Saleby socken
| Saleby socken Socken | |
 | |
| Land | Sverige |
|---|---|
| Landskap | Västergötland |
| Härad | Skånings härad |
| Kommun | Lidköpings kommun |
| Bildad | medeltiden |
| Area | 40 kvadratkilometer |
| Upphov till | Saleby landskommun Saleby församling |
| Motsvarar | Saleby distrikt |
| Tingslag | Skarabygdens domsagas tingslag (–) Skånings tingslag (–) |
| Karta | |
  Saleby sockens läge i Västra Götalands län. | |
| Koordinater | 58°22′51″N 13°08′45″Ö / 58.38083267°N 13.14583302°Ö |
| Koder, länkar | |
| Sockenkod | 2016 |
| Namn (ISOF) | lista |
| Kulturnav | länk |
| Hembygds- portalen | Saleby distrikt |
| Redigera Wikidata | |
Saleby socken i Västergötland ingick i Skånings härad, uppgick 1969 i Lidköpings stad och området ingår sedan 1971 i Lidköpings kommun och motsvarar från 2016 Saleby distrikt.
Socknens areal är 39,98 kvadratkilometer varav 39,70 land.[1] År 2000 fanns här 650 invånare.[2] En del av tätorten Saleby med sockenkyrkan Saleby kyrka ligger i socknen.
Administrativ historik
Socknen har medeltida ursprung. Efter 1546 införlivat Lanna socken.
Vid kommunreformen 1862 övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Saleby församling och för de borgerliga frågorna bildades Saleby landskommun. Landskommunen utökades 1952 och uppgick 1969 i Lidköpings stad som 1971 ombildades till Lidköpings kommun.[2] Församlingen uppgick 2006 i Sävare församling.[3]
1 januari 2016 inrättades distriktet Saleby, med samma omfattning som församlingen hade 1999/2000.
Socknen har tillhört län, fögderier, tingslag och domsagor enligt vad som beskrivs i artikeln Skånings härad. De indelta soldaterna tillhörde Skaraborgs regemente, Skånings kompani och Västgöta regemente, Livkompaniet.[4]
Geografi
Saleby socken ligger söder om Lidköping kring Lannaån och väster om Flian. Socknen är en odlad slättbygd.[5][1][6]
Fornlämningar
Från järnåldern finns ett par gravfält, stensättningar och domarringar. Runristningar har påträffats och liljestenar finns vid kyrkan.[5][7][8][6]
Namnet
Namnet skrevs 1290 Salaby och kommer från kyrkbyn. Efterleden är by, 'gård; by'. Förleden innehålla plural av sal syftande på mindre ekonomibyggnader, ängslador.[9]
Se även
Referenser
Noter
- ^ [a b] Svensk Uppslagsbok andra upplagan 1947–1955: Saleby socken
- ^ [a b] Harlén, Hans; Harlén Eivy (2003). Sverige från A till Ö: geografisk-historisk uppslagsbok. Stockholm: Kommentus. Libris 9337075. ISBN 91-7345-139-8
- ^ ”Församlingar”. Statistiska centralbyrån. https://www.scb.se/hitta-statistik/regional-statistik-och-kartor/regionala-indelningar/forsamlingar/. Läst 20 december 2020.
- ^ Administrativ historik för Saleby socken (Klicka på församlingsposten). Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.
- ^ [a b] Sjögren, Otto (1933). Sverige geografisk beskrivning del 4 Göteborgs och Bohus län, Älvsborgs, Skaraborgs och Värmlands län. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Libris 9941
- ^ [a b] Nationalencyklopedin
- ^ Fornlämningar, Statens historiska museum: Saleby socken
- ^ Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet: Saleby socken Fornminnen i socknen erhålls på kartan genom att skriva in sockennamn (utan "socken") i "Ange geografiskt område"
- ^ Mats Wahlberg, red (2003). Svenskt ortnamnslexikon. Uppsala: Institutet för språk och folkminnen. Libris 8998039. ISBN 91-7229-020-X. https://isof.diva-portal.org/smash/get/diva2:1175717/FULLTEXT02.pdf
Externa länkar
- Arkiv relaterade till Saleby socken. Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.
- Föremål från Saleby socken. Källa: Digitalt Museum, Nordiska museet m.fl.
- Saleby socken i C.M. Rosenberg (1882–1883). Geografiskt-statistiskt handlexikon över Sverige. Stockholm: A.V. Carlsons förlag.
Media som används på denna webbplats
Författare/Upphovsman: Erik Frohne, Licens: CC BY 3.0
Karta över Västra Götaland i Sverige
Equirectangular projection, N / S sträcker sig 190%. Geografiska gränser för kartan:
- N: 59.50° N
- S: 57.10° N
- W: 10.90° E
- E: 15.20° E
Shiny red button/marker widget. Used to mark the location of something such as a tourist attraction.
Saleby kyrka, byggd 1893-1894 i romansk stil.