Samisk film

Samisk film, det vill säga film på de samiska språken, oftast av samiska regissörer och ofta inspelade i Sápmi, är en förhållandevis ung företeelse. Den första långfilmen var Vägvisaren från 1987 i regi av Nils Gaup.[1]

Flera samiska filmer är flerspråkiga, som Sameblod från 2016 i regi av den sydsamiska regissören Amanda Kernell, där det både talas svenska och samiska.

Internationella samiska filminstitutet (ISFI) grundades 2007 under namnet International Sámi Film Centre i Kautokeino i Norge och ska främja samisk filmverksamhet, i första hand TV-serier, dokumentärfilmer, kortfilmer och barnfilmer.[2]

Intresset för och produktionen av samisk film har ökat mycket under 2000-talet. År 2017 var temat för Göteborgs filmfestival samisk film, där det presenterades 14 samiska filmer och Kernells Sameblod tilldelades priset för Bästa nordiska film.[3][4]

Även internationellt finns det ett intresse av att producera samisk film. Walt Disney Animated Studios Frost 2 från 2019 var inspirerad av samisk kultur och gavs ut i en dubbad version på nordsamiska[5], och 2023 håller den första samiska filmproduktionen för Netflix på att göras, vilken bygger på Ann-Helén Laestadius roman Stöld[6].

Utöver spelfilm produceras det även uppmärksammade samiska dokumentärfilmer, som exempelvis Suvi Wests Eatnameamet – Vår tysta kamp från 2021 och Historjá från 2022, om den samiska konstnärinnan Brita Marakatt-Labba, som prisades med Guldbagge för bästa dokumentärfilm och för bästa originalmusik.

Exempel på samisk film

Noter