Sametinget (Norge)

För Sametinget i Kiruna, se Sametinget (Sverige), för Sametinget i Enare, se Sametinget (Finland), för Sametinget på Kolahalvön, se Sametinget (Ryssland)

Norge

Denna artikel är en del i serien om: Politik i Norge

Konstitution Monarki Kung Harald V Kronprins Haakon Regering Norges kabinett Statsminister (Lista) Jonas Gahr Støre Regering Regeringen Støre Parlament Stortinget Stortingspresident Masud Gharahkhani Politiska partier Politiker (kategori) Val 2021 års stortings 2019 års lokal 2017 års stortings 2015 års lokal 2013 års stortings 2011 års lokal 2009 års stortings 2007 års lokal 2005 års stortings 2003 års lokal 2001 års stortings 1999 års lokal Lokalförvaltning Fylken Kommuner Sametinget Utrikespolitik Utrikespolitik Relationer med EU Diplomatiska beskickningar

Atlas

Sametinget (nordsamiska: Sámediggi) är en folkvald församling för samer i Norge.

Sametinget är en politisk institution som ska stärka samernes politiska position. Det arbetar efter parlamentariska principer, innebärande att det sittande Sametingsrådet, under ledning av sametingspresidenten, baserar sitt arbete på majoritet för sina förslag vid omröstningar på tinget.

Sametingsbyggnaden och kansliet ligger i Karasjok i Finnmark.

Alla registrerade i Sametingets valmanslista är valbara och kan rösta i sametingsvalen, vilka hålls vid samma tillfällen som stortingsvalen, vart fjärde år.

Vid sametingsvalen 1989–2009 fanns 13 valkretsar och valdes in 39 ledamöter. Under valperioden 2005–2009 fanns därutöver fyra utjämningsmandat. Till sametingsvalet 2009 infördes en ny valordning, vilken gick ut på att antalet valkretsar minskades till sju och antalet ledamöter till 39, utan utjämningsmandat. Mandatfördelningen i valkretsarna baserades på antalet registrerade i valmanslistorna.

År 1978 beslöt Stortinget att dämma upp Alta-Kautokeinoälven och bygga ett vattenkraftverk. Detta ledde till omfattande protester, aktioner och demonstrationer både från samer och från miljögrupper, den så kallade Alta-konflikten. Samernas kamp mot kraftstationen och för sina rättigheter som ursprungsbefolkning fick stor uppmärksamhet både i Norge och utomlands. Regeringen tillsatte då Samerettsutvalget och Samekulturutvalget for att tillmötesgå samernas krav.

År 1984 lade Samerettsutvalget fram sin första delrapport, Om samenes rettstilling (NOU 23:1984), vilken lade grunden för Stortingets beslut i juni 1987 om den så kallade Sameloven, Lov om Sametinget og andre samiske rettsforhold och med denna upprättandet av Sametinget.

Det första sametingsvalet hölls hösten 1989 och det första sametinget öppnades den 9 oktober 1989 i Karasjok av H.M. Kong Olav V. Som första president valdes Ole Henrik Magga från Norske Samers Riksforbund.

• Det Norske Arbeiderparti 14 representanter

• Norske Samers Riksforbund 11 representanter
• Árja 3 representanter
• Fremskrittspartiet 3 representanter
• Norske Samers Riksforbunds och Samefolkets Partis samlingslista 2 representanter
• Åarjel-Saemiej Gielh 1 representanter
• Høyre 1 representant
• Flyttsamelista 2 representanter
• Nordkalottfolket 1 representant
• Samer bosatt i Sør-Norge 1 representant

Nr.	Namn		Tillträdde	Avgick	Parti
1		Ole Henrik Magga (1947–)	1989	1997	Norske Samers Riksforbund
2		Sven-Roald Nystø (1956–)	1997	2005	Norske Samers Riksforbund
3		Aili Keskitalo (1968–)	2005	2007	Norske Samers Riksforbund
4		Egil Olli (1949–)	2007	2013	Arbeiderpartiet
5		Aili Keskitalo (1968–)	2013	2016	Norske Samers Riksforbund
6		Vibeke Larsen (1971–)	2016	2017	Arbeiderpartiet
			2017	2017	Partipolitisk oavhängig
7		Aili Keskitalo (1968–)	2017	2021	Norske Samers Riksforbund
8		Silje Karine Muotka (1975–)	2021	Sittande	Norske Samers Riksforbund

Sametinget har fyra fackkommittéer:

• Kontroll- og konstitusjonskomiteen
• Plan- og finanskomiteen
• Oppvekst-, omsorgs- og utdanningskomiteen
• Nærings- og kulturkomiteen

• Sametingets bibliotek

• Wikimedia Commons har media som rör Sametinget (Norge).
  Bilder & media
• Sametingets webbplats