Sammetsand

Sammetsand
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Southern Pochard (Netta erythrophthalma) (9716887179).jpg
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningAndfåglar
Anseriformes
FamiljÄnder
Anatidae
SläkteNetta
ArtSammetsand
N. erythrophthalma
Vetenskapligt namn
§ Netta erythrophthalma
Auktor(Wied, 1832)
Utbredning
Netta erythrophthalma map.svg
Synonymer
Sydlig brunand
Hitta fler artiklar om fåglar med

Sammetsand[2] (Netta erythrophthalma) är en afrikansk och sydamerikansk and.[3]

Utseende och läte

Honans karakteristiska ansiktsteckning.

Sammetsanden är en relativt stor (48-51 centimeter) och mörk dykand. Hanen är glänsande mörkbrun med ljusare, kastanjebruna flanker, blekblå näbb och starkt röda ögon.[4] Honan är mörkbrun med en blek fläck vid näbbroten och en blek halvmåne från bakom ögat ner till halsen.[4] I flykten syns ett tydligt vitt vingband som sträcker sig ända ut till handpennorna.[4] I jämförelse med brunand är den mörkare, och den är större än både vigg och vitögd dykand. Hanen yttrar en gnällande läte, honan ett kvackande.[4]

Utbredning och systematik

Sammetsand delas upp i två underarter:[3]

Den är delvis flyttfågel och förflyttar sig både lokalt och stora avstånd i södra Afrika.[5] Den tros samla sig i de centrala delarna av utbredningsområdet i Afrika (Zambia, Tanzania) för att häcka.[5]

Arten är troligen inte nära släkt med de övriga i Netta utan snarare systerart till Aythya-änderna.[6]

Levnadssätt

Ett par av sammetsand i flykten.

Vistelseort

Fågeln förekommer i de flesta sötvattensmiljöer med riklig undervattensvegetation, ibland även i bräckt vatten, från havsnivån till 2.400 meter över havet i Östafrika.[7] Nyligen har den setts kolonisera av människan skapade dammar och risfält i Sydamerika[8], men ses mycket sällan på land[9]. Den undviker generellt floder, forsar, väldigt grunda tillfälliga dammar och översvämmade områden.[10]

Föda

Sammetsanden livnär sig främst av vegetabilier, framför allt frön men också rötter och växtdelar, men också smådjur som skalbaggar, sniglar, myror, halvvingar och kräftdjur.[10] Fågeln födosöker under dagen, ibland även nattetid, och är mest aktiv tidiga morgnar och kvällar.[9]

Häckning

Under häckningstid påträffas fågeln oftast i par eller smågrupper.[10][8][7] Den häckar vanligtvis mot slutet av regnsäsongen.[9] Boet göms väl i papyrus eller vass precis ovanför vattenlinjen eller i gräs en bit bort.[8] Bon har också påträffats på dammväggar, i gamla jordsvinbon och i andra sjöfåglars använda bon.[9]

Utanför häckningstid

Efter häckning samlas sammetsänder i större grupper, med flockar på flera hundra och upp till 5.000 påträffade.[10] De riktigt stora ansamlingarna ses under torrsäsongen.[10] I Sydafrika ruggar fåglarna och blir flygoförmögna en månad mellan augusti och september.[9] Under den tiden samlas de ofta ute på öppet vatten.[9]

Status

Arten tros minska, i Sydamerika till följd av habitatförstörelse, i Afrika på grund av att de fastnar i fiskenät och att våtmarker omvandlas till jordbruksmark.[8] Eftersom fågeln har så stort utbredningsområde kategoriserar IUCN sammetsand trots detta som livskraftig.[1]

Namn

Fågeln kallades på svenska tidigare sydlig brunand men fick nytt namn eftersom den inte är särskilt nära släkt med brunanden.

Noter

  1. ^ [a b] Birdlife International 2012 Netta erythrophthalma Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.4 www.iucnredlist.org. Läst 1 februari 2016.
  2. ^ BirdLife Sverige (2019) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
  3. ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2016) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2016 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-08-11
  4. ^ [a b c d] Sinclair, Ian & Ryan, Peter (2003) Birds of Africa south of the Sahara, Struik, Cape Town.
  5. ^ [a b] Scott, D. A.; Rose, P. M. 1996. Atlas of Anatidae populations in Africa and western Eurasia. Wetlands International, Wageningen, Netherlands.
  6. ^ Carboneras, C. & Kirwan, G.M. (2017). Southern Pochard (Netta erythrophthalma). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från http://www.hbw.com/node/52900 2017-04-05).
  7. ^ [a b] Madge, S.; Burn, H. 1988. Wildfowl. Christopher Helm, London.
  8. ^ [a b c d] Kear, J. 2005. Ducks, geese and swans volume 2: species accounts (Cairina to Mergus). Oxford University Press, Oxford, U.K.
  9. ^ [a b c d e f] Brown, L.H., Urban, E.K. and Newman, K. 1982. The Birds of Africa, Volume I. Academic Press, London.
  10. ^ [a b c d e] Johnsgard, P.A. 1978. Ducks, geese and swans of the World. University of Nebraska Press, Lincoln and London.

Externa länkar

Media som används på denna webbplats

Southern Pochard, Netta erythrophthalma, at Marievale Nature Reserve, Gauteng, South Africa (29424974805).jpg
Författare/Upphovsman: Derek Keats from Johannesburg, South Africa, Licens: CC BY 2.0
Southern Pochard, Netta erythrophthalma, at Marievale Nature Reserve, Gauteng, South Africa
Netta erythrophthalma map.svg
Författare/Upphovsman: Cephas, Licens: CC BY-SA 4.0
Range map of Southern Pochard (Netta erythrophthalma)
Southern Pochard (Netta erythrophthalma) (9716887179).jpg
Författare/Upphovsman: Derek Keats from Johannesburg, South Africa, Licens: CC BY 2.0
Southern Pochard (Netta erythrophthalma)
Southern Pochard, Netta erythrophthalma, at Marievale Nature Reserve, Gauteng, South Africa (21127756872).jpg
Författare/Upphovsman: Derek Keats from Johannesburg, South Africa, Licens: CC BY 2.0
Southern Pochard, Netta erythrophthalma, at Marievale Nature Reserve, Gauteng, South Africa