Saclateni
| Saclateni (ζ) | |
 | |
| Observationsdata Epok: J2000.0 | |
|---|---|
| Stjärnbild | Kusken |
| Rektascension | 05t 02m 28,68739s[1] |
| Deklination | +41° 04′ 33,0200″[1] |
| Skenbar magnitud () | +3,751[2] (3,70-3,97 [3] ) |
| Stjärntyp | |
| Spektraltyp | K5 II + B7 V[4] |
| U–B | +0,374[2] |
| B–V | +1,293[2] |
| Variabeltyp | Algol[3] |
| Astrometri | |
| Radialhastighet () | +12,8[5] km/s |
| Egenrörelse (µ) | RA: +9,45[1] mas/år Dek.: -20,71[1] mas/år |
| Parallax () | 4,15 ± 0,29[1] |
| Avstånd | 790 ± 50 lå (240 ± 20 pc) |
| Absolut magnitud () | -3,21[6] |
| Detaljer | |
| Massa | 4,94 ± 0,79[7] M☉ |
| Luminositet | 3 254[7] L☉ |
| Temperatur | 3 920[8] K |
| Metallicitet | -0,26[8] dex |
| Vinkelhastighet | 68[9] km/s |
| Andra beteckningar | |
| Saclateni, S Aur, 8 Aurigae, BD + 40 ° 1142, FK5 1137, HD 32068, HIP 23453, HR 1612, SAO 39966, WDS 05025 + 4105. [10] | |
Saclateni eller Zeta Aurigae (ζ Aurigae, förkortat Zeta Aur, ζ Aur) som är stjärnans Bayerbeteckning, är en dubbelstjärna belägen i den västra delen av stjärnbilden Kusken. Den har en genomsnittlig kombinerad skenbar magnitud på 3,75[2] och är synlig för blotta ögat där ljusföroreningar ej förekommer. Baserat på parallaxmätning inom Hipparcosuppdraget på ca 4,2[1] mas, beräknas den befinna sig på ett avstånd på ca 790 ljusår (ca 240 parsek) från solen.
Nomenklatur
Beteckningarna för de två stjärnorna Zeta Aurigae A och B härleder sig från konventionen som används av Washington Multiplicity Catalog (WMC) för multipelstjärnor, och har antagits av International Astronomical Union (IAU).[11]
Zeta Aurigae har de traditionella namnen Haedus I (även Hoedus) och Sadatoni (mera sällan Saclateni). Det var en av de två haedina (latin:"ungarna") till geten Capella, den andra är Haedus II, Eta Aurigae. Namnet Sadatoni kommer från det arabiska الساعد الثاني som-sā c id aθ-θānī, "den andra armen (av vagnen)". Det sällsynta traditionella namnet Azaleh delas (i form Hassaleh ) med Jota Aurigae.[12] IAU organiserade år 2016 en arbetsgrupp på stjärnnamn (WGSN)[13] med uppgift att katalogisera och standardisera riktiga namn för stjärnor. WGSN fastställde namnen Saclateni för komponenten Zeta Aurigae A och Haedus för Eta Aurigae den 30 juni 2017, som nu båda ingår i IAU:s Catalog of Star Names.[14]
Egenskaper
Primärstjärnan Saclateni A är en orange till röd ljusstark jättestjärna av spektralklass K5 II[4]. Den har en massa som är ca 5[7] gånger större än solens massa och utsänder från dess fotosfär ca 3 250[7] gånger mera energi än solen vid en effektiv temperatur på ca 3 900[8] K.
Dubbelstjärnan Zeta Aurigae utgör en förmörkelsevariabel med ett omloppsplan som är orienterat nära siktlinjen från jorden. Banans lutning uppskattas till 87,0°.[15] Som ett resultat förmörkar stjärnorna varandra under varje omlopp, vilket medför att den gemensamma magnituden minskar till +3,99. Paret har en omloppsperiod på 972 dygn (2,66 år) och en excentricitet på 0,4.[15] Följeslagaren, Zeta Aurigae B, är en stjärna i huvudserien av spektralklass B5 V eller B7 V.[15][4]
Källor
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.
Referenser
- ^ [a b c d e f] van Leeuwen, F. (November 2007), "Validation of the new Hipparcos reduction", Astronomy and Astrophysics, 474 (2): 653–664, arXiv:0708.1752 , Bibcode:2007A&A...474..653V, doi:10.1051/0004-6361:20078357.
- ^ [a b c d] Kiyokawa, M. (1967), "Photoelectric Observation of Zeta Aurigae during the 1963-64 Eclipse", Publications of the Astronomical Society of Japan, 19: 209, Bibcode:1967PASJ...19..209K.
- ^ [a b] Samus, N. N.; Durlevich, O. V.; et al. (2009). "VizieR Online Data Catalog: General Catalogue of Variable Stars (Samus+ 2007-2013)". VizieR On-line Data Catalog: B/gcvs. Originally published in: 2009yCat....102025S. 1. Bibcode:2009yCat....102025S.
- ^ [a b c] Shenavrin, V. I.; Taranova, O. G.; Nadzhip, A. E. (January 2011), "Search for and study of hot circumstellar dust envelopes", Astronomy Reports, 55 (1): 31–81, Bibcode:2011ARep...55...31S, doi:10.1134/S1063772911010070.
- ^ Wilson, R. E. (1953), General Catalogue of Stellar Radial Velocities, Carnegie Institute of Washington, D.C., Bibcode:1953GCRV..C......0W.
- ^ Anderson, E.; Francis, Ch. (2012), "XHIP: An extended hipparcos compilation", Astronomy Letters, 38 (5): 331, arXiv:1108.4971 , Bibcode:2012AstL...38..331A, doi:10.1134/S1063773712050015.
- ^ [a b c d] Hohle, M. M.; Neuhäuser, R.; Schutz, B. F. (April 2010), "Masses and luminosities of O- and B-type stars and red supergiants", Astronomische Nachrichten, 331 (4): 349, arXiv:1003.2335 , Bibcode:2010AN....331..349H, doi:10.1002/asna.200911355.
- ^ [a b c] McWilliam, Andrew (December 1990), "High-resolution spectroscopic survey of 671 GK giants" (PDF), Astrophysical Journal Supplement Series, 74: 1075–1128, Bibcode:1990ApJS...74.1075M, doi:10.1086/191527. origin: STI
- ^ Bernacca, P. L.; Perinotto, M. (1970), "A catalogue of stellar rotational velocities", Contributi Osservatorio Astronomico di Padova in Asiago, 239 (1), Bibcode:1970CoAsi.239....1B.
- ^ "zet Aur". SIMBAD. Centre de données astronomiques de Strasbourg. Hämtad 2012-08-19.
- ^ Hessman, F. V.; Dhillon, V. S.; Winget, D. E.; Schreiber, M. R.; Horne, K.; Marsh, T. R.; Guenther, E.; Schwope, A.; Heber, U. (2010). "On the naming convention used for multiple star systems and extrasolar planets". arXiv:1012.0707 [astro-ph.SR].
- ^ "Al Kab". stars.astro.illinois.edu. Hämtad 2017-02-02.
- ^ "IAU Working Group on Star Names (WGSN)". Hämtad 22 maj 2016.
- ^ "Naming Stars". IAU.org. Hämtad 16 december 2017.
- ^ [a b c] Eaton, Joel A.; Henry, Gregory W.; Odell, Andrew P. (June 2008), "Orbits and Pulsations of the Classical ζ Aurigae Binaries", The Astrophysical Journal, 679 (2): 1490–1498, arXiv:0802.2238 , Bibcode:2008ApJ...679.1490E, doi:10.1086/587452.
Media som används på denna webbplats
Författare/Upphovsman: IAU and Sky & Telescope magazine (Roger Sinnott & Rick Fienberg), Licens: CC BY 3.0
IAU Auriga chart
