Sal Mineo

Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2013-09) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan.

Salvatore "Sal" Mineo, Jr. född 10 januari 1939 i Bronx i New York, död 12 februari 1976 i West Hollywood i Los Angeles i Kalifornien, var en amerikansk skådespelare.

När han var åtta år relegerades han från skolan, eftersom han betraktades som "bråkmakare". Han började då istället ta danslektioner och två år senare blev han barnstjärna i Broadway-uppsättningen av Rose Tattoo. 1952 fick han rollen som Yul Brynners son i Kungen och jag.

Han gjorde filmdebut 1952 och medverkade sedan i en rad filmer, ofta i roller som tonåring med problem. Hans mest kända roll och stora genombrott var mot James Dean och Natalie Wood i Ung rebell (1955), för vilken han nominerades för en Oscar för bästa manliga biroll. Han nominerades åter i samma kategori för Exodus (1960). Han hade också framgång som sångare med hitlåtar som "Start Movin' (In My Direction)".

Under 1960-talet, då han börjat bli för gammal för att spela ungdomliga roller, falnade hans karriär. Han fick en del skurkaktiga roller som i Who Killed Teddy Bear? (1965) och TV-roller och producerade en teateruppsättning av Fortune and Men's Eyes om homosexualitet i ett fängelse.

Under 1960-talet hade Mineo ett förhållande med Jill Haworth. Han kom senare att vara öppet bisexuell.

Han rånmördades på gatan strax utanför sin bostad i West Hollywood.

• 1955 – Ung rebell
• 1956 – Gatans kung
• 1956 – Jätten
• 1959 – The Gene Krupa Story
• 1960 – Exodus
• 1962 – Den längsta dagen
• 1964 – Indianerna
• 1965 – Mannen från Nasaret
• 1969 – Krakatau öster om Java

• Wikimedia Commons har media som rör Sal Mineo.
  Bilder & media
• Officiell webbplats (engelska)
• Sal Mineo på Internet Movie Database (engelska)