Samuel Petri Brask

Samuel Petri Brask
Född	22 maj 1613[1][2][3] Veta församling[1][2][3], Sverige
Död	12 juni 1668[1][2][3] (55 år) Klara församling, Sverige
Medborgare i	Sverige[4]
Utbildad vid	Uppsala universitet[2] Universitetet i Leiden[2]
Sysselsättning	Präst[1][3]
Befattning
Lektor, Katedralskolan (1644–1649)[2][3] Kyrkoherde i Ekeby pastorat (1649–1663)[2][3] Hovpredikant, Karl X Gustav (1654–)[2][3] Ledamot av Sveriges ståndsriksdag Riksdagen 1654 (1654–1654)[2][3] Ledamot av Sveriges ståndsriksdag Riksdagen i Stockholm 1660 (1660–1660)[2][3] Kyrkoherde, Klara församling (1663–1668)[2][3] Assessor, Stockholms konsistorium (1663–1668)[2]
Maka	Helena Eriksdotter Walleria (g. 1644–1647)
Barn	Petrus Brask (f. 1650)[2]
Föräldrar	Petrus Johannis[2][3]
Redigera Wikidata

Samuel Petri Brask, född 22 maj 1613 i Veta församling, Östergötland, död 12 juni 1668 i Klara församling, Stockholm, var en svensk präst och dramatisk författare.

Samuel Brask föddes 1635 i Veta församling. Han var son till kyrkoherden Petrus Johannis och Elisabet (Elsa) Larsdotter Brask i Västra Ny församling. Brask blev student 1630 vid Uppsala universitet och 1641 vid Leydens universitet. Han blev filosofie magister under sina resor 1641–1644. Brask blev 6 augusti 1644 lektor i Katedralskolan i Linköping och utnämndes till 1648 kyrkoherde i Ekeby församling. Han prästvigdes 5 maj 1649 och tillträdde kyrkoherdetjänsten samma datum. Han var preses vid prästmötet 1653 och blev 1654 hovpredikant hos kung Karl X Gustav. Han var riksdagsman vid riksdagen 1654, riksdagen i Göteborg 1660 och riksdagen i Stockholm 1660. Han utnämndes 28 juli 1663 till kyrkoherde i Klara församling i Stockholm och tillträdde direkt. Brask avled 1668 i Stockholm.^[5]

Brask gifte sig 13 oktober 1644 i Högsby församling med Elin Walleria (1597–1647), som var dotter till kyrkoherden Erik Larsson Wallerius och Catharina Ungius i Vimmerby samt var änka efter landskamreraren Simon Andersson Löfgren (1588–1637) i Linköping och latinlektor Daniel Kylander (1611–1641) i Linköping.^[5] Brask gifte sig andra gången 10 september 1648 med Anna Pedersdotter. De fick tillsammans sonen Petrus Brask och tre döttrar.^[5]

Han införde vid Linköpings gymnasium den för dåtiden inte ovanliga seden att låta eleverna uppföra historiska dramer, som han själv författade.

• Josephus venditus, comoedia (1644; otryckt).
• Filius prodigus, seu imperitus peregrinans. Thet är een comoedia om then förlorade sonen, eller een oförfaren wandringzman... Linköping. 1645. Libris 2514139  - Fulltext: Dramawebben, Litteraturbanken.
• Acta et martyria apostolorum. Thet är, een tragico-comoedia om apostlarnas gärningar och jämmerlige marteringar. Linköping. 1648. Libris 2514138 
• Mars Germanicus victus. Thet är comaedia om thet wälendade tydske kriget... Linköping. 1650. Libris 2514140 
• Parentatio in pium placidumq[ue] ex hac mortali statione, excessum, ... dn. Andreæ Gyldenklau,... â Samuele P. Brasck... Typis Meurerianis. 1665. Libris 11271685 
• Een christeligh lijk-predikan : öfwer h:s kongl. mayst:tz ... rådz och hoffrätz-rådz vthi Stockholm, ... hr. Johan Rosenhanes, frijherres til Ikalaborg, .... Stockholm. 1668. Libris 10475527 

• Samlade vitterhetsarbeten af svenska författare från Stjernhjelm till Dalin. 22, Samuel Petri Brask, Magnus Stenbock, Jacob Fabricius. Upsala: Hanselli. 1878. sid. V-VI, 1-306. Libris 600783. https://runeberg.org/svsf/22/0003.html 
• Svenska texter. 4, Den förlorade sonen : comoedia uppförd vid S:t Persmarknaden i Linköping den 29 juni 1645 / med förklaringar utgiven av Elias Wessén. Stockholm: Svenska bokförlaget/Norstedt. 1959. Libris 30223 

• Brask, 1. Samuel Petri i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1905)
• Samuel Petri Brask i Svenskt biografiskt lexikon
• http://www.fredrikahlander.com/genealogy/p98e215a9.html

• Rudbeckius, Nicolaus Johannis (1668). Christeligh lijkpredijkan öfwer ... Samuel Brask... Stockholm. Libris 10391637