsmarks Kraftgrupp.

Den 15 juni 1782 gifte han sig med Karolina Wittfoth (född 1765) i Stockholm, dotter till brukspatronen på Gysinge bruk i Gästrikland Gustaf Wittfoth och hans hustru Kristina Brandt.

År 1799 förvärvade landshövding Samuel af Ugglas han Almare-Stäkets gård, en tidigare sätesgårdStäksön i Upplands-Bro kommun, mellan Stäket och Kungsängen Samuel af Ugglas lät bygga om huset till sitt nuvarande utseende. Han använde huset som ett representations- och övernattningsställe. Bland sätesgårdens tidigare ägare märks greve Magnus Julius De la Gardie, som förvärvade egendomen 1722, och Adolf Rudbeck, som var ägare från och med 1796. Han bekostade även reparationen av den närbelägna vägbron över Stäksundet och lät resa den ännu bevarade minnesstenen (obelisken) där. Samuel af Ugglas ättlingar äger och bebor fortfarande Almare-Stäket. Gården drivs idag i privat regi som hotell-, konferens- och ridsportsanläggning med betoning på hästpolo.

År 1804 bekostade Almare-Stäkets gårds ägare, greve och landshövding Samuel af Ugglas, såsom ovan nämnts, en ny bro, Stäketbron, eller han lät reparera och bygga om den gamla. Även denna ledde via Stäketsholmen. Han erhöll sedan rätt att uppta bropengar. Från denna bro återstår idag rester av västra brofästet i form av en cirka 15 meter lång, fem meter bred och tre meter hög stensatt konstruktion. Den första bron byggdes av staten på 1630-talet. Den låg söder om den nuvarande och löpte via Stäketsholmen. Bron ersattes och byggdes om ett flertal gånger tills den förstördes under vårfloden 1670 eller 1671. Därefter sköttes trafiken med färjor.

Minnesstenen

Obelisken med två inskriptioner.
Obeliskens dubbla budskap (del).
Järnemblem vid obelisken.

För att påminna om den av Samuel af Ugglas bekostade bron och för att hedra Gustav IV Adolf restes vid västra brofästet en cirka fem meter hög obelisk i röd granit. Den bär två över varandra liggande inskriptioner.[4]
Den ursprungliga texten lyder:

  • ”ÖFVER DENNA BRO SOM
    PÅ KONUNGENS ÖNSKAN
    1804 BYGGDES
    AF GREFVE SAM AF UGGLAS
    FÄRDADES
    HANS MAIT
    MED EN ÄLSKAD GEMÅL OCH DOTTER
    FÖRSTA GÅNGEN
    VID ÅTERKOMSTEN
    FRÅN UTRIKES ORTER
    DEN 7 FEBRUARI 1805
    MINNET AF TROGNA UNDERSÅTERS GLÄDJE
    AT ÅTERSE SIN ÖFVERHET
    FÖRVARAS
    PÅ DENNA STEN.”

Monarken föll i onåd och nästan alla spår efter honom utplånades. Därför sattes en ny text med utanpåliggande bokstäver över den gamla.

Den nya texten lyder:

  • ”FÖR BEQVÄMLIGARE
    ÖFVERFART
    BYGGDES
    DENNA BRO
    ÅR 1804
    AF GREFVE SAMUEL AF UGGLAS.”

Källor

  1. ^ Ugglas, Samuel af i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1920)
  2. ^ Matrikel öfwer Swea rikes ridderskap och adel ..., 1807, s.55-56
  3. ^ Matrikel öfwer Swea rikes ridderskap och adel ..., 1807, s.1-11
  4. ^ ”RAÄ-nummer Kungsängen 72:1.”. Arkiverad från originalet den 13 november 2017. https://web.archive.org/web/20171113112747/http://www.fmis.raa.se/cocoon/fornsok/scanned_ref.pdf?label=Kungs%C3%A4ngen+72%3A1&url=01%2F0139%2F92%2Fdokument%2F092-0072-01-D.jpg. Läst 12 november 2017. 

Vidare läsning

Externa länkar

Media som används på denna webbplats

Arbcom ru editing.svg
Icon of simple gray pencil. An icon for Russian Wikipedia RFAR page.
Stäket gamla vägbron obelisk 2013.jpg
Författare/Upphovsman: Holger.Ellgaard, Licens: CC BY-SA 3.0
Stäket gamla vägbron obelisk med två inskriptioner:


Den ursprungligatexten lyder:

  • ”ÖFVER DENNA BRO SOM PÅ KONUNGENS ÖNSKAN 1804 BYGGDES AF GREFVE SAM AF UGGLAS FÄRDADES HANS MAIT MED EN ÄLSKAD GEMÅL OCH DOTTER FÖRSTA GÅNGEN VID ÅTERKOMSTEN FRÅN UTRIKES ORTER DEN 7 FEBRUARI 1805 MINNET AF TROGNA UNDERSÅTERS GLÄDJE AT ÅTERSE SIN ÖFVERHET FÖRVARAS PÅ DENNA STEN.”

Den nya texten lyder:

  • ”FÖR BEQVÄMLIGARE ÖFVERFART BYGGDES DENNA BRO ÅR 1804 AF GREFVE SAMUEL AF UGGLAS.”
Almarestäkets gård 1881.jpg
Almare-Stäkets herrgård i Upplands-Bro. Litografi av Alexander Nay (1822-1883). Från verket "Uplands Herregårdar" (1881), Klingspor & Schlegel.
Stäket gamla vägbron obelisk text 2013.jpg
Författare/Upphovsman: Holger.Ellgaard, Licens: CC BY-SA 3.0
Stäket gamla vägbron obelisk textfragment
Forsmarks bruk1790s.jpg
Vy över Forsmarks bruk på 1790-talet. Akvarellerad pennteckning av sv:Elias Martin.
Stäket NW 1882.jpg
Författare/Upphovsman: Holger.Ellgaard, Licens: CC BY-SA 3.0
Vid Biskopsborgen: järnemblem fastsatt i en järnstång, uppsatt av

”Nordens Wänner”1882. Tidigare fanns här ytterligare ett järnemblem, uppsatt av ”Föreningen Fornvännen” (Raä

Kungsängen 118:1).