Sacharovpriset

Sacharovpriset för tankefrihet
Utdelning av 1990 års Sacharovpris till Aung San Suu Kyi i parlamentets kammare i Strasbourg, 2013
UtdelareEuropaparlamentet
Pris50 000 euro
Första utdelningDecember 1988; 32 år sedan
Nuvarande innehavareDemokratiska oppositionen i Belarus
WebbplatsOfficiell webbsida

Sacharovpriset, formellt Sacharovpriset för tankefrihet, är ett pris som årligen delas ut av Europaparlamentet till personer eller organisationer som kämpar för mänskliga rättigheter och grundläggande friheter.[1] Priset är uppkallat efter den ryska forskaren och dissidenten Andrej Sacharov,[2] och innefattar en prissumma på 50 000 euro.[3]

Det första priset delades ut i december 1988 gemensamt till Nelson Mandela och Anatolij Martjenko.[4] År 1990 tilldelades Aung San Suu Kyi, som dock inte kunde motta priset förrän 2013 på grund av sin husarrest i Burma.[5] Priset har också delats ut till organisationer, den första var de argentinska mödrarna på Plaza de Mayo 1992. Fem Sakharov-pristagare har senare tilldelats Nobels fredspris: Nelson Mandela, Aung San Suu Kyi, Malala Yousafzai, Denis Mukwege och Nadia Murad.[6]

Razan Zaitouneh (2011) kidnappades 2013 och saknas fortfarande.[7] Nasrin Sotoudeh (2012) släpptes från fängelset i september 2013,[8] men är fortfarande förhindrad att lämna Iran, tillsammans med 2012 års pristagare Jafar Panahi.[9] 2017 delades priset ut till den demokratiska oppositionen i Venezuela, något som bojkottades av Gruppen Europeiska enade vänstern/Nordisk grön vänster (GUE/NGL-gruppen) i parlamentet.[10][11]

På grund av smittskyddsåtgärder till följd av covid-19 blev ett antal evenemang relaterade till Sacharov-samfundet uppskjutna under 2020, bland annat Sacharovstipendiet, One World in Brussels, och Europeiska ungdomseventet.[12]

Nominerings- och urvalsprocessen

Den årliga nomineringsprocessen för Sacharovpriset inleds i juli varje år och pågår fram till september. Samtliga politiska grupper i Europaparlamentet har rätt att nominera var sin kandidat. Även grupper av minst 40 ledamöter har rätt att nominera. En enskild ledamot får dock bara ställa sig bakom en nominering. I september månad bedöms de inkomna nomineringarna av tre av parlamentets utskott: utskottet för utrikesfrågor (AFET), utskottet för utveckling (DEVE) och underutskottet för mänskliga rättigheter (DROI). AFET- och DROI-utskottet röstar fram en ”slutlista” bestående av tre finalister i oktober. Därefter utser talmanskonferensen, bestående av talmannen och gruppledarna för de politiska grupperna, den slutliga pristagaren. Prisutdelningen äger rum vid ett högtidligt plenarsammanträde i Strasbourg, Frankrike, i december månad.[1]

