Samundervisning

Samundervisning innebär att flickor och pojkar undervisas i samma klass^[1] (exempelvis i ett svenskt eller finländskt läroverk), till skillnad från i flickskolor och pojkskolor. En sådan skola har kallats samskola. Samskolor var ovanliga på högre stadier i många länder fram till 1970-talet, och därför fanns det behov av ett särskilt ord för dessa. Ordet finns i Sverige fortfarande kvar i namnet på vissa skolor.

Som regel var folkskolor i de flesta länder samskolor.^[1] De var öppna för både pojkar och flickor, och där användes inte begreppet.

Samundervisning i Sverige

1800-talet

Folkskolan sköttes under 1800-talet av kyrkan och kommunaliserades 1930. Den riktade sig till både flickor och pojkar. Den högre utbildningen skedde i de statliga läroverken som bara var öppna för pojkar och som delvis finansierades av elevernas avgifter. För att tillgodose behovet av högre utbildning för flickor etablerades under 1800-talet privata flickskolor i de flesta städer. Några av dessa utvecklades till fullständiga läroverk.^[2] Det fanns också privata småskolor där barn kunde skaffa tillräckliga kunskaper för att bli antagna på läroverk respektive flickskolor utan att gå i folkskolan.

1876 blev Palmgrens skola i Stockholm den första i Sverige med samundervisning för könen i alla skolstadier.^[3]^[4] Från 1880-talet fördes en allmän debatt där många ansåg att samskoleundervisning hade en positiv inverkan på elevernas beteende och prestationer, och dessutom gav den "kännedomen om det andra könets väsensart". Samskoleundervisning var dock vanlig på lägre utbildningsnivå men ovanlig på motsvarande högstadiet, och de båda könen sågs som artskilda och i behov av skydd mot blandning av dessa egenarter.^[4]

Tidigt 1900-tal

1905 delades läroverken upp i en lägre del (realskolan som avslutades med realexamen) och en högre del (gymnasiet som avslutades med studentexamen). En del kommuner upprättade då kommunala mellanskolor som byggde på folkskolan och ledde fram till realexamen. Dessa var liksom folkskolorna öppna för flickor. Allt fler statliga realskolor – utan gymnasium – upprättades, och dessa var ofta öppna för båda könen och kallade sig för samrealskolor.^[1] Beteckningen samläroverk användes i några fall. Detta till trots var många flickor som ville studera vidare efter mellanskolan ännu hänvisade till privata flickskolor.^[5]

På 1920-talet sågs läroverken fortfarande som "gosskolor", eftersom läroverken av tradition och hävd endast varit öppna för pojkar.^[6] 1927 fick flickor tillträde till läroverken, men i större städer hade man även separata goss- och flickläroverk. I Helsingborg behölls som exempel det gamla läroverket som reserverat för gossar, medan det inrättades ett nytt flickläroverk 1931; dessa integrerades först med början hösten 1962. Utveckling mot samskolor skedde bland annat efter 1918 års skolkommission som fastslog att det allmänna hade lika stor skyldighet att erbjuda flickor som pojkar utbildning; kommission menade att fler samskolor samt statliga flickskolor (den första inrättades först 1929) kunde lösa det problemet.^[7]

Senare år och genomförande på alla nivåer

Under 1970-talet infördes grundskolesystemet över hela landet. Därefter har frågan om könsskild undervisning i stort sett bara levt kvar när det gäller de högre årskursernas gymnastiklektioner, även om man numera i stort sett gör samma sak på gymnastiklektionerna oavsett kön.

Kända samskolor i Sverige

Djursholms samskola, grundad 1891, 1982–2004 kommunal grundskola, sedan uthyrd till Viktor Rydberg Gymnasium
Göteborgs högre samskola, grundad 1901, består som friskola
Palmgrenska samskolan, grundad 1876, kommunaliserad 1974, nedlagd 1977
Saltsjöbadens samskola, grundad 1895, senare kommunal grundskola
Storängens samskola, byggnad från 1912, nedlagd 1929, endast klasserna 1–4
Sofi Almquists samskola, grundad 1892 (1886), nedlagd 1936
Whitlockska samskolan, grundad som flickskola 1878, samskola från 1893, kommunaliserad 1976, nedlagd 1978