Samhällsomvandlingen av Malmberget

Samhällsomvandlingen av Malmberget är en pågående förändringsprocess i tätorten Malmberget. "Samhällsomvandlingen" är den officiella benämningen på en process med avveckling av stora delar av de båda gruvsamhällena Kiruna och Malmberget i Malmfälten i Norrbotten. Denna pågår under tiden fram till tidigast 2032 i Malmberget och berör bostäder för omkring 3.000 invånare där. Den pågår parallellt i de båda orterna och beror på ungefär samtida långsiktiga beslut om fortsatt malmbrytning i malmkroppar som delvis befinner sig under bebodda områden.

Efterhand som malmkroppar brutits ut, har fortlöpande prospektering visat att mer brytvärd malm finns i dessa under bebodda områden. Djupare brytning i de snedställda malmkropparna gör också att sådana områden berörs mer över tid, samtidigt som den moderna bryttekniken skivrasbrytning medför markdeformation förr eller senare ovanför brytställena. LKAB:s styrelse tog 2008 strategiska beslut om fortsatt malmbrytning i Kiruna och Malmberget genom investering av nya huvudnivåer på 1.365 meters djup i Kirunavaara och 1.250 meters djup i Malmbergets gruva, vilket skulle säkra en malmbrytning fram till omkring 2035. Brytningar med dessa huvudnivårer påbörjades 2013 i Kiruna respektive 2012 i Malmberget.

Kvar i slutet av 2020-talet som stadsplanelagt område för boende och annan icke gruvindustrirelaterad verksamhet i Malmberget blir en del av västra Malmberget, väster om Malmbergetvägen, samt ett mindre bostadsområde i Malmsta i Malmberget östra. Resterande mark i mitten av Malmberget kommer att evakueras och efter hand inlemmas i det instängslade gruvindustriområdet med rasrisk. Flertalet byggnader i det evakuerade området rivs, medan några i stället flyttas till i huvudsak Koskullskulle och Repisvaara i tätorten Gällivare, där också nya småhusområden och flerbostadshus uppförs. Kommunala och andra servicefunktioner, som läggs ned i Malmberget, flyttas till tätorten Gällivare. Sammanlagt avvecklas omkring tre fjärdedelar av Malmberget.^[1]

Historik

Under slutet av 1950-talet och början av 1960-talet genomgick Malmberget en snabb expansion. Under 1960-talet började samtidigt avvecklingsprocessen i Malmberget. De fyra mindre närliggande gruvsamhällena Vitåfors, Robsam, Tingvallskulle och Dennewitz revs, med sammanlagt ungefär 1.000 invånare, varav Dennevitz 800. Den sista familjen flyttade från Dennewitz 1969. Under 1960-talet visade LKAB:s prospektering av malmådrorna i Malmbergets gruvor att Kaptens- och Fabianmalmerna fortsatte på djupet söderut från det gamla dagbrottet i Kaptensgruvan under bebyggt område. Eftersom moderna metoder för underjordsbrytning som skivrasbrytning förr eller senare skapar markdeformationer ovanför brytställena, är det inte möjligt att ha människor vistandes ovanför underjordsgruvorna.

År 1971, i samband med övergång från dagbrott till underjordsbrytning, sprängde LKAB bort berg i Kaptensgruvan i förebyggande säkerhetssyfte, vilket ledde till uppkomsten av Kaptensgropen, vilken avskilde den östra delen av samhället från dess centrumdel. I samband med detta flyttades 1974 bland andra den 1944 uppförda Allhelgonakyrkan från sin ursprungliga plats vid Kaptensvägen till Masgatan i Finnstan.

Avtal mellan LKAB och Gällivare kommun

År 2012 slöts ett samarbetsavtal om samhällsomvandlingen mellan LKAB och Gällivare kommun.^[2] Enligt samarbetsavtalet ska avvecklingen av Malmberget ske i avgränsade etapper. I samarbetsavtalet anges bland annat att den nuvarande markanvändningen inom stora delar av Malmbergets tätort måste upphöra och användningen ändras till industrimark för gruva. LKAB:s ansvar för uppkomna skador till följd av gruvverksamheten görs enligt ersättnings- och inlösensskyldigheten enligt Minerallagen. Övriga åtagande som LKAB genomför gentemot kommunen och vice versa med avseende på samhällsomvandlingen i Malmberget under en tjugoårsperiod regleras. En revidering av samarbetsavtalet gjordes i juni 2019 för att bland annat förtydliga genomförandetiderna för respektive etapp.

Beträffande Malmsta i Östra Malmberget har LKAB:s krav på utsträckning av avvecklingsområdet utökats efter samarbetsavtalets ingående, vilket gjort att kommunen tvekat om återstående bebott område bli tillräckligt stort för att bära rimlig service.^[3]

Uppbyggnad av service och bostäder i tätorten Gällivare

Signifikanta nybyggen i Gällivare under samhällsomvandlingsperioden är is- och evenemangsarenan, som ersätter ishallen i Malmberget, Kunskapshuset, som ersätter Välkommaskolan och Multiaktivitetshuset, som ersätter bland annat biblioteket och badhuset i Malmberget.

Flyttning av enskilda kulturhus

Ett 30-tal bostadshus av kulturellt intresse har flyttats från Bolagsområdet i Malmberget till Solsidan i Koskullskulle, bland andra den så kallade Tuoddarvillan, Höijers backe, Hermelins gruvstuga (portalen till Hermelinsstollen) och Pumphuset vid Förmansklubben. Disponentvillan återuppförs där som en replika.^[4]

2024 planeras Allhelgonakyrkan också att flyttas till Koskullskulle.^[5][6]

Se även

• Kiruna stadsomvandling

Källor

• Maritha Nossberg: En lång gemensam historia – gruva och samhällsomvandling i Framtid – En tidning för malmfälten från LKAB 2016:2, sidan 4
• Riksrevisionens rapport om omvandlingen av Kiruna och Malmberget, Regeringens skrivelse 2017/18:170 den 12 april 2018

Noter

Externa länkar

• LKAB:s webbplats om Samhällsomvandlingen
• Om samhällsomvandlingen på Gällivare kommuns webbplats
• Tidplan och kartor för flyttning, 2019