Saga (mytologi)
| Del av | Sága and Sökkvabekkr | |
|---|---|---|
| Kön | kvinna | |
| Medlem av | Asynjor | |
| Residens | Sökkvabäck | |
| Tillhör fiktivt universum | nordisk mytologi | |
Saga ("hon som ser"; isländska Sága) är i nordisk mytologi en asynja.[1] Namnet kan syfta på förmågan att se in i framtiden, men det kan också tolkas som besläktat med segja "tala" och släkt med ordet saga "berättelse".
I "Grimnismål" berättar Oden själv om gudarnas hem och nämner Sökkvabäck ("den sjunkna bäcken").
| ” | Sökkvabäck heter den fjärde | „ |
| – Grimnismål, vers 7[2] | ||
Liksom Friggs Fensalar håller också Saga till i vatten, men hon är inte identisk med Odens hustru, som man ansåg tidigare. Oden hade många kvinnor. Snarare skulle hon kunna ha samma funktion som Mimer, vars brunn gav kunskap.
Namnet Sága bör inte förväxlas med det isländska ordet saga, som betyder "historia" eller "berättelse".[3] Svenska poeter under 1800-talet besjöng henne som historiens gudinna,[4] men egentligen vet vi mycket litet om gudinnan Saga.
Se även
- Saga från Valhalla (skönlitteratur)
Referenser
- ^ Hultkrantz, Åke (1991). Vem är vem i nordisk mytologi : gestalter och äventyr i Eddans gudavärld. Stockholm: Rabén & Sjögren. sid. 79. Libris 7236542. ISBN 9129593956
- ^ Öv. L. Lönnroth (2016). Den Poetiska Eddan. sid. 108 (Atlantis)
- ^ Simek, Rudolf (2007) translated by Angela Hall. Dictionary of Northern Mythology. D.S. Brewer. ISBN 0-85991-513-1
- ^ Hexikon, A. Henriksson, L. Hansson, D. Törngren. Bokförlaget Trevi 1988
Media som används på denna webbplats
Icon of simple gray pencil. An icon for Russian Wikipedia RFAR page.
An amulet, "silver strongly gilt", representing the hammer of Thor. Found in 1877 in Skåne, Sweden.
An illustration from Fredrik Sander's 1893 Swedish edition of the Poetic Edda.