Saljut 4
Saljut 4 (Салют-4) | |
Saljut insignia | |
Status | Avvecklad |
---|---|
NSSDC-ID | 1974-104A[1] |
Land | Sovjetunionen |
Besättning | 2 st |
Antal besökare | 4 st |
Bemannad | 92 dagar |
I omloppsbana | 770 dagar |
Återinträde | 3 februari 1977 |
Uppskjutning | |
Raket | Proton |
Uppskjutningsramp | Bajkonur |
Uppskjutning | 26 december 1974, 04:15:00 UTC[2] |
Mått | |
Längd | 15,8 m |
Diameter | 4,15 m |
Bredd | 17 m[3] |
Massa | 18,9 ton |
Beboelig volym | 90 m³ |
Effekt | 4 kW |
Dockningsportar | 1 st |
Omloppsbanans egenskaper | |
Banlutning | 51,6° |
Omloppstid | 89,2 min |
Apoapsis | 270 km |
Periapsis | 219 km |
Varv | 12 444 st |
Sträcka | 313 651 190 km |
Saljut 4 (ryska: Салют-4) eller DOS-4, var en sovjetisk rymdstation. Den sköts upp från Kosmodromen i Bajkonur med en Proton-raket, den 26 december 1974. Totalt besökte tre Sojuz farkoster rymdstationen. Två av dessa var bemannade. Rymdstationen återinträdde i jordens atmosfär den 3 februari 1977 och brann upp.
Farkoster som besökt stationen
Farkost | Dockning | Besättning |
---|---|---|
Sojuz 17 | 12 januari - 9 februari 1975 | Georgij Gretjko Aleksej Gubarev |
Sojuz 18 | 25 maj - 26 juli 1975 | Pjotr Klimuk Vitalij Sevastianov |
Sojuz 20 | november 1975 - februari 1976 | |
Obemannad testflygning av nya Sojuz. |
Källor
Fotnoter
- ^ ”NASA Space Science Data Coordinated Archive” (på engelska). NASA. https://nssdc.gsfc.nasa.gov/nmc/spacecraft/display.action?id=1974-014A. Läst 22 mars 2020.
- ^ Manned Astronautics - Figures & Facts Arkiverad 4 mars 2016 hämtat från the Wayback Machine., läst 15 juli 2016.
- ^ Encyclopedia Astronautica, läst 19 mars 2017.
|
|
|
Media som används på denna webbplats
ISS post STS-128
A diagram showing the orbital configuration of the Soviet space station Salyut 4 with a docked Soyuz 7K-T spacecraft.
Salyut Program insignia.