Lista över pristagare

Posthumous awardIndikerar ett postumt pris
ÅrBildMottagareLandBeskrivningReferenser
1988
Mandela var den första vinnaren av priset, tillsammans med Anatolij Martjenko.
(c) South Africa The Good News / www.sagoodnews.co.za, CC BY 2.0
Nelson MandelaSydafrika Sydafrika"Nelson Mandela, en ikon i kampen mot rasism, ledde Sydafrikas historiska övergång från apartheid till en demokrati som var öppen för alla oavsett hudfärg, och verkade för lika möjligheter och fred för alla."[13]
-
Anatolij Martjenko Postumt prisSovjetunionen Sovjetunionen"Den sovjetiske dissidenten Anatolij Martjenko, som avslöjade de fruktansvärda fängelseförhållandena för politiska fångar, nominerades av Andrej Sacharov själv."[14]
1989Alexander DubčekTjeckoslovakien Tjeckoslovakien"Som en av Pragvårens ledargestalter stred Alexander Dubček för demokratiska och ekonomiska reformer. Han fortsatte sin kamp för frihet, suveränitet och social rättvisa livet ut."[15]
1990Suu Kyi 2013Aung San Suu KyiMyanmar Burma"Den tidigare politiska fången Aung San Suu Kyi gick i spetsen för Myanmars demokratikamp mot landets militärdiktatur. Hon kunde inte personligen ta emot Sacharovpriset för tankefrihet förrän den 22 oktober 2013 – 23 år efter att hon tilldelats priset."[5]
1991
-
Adem DemaçiSocialistiska federativa republiken Jugoslavien Jugoslavien"”Balkans Mandela” stod upp mot den serbiska regimens hårda förtryck och verkade för tolerans och etnisk försoning i Kosovo."[16]
1992
-
Mödrarna på Plaza de Mayo (De galna mödrarna)Argentina Argentina"Mödrarna på Plaza de Mayo (Las Madres de Plaza de Mayo) ledde en fredlig motståndsrörelse mot militärdiktaturen och förtrycket i Argentina i protest mot försvinnandena och tortyren som drabbade politiska motståndare."[17]
1993Loggan för Oslobođenje, 2019OslobođenjeBosnien och Hercegovina Bosnien"Journalisterna på tidningen Oslobođenje i Sarajevo riskerade livet i kampen för att hålla samman sitt land och värna dess etniska mångfald under kriget i f.d. Jugoslavien."[18]
1994Nasrin 2013Taslima NasrinBangladesh Bangladesh"Författaren Taslima Nasrin, som tvingats i exil från Bangladesh och Bengalen för sina sekulära åsikters skull, bekämpar förtryck av kvinnor och motsätter sig alla former av religiös extremism."[19]
1995Zana 2007Leyla ZanaTurkiet Turkiet"Leyla Zana var den första kurdiska kvinnan som valdes in i det turkiska parlamentet 1991, och hennes demokratikamp symboliserar det kurdiska folkets kamp för värdighet och mänskliga rättigheter."[20]
1996Jingsheng 2010Wei JingshengKina Kina"Som ledande företrädare för oppositionen mot den kinesiska regimen kritiserar Wei Jingsheng människorättskränkningar och kämpar för demokrati. Trots fängelse och exil har han inte låtit sig tystas."[21]
1997Ghezali 2013Salima GhezaliAlgeriet Algeriet"Salima Ghezali är chefredaktör för den kritiska tidningen La Nation och ordförande för Föreningen för kvinnors frigörelse. Hon arbetar för kvinnors rättigheter, demokrati och politisk dialog i Algeriet."[22]
1998Rugova 2004Ibrahim RugovaFörbundsrepubliken Jugoslavien FR Jugoslavien"Kosovos förste president verkade outtröttligt för fredliga lösningar och dialog och vigde sitt liv åt etniska albaners fredliga motstånd mot det serbiska förtrycket."[23]
1999Gusmão 2011Xanana GusmãoÖsttimor Östtimor"Xanana Gusmão ledde Östtimors kamp för frihet och självbestämmande och blev nationens förste president och sedermera även premiärminister."[24]
2000
-
¡Basta Ya!Spanien Spanien"¡Basta Ya! (”Nu räcker det”) var en folkrörelse mot terrorism och politiskt våld i spanska Baskien."[25]
2001Peled-Elhanan 2001Nurit Peled-ElhananIsrael Israel"Universitetsläraren och författaren Nurit Peled-Elhanan engagerar sig för att förändra det israeliska samhällets syn på Palestina. I sitt skrivande verkar hon för tolerans, mångfald och rätt till utbildning."[26]
-
Izzat GhazzawiPalestina (stat) Palestina"Trots fängelsestraff, censur och förlusten av sin son verkade Izzat Ghazzawi modigt för fredlig dialog och partnerskap mellan israeler och palestinier."[27]
Zacarias Kamwenho 2013
(c) Claude Truong-Ngoc / Wikimedia Commons - cc-by-sa-3.0
Dom Zacarias KamwenhoAngola Angola"Den civile och religiöse ledaren Dom Zacarias Kamwenho inspirerade det angolanska folket att stå upp för sina rättigheter och spelade en avgörande roll i fredsprocessen som gjorde slut på inbördeskriget i landet."[28]
2002
-
Oswaldo PayáKuba Kuba"Som grundare av Varelaprojektet kämpade Oswaldo Payá för medborgerliga rättigheter, fria val, frigivning av politiska fångar och ekonomiska och sociala reformer i Kuba."[29]
2003Annan 2012Kofi AnnanGhana Ghana"Som FN:s generalsekreterare fick Kofi Annan organisationen att knyta närmare band med civilsamhället i arbetet för fred, rättvisa och mänskliga rättigheter."[30]
FN-flaggan sedan den skapades 1946Förenta nationernaN/A (Internationell)
2004
-
Vitryska JournalistföreningenBelarus Belarus"Vitryska journalistförbundet grundades 1995 för att skydda alla journalister som arbetar trots hot, trakasserier och förföljelse."[31]
2005Medlemmar av Kvinnor i vitt demonstrerar i Havanna, Kuba, 2012Kvinnor i vittKuba Kuba"Trots ständigt förtryck ordnar Kvinnor i vitt (Damas de Blanco, eller bara ”Damas”) fredliga protestmarscher varje vecka med krav på demokrati och frigivning av politiska dissidenter i Kuba."[32]
Reporters Without Borders loggan sedan 2012Reportrar utan gränserN/A (Internationell)"Den internationella frivilligorganisationen Reportrar utan gränser kämpar för informations och yttrandefrihet och stöder samtidigt förföljda journalister världen över."[33]
Ibrahim 2018Hauwa IbrahimNigeria Nigeria"Människorättsadvokaten Hauwa Ibrahim försvarar kvinnor och barn som döms i shariadomstolar i Nigeria. Hon förespråkar utbildning för flickor som grundvalen för ett fredligt samhälle."[34]
2006Milinkevich 2009Aljaksandr MilinkevitjBelarus Belarus"Som ledare för den demokratiska oppositionsrörelsen För frihet kritiserade Aljaksandr Milinkevitj den vitryska regimens brott mot demokrati och mänskliga rättigheter"[35]
2007Osman 2013Salih Mahmoud OsmanSudan Sudan"Den sudanesiske advokaten Salih Mahmoud Mohamed Osman försvarar dem som godtyckligt frihetsberövas, torteras och utsätts för övergrepp av myndigheterna, trots att han själv också varit frihetsberövad."[36]
2008Hu JiaHu JiaKina Kina"Med fara för sitt eget liv har aktivisten Hu Jia riktat världens blickar mot massakern på Himmelska fridens torg, aidsfrågor och människorättsbrott i Kina."[37]
2009Monument till minne av offren av det politiska förtrycket i Sovjetunionen: en sten från Solovki koncentrationsläger installerad framför det tidigare KGB-högkvarteret vid Lubyanka-torget i Moskva den 30 oktober 1990.MemorialRyssland Ryssland"Memorial, som grundades för att bevara minnet av massförtrycket under Stalin, förespråkar respekt för de mänskliga rättigheterna och skyddar offer för människorättsbrott i Ryssland och andra forna Sovjetrepubliker."[38]
2010Fariñas 2014Guillermo FariñasKuba Kuba"Doktorn i psykologi, journalisten och den politiske dissidenten Guillermo Fariñas genomförde flera hungerstrejker för att få till stånd en fredlig politisk förändring och yttrandefrihet i Kuba."[39]
2011[a]Mahfouz 2011Asmaa MahfouzEgypten Egypten"Asmaa Mahfouz inlägg på sociala medier, där hon uppmanade egyptierna att protestera fredligt för frihet, värdighet och mänskliga rättigheter, bidrog till att väcka den revolutionära rörelsen i Egypten."[40]
al-Senussi 2011Ahmed al-SenussiLibyen Libyen"Som motståndare till militärdiktaturens förtryck i Libyen förespråkar Ahmed El Senussi försoning för alla som enda vägen till fred och demokrati i landet."[41]
Zaitouneh från ett okänt datumRazan ZaitounehSyrien Syrien"Journalisten och advokaten Razan Zaitouneh påtalade människorättsbrott i Syrien. Hennes kamp för frihet och demokrati ledde till att hon kidnappades 2013."[7]
Ferzat från Michael Netzers Portraits of the Creators Sketchbook, 2011Ali Farzat"Som politisk satiriker och skämttecknare flyttade Ali Ferzat fram yttrandefrihetens gränser i Syrien genom sitt arbete där han kritiserade regimen och de mycket fruktade säkerhetsstyrkorna."[42]
-
Mohammed Bouazizi Postumt prisTunisien Tunisien"Muhammad Bouazizi satte eld på sig själv i protest mot regeringens korruption och den utbredda arbetslösheten och kom på så sätt att inspirera Tunisiens jasminrevolution."[43]
2012Panahi 2007Jafar PanahiIran Iran"Den prisbelönte iranske filmaren Jafar Panahi blottlägger orättvisor och förtryck. Han förespråkar konstnärlig frihet och har fördömt dödsstraffet."[9]
Sotoudeh 2012Nasrin Sotoudeh"Den iranska människorättsadvokaten och aktivisten Nasrin Sotoudeh försvarar religiösa minoriteter, kvinnor, underåriga och personer som protesterar mot valfusk, dödsstraff och tortyr från regimens sida."[8]
2013Yousafzai 2019Malala YousafzaiPakistan Pakistan"Malala Yousafzai var bara elva år när hon startade sin kamp för flickors rätt till utbildning och mot talibansk extremism i Pakistan. Hon fortsatte att kämpa även efter att ha utsatts för ett mordförsök 2012."[44]
2014
Mukwege 2014
(c) Claude Truong-Ngoc / Wikimedia Commons - cc-by-sa-3.0
Denis MukwegeKongo-Kinshasa Kongo-Kinshasa"Den kongolesiske läkaren Denis Mukwege har vigt sitt liv åt att ge upprättelse åt tiotusentals offer för våldtäkt och brutalt sexuellt våld och ännu många fler som lever under hotet om detta."[45]
2015Badawi 2012Raif BadawiSaudiarabien Saudiarabien"Den saudiske bloggaren dömdes till spöstraff och fängelse för att ha diskuterat liberala politiska idéer och religiösa frågor på nätet."[46][b]
2016Murad 2016Nadia MuradIrak Irak"Nadia Murad och Lamiya Aji Bashar lyckades överleva som sexslavar hos Islamiska staten (IS). De har därefter blivit talespersoner för kvinnor vars liv trasats sönder av sexuellt våld och de kämpar för Iraks yazidiska folkgrupp."[47]
Aji Bashar 2017Lamiya Aji Bashar
2017Möte i högsta domstolen den 28 mars 2017 för att fördöma uttalanden från Organization of American States som beskriver Venezuela som en diktatur.Demokratiska oppositionen i VenezuelaVenezuela Venezuela"År 2017 gick priset till den venezuelanska regeringens politiska motståndare, däribland nationalförsamlingen och alla politiska fångar, för deras aldrig sinande mod i strävan efter frihet och välstånd i Venezuela."[48][c]
2018Sentsov 2018Oleg SentsovUkraina Ukraina"Den ukrainske filmaren Oleg Sentsov fängslades i Ryssland och har blivit en inspirationskälla för alla förtryckta och en symbol för kampen för frigivning av politiska fångar i Ryssland och hela världen."[49]
2019Tohti 2011Ilham TohtiKina Kina"Ilham Tohti är professor i ekonomi och en förkämpe för den uiguriska minoriteten i Kina. Över en miljon uigurer sitter i interneringsläger i landet."[50]
2020Tsikhanouskaya 2020Demokratiska oppositionen i BelarusBelarus Belarus"Under ledning av några modiga kvinnor och andra medborgaraktivister och politiker har samordningsrådet enat belarusierna i deras kamp för demokrati i Europas sista diktatur."[51][d]
2021Aleksej Navalnyj år 2012Aleksej NavalnyjRyssland Ryssland"Aleksej Navalnyj är en rysk oppositionsledare, jurist och antikorruptionsaktivist, som har blivit känd för att ha organiserat regeringsfientliga demonstrationer och etablerat sig som den starkaste oppositionskandidaten till det styrande partiet i Ryssland."[52]
2022Representanter för UkrainaDet ukrainska folketUkraina Ukraina"Sedan den 24 februari 2022 har det ukrainska folket modigt gjort motstånd mot Rysslands oprovocerade och olagliga anfallskrig."[53]
2023Mahsa Amini Posthumous awardIran Iran"Årets Sacharovpris för tankefrihet, som tilldelades Jina Masha Amini och rörelsen Kvinna, liv, frihet, är en hyllning till alla modiga och trotsiga kvinnor, män och ungdomar i Iran, som trots att de utsätts för allt större påtryckningar fortsätter att kämpa för sina rättigheter och driva på för förändring. Europaparlamentet hör er och stöder er. Ni är inte ensamma"[54]
A sign with the slogan on it in Central and Northern Kurdish as well as Englishproteströrelsen Kvinna, liv, frihet

Tabellanteckningar

  1. ^ Pristagarna var förespråkare för den arabiska våren.
  2. ^ Badawi grundade och drev två nätforum för diskussioner om religion och politik i det konservativa landet: Saudi Liberals och Free Saudi Liberals.
  3. ^ Medlemmar av landets nationalförsamling och alla politiska fångar enligt listan av Foro Penal Venezolano, representerade av Leopoldo López, Julio Borges, Antonio Ledezma, Yon Goicoechea, Lorent Saleh, och Andrea González.
  4. ^ En av dem är Svjatlana Tsichanoŭskaja, den mänskliga rättighetsaktivisten och politiker som deltog i Presidentvalet i Belarus 2020 som den främsta oppositionskandidaten.

Referenser

  1. ^ [a b] ”Sacharovpriset – Hur funkar det”. Europaparlamentet. https://www.europarl.europa.eu/sakharovprize/sv/the-prize/how-it-works. Läst 13 april 2021. 
  2. ^ ”Andrej Sacharov | Sacharovpriset – uppkallat efter Andrej Sacharov”. sakharovprize. Europaparlamentet. https://www.europarl.europa.eu/sakharovprize/sv/the-prize/andrei-sakharov. Läst 10 april 2021. 
  3. ^ ”Hem | Sacharovpriset | Europaparlamentet”. sakharovprize. Europaparlamentet. https://www.europarl.europa.eu/sakharovprize/sv/home. Läst 9 april 2021. ”Europaparlamentet delar ut Sacharovpriset för tankefrihet på 50 000 euro under ett högtidligt plenarsammanträde i Strasbourg mot slutet av varje år.” 
  4. ^ ”Hem | Sacharovpriset | Europaparlamentet”. sakharovprize. Europaparlamentet. https://www.europarl.europa.eu/sakharovprize/sv/home. Läst 10 april 2021. ”Sacharovpriset för tankefrihet delades ut för första gången 1988, då det gick till Nelson Mandela och Anatolij Martjenko.” 
  5. ^ [a b] ”Aung San Suu Kyi – 1990, Myanmar”. sakharovprize. Europaparlamentet. https://www.europarl.europa.eu/sakharovprize/sv/aung-san-suu-kyi-1990-myanmar/products-details/20200330CAN54165. Läst 10 april 2021. 
  6. ^ ”Nobel Peace Prize Winners Throughout History - The New York Times” (på engelska). web.archive.org. 13 oktober 2017. Arkiverad från originalet den 13 oktober 2017. https://web.archive.org/web/20171013154603/https://www.nytimes.com/2017/10/06/world/nobel-peace-prize-winners-throughout-history.html. Läst 9 april 2021. 
  7. ^ [a b] ”Razan Zaitouneh – 2011, "Arabiska våren", Syrien”. sakharovprize. Europaparlamentet. https://www.europarl.europa.eu/sakharovprize/sv/razan-zaitouneh-2011-arabiska-varen-syri/products-details/20200331CAN54198. Läst 10 april 2021. 
  8. ^ [a b] ”Nasrin Sotoudeh – 2012, Iran”. sakharovprize. Europaparlamentet. https://www.europarl.europa.eu/sakharovprize/sv/nasrin-sotoudeh-2012-iran-/products-details/20200331CAN54204. Läst 10 april 2021. 
  9. ^ [a b] ”Jafar Panahi – 2012, Iran”. sakharovprize. Europaparlamentet. https://www.europarl.europa.eu/sakharovprize/sv/jafar-panahi-2012-iran-/products-details/20200331CAN54203. Läst 10 april 2021. 
  10. ^ Schreuer, Milan (26 oktober 2017). ”Venezuelan Opposition Receives E.U.’s Sakharov Freedom Prize” (på engelska). The New York Times. ISSN 0362-4331. https://www.nytimes.com/2017/10/26/world/europe/venezuela-opposition-sakharov-prize.html. Läst 9 april 2021. 
  11. ^ ”Left to boycott politicised Sakharov Prize ceremony - GUE/NGL - Another Europe is possible” (på engelska). web.archive.org. 1 februari 2018. Arkiverad från originalet den 1 februari 2018. https://web.archive.org/web/20180201020230/http://www.guengl.eu/news/article/left-to-boycott-politicised-sakharov-prize-ceremony. Läst 9 april 2021. 
  12. ^ ”Sakharov Prize Community Newsletter No. 3” (på engelska) (PDF). Europaparlamentet. 2020. https://www.europarl.europa.eu/cmsdata/210555/Sakharov%20Prize%20Community%20Newsletter%20no%203%202020.pdf. Läst 12 april 2021. 
  13. ^ ”Nelson Rolihlahla Mandela – 1988, Sydafrika”. sakharovprize. Europaparlamentet. https://www.europarl.europa.eu/sakharovprize/sv/nelson-rolihlahla-mandela-1988-sydafrika/products-details/20200330CAN54162. Läst 10 april 2021. 
  14. ^ ”Anatolij Martjenko (postumt) – 1988, Ryssland”. sakharovprize. Europaparlamentet. https://www.europarl.europa.eu/sakharovprize/sv/anatolij-martjenko-postumt-1988-ryssland/products-details/20200330CAN54163. Läst 10 april 2021. 
  15. ^ ”Alexander Dubček – 1989, Slovakien”. sakharovprize. Europaparlamentet. https://www.europarl.europa.eu/sakharovprize/sv/alexander-dubcek-1989-slovakien/products-details/20200330CAN54164. Läst 10 april 2021. 
  16. ^ ”Adem Demaçi – 1991, Kosovo”. sakharovprize. Europaparlamentet. https://www.europarl.europa.eu/sakharovprize/sv/adem-demaci-1991-kosovo/products-details/20200330CAN54166. Läst 10 april 2021. 
  17. ^ ”Mödrarna på Plaza de Mayo – 1992, Argentina”. sakharovprize. Europaparlamentet. https://www.europarl.europa.eu/sakharovprize/sv/modrarna-pa-plaza-de-mayo-1992-argentina/products-details/20200330CAN54167. Läst 10 april 2021. 
  18. ^ ”Oslobođenje – 1993, Bosnien och Hercegovina”. sakharovprize. Europaparlamentet. https://www.europarl.europa.eu/sakharovprize/sv/oslobodenje-1993-bosnien-och-hercegovina/products-details/20200330CAN54168. Läst 10 april 2021. 
  19. ^ ”Taslima Nasrin – 1994, Bangladesh”. sakharovprize. Europaparlamentet. https://www.europarl.europa.eu/sakharovprize/sv/taslima-nasrin-1994-bangladesh/products-details/20200330CAN54169. Läst 10 april 2021. 
  20. ^ ”Leyla Zana – 1995, Turkiet”. sakharovprize. Europaparlamentet. https://www.europarl.europa.eu/sakharovprize/sv/leyla-zana-1995-turkiet/products-details/20200330CAN54170. Läst 10 april 2021. 
  21. ^ ”Wei Jingsheng – 1996, Kina”. sakharovprize. Europaparlamentet. https://www.europarl.europa.eu/sakharovprize/sv/wei-jingsheng-1996-kina/products-details/20200330CAN54171. Läst 10 april 2021. 
  22. ^ ”Salima Ghezali – 1997, Algeriet”. sakharovprize. Europaparlamentet. https://www.europarl.europa.eu/sakharovprize/sv/salima-ghezali-1997-algeriet/products-details/20200330CAN54172. Läst 10 april 2021. 
  23. ^ ”Ibrahim Rugova - 1998, Kosovo”. sakharovprize. Europaparlamentet. https://www.europarl.europa.eu/sakharovprize/sv/ibrahim-rugova-1998-kosovo/products-details/20200330CAN54174. Läst 10 april 2021. 
  24. ^ ”Xanana Gusmão – 1999, Östtimor”. sakharovprize. Europaparlamentet. https://www.europarl.europa.eu/sakharovprize/sv/xanana-gusmao-1999-osttimor/products-details/20200331CAN54181. Läst 10 april 2021. 
  25. ^ ”¡Basta Ya! – 2000, Spanien”. sakharovprize. Europaparlamentet. https://www.europarl.europa.eu/sakharovprize/sv/-basta-ya-2000-spanien/products-details/20200331CAN54182. Läst 10 april 2021. 
  26. ^ ”Nurit Peled-Elhanan – 2001, Israel”. sakharovprize. Europaparlamentet. https://www.europarl.europa.eu/sakharovprize/sv/nurit-peled-elhanan-2001-israel/products-details/20200331CAN54184. Läst 10 april 2021. 
  27. ^ ”Izzat Ghazzawi – 2001, Palestina”. sakharovprize. Europaparlamentet. https://www.europarl.europa.eu/sakharovprize/sv/izzat-ghazzawi-2001-palestina/products-details/20200331CAN54185. Läst 10 april 2021. 
  28. ^ ”Dom Zacarias Kamwenho – 2001, Angola”. sakharovprize. Europaparlamentet. https://www.europarl.europa.eu/sakharovprize/sv/dom-zacarias-kamwenho-2001-angola/products-details/20200331CAN54183. Läst 10 april 2021. 
  29. ^ ”Oswaldo José Payá Sardiñas – 2002, Kuba”. sakharovprize. Europaparlamentet. https://www.europarl.europa.eu/sakharovprize/sv/oswaldo-jose-paya-sardinas-2002-kuba/products-details/20200331CAN54186. Läst 10 april 2021. 
  30. ^ ”Kofi Annan och FN:s personal – 2003, högkvarteret i New York, USA”. sakharovprize. Europaparlamentet. https://www.europarl.europa.eu/sakharovprize/sv/kofi-annan-och-fn-s-personal-2003-hogkva/products-details/20200331CAN54187. Läst 10 april 2021. 
  31. ^ ”Vitryska journalistförbundet – 2004, Vitryssland”. sakharovprize. Europaparlamentet. https://www.europarl.europa.eu/sakharovprize/sv/-vitryska-journalistforbundet-2004-vitry/products-details/20200331CAN54188. Läst 9 april 2021. 
  32. ^ ”Kvinnor i vitt – 2005, Kuba”. sakharovprize. Europaparlamentet. https://www.europarl.europa.eu/sakharovprize/sv/kvinnor-i-vitt-2005-kuba/products-details/20200331CAN54191. Läst 10 april 2021. 
  33. ^ ”Reportrar utan gränser – 2005, huvudkvarteret i Frankrike”. sakharovprize. Europaparlamentet. https://www.europarl.europa.eu/sakharovprize/sv/reportrar-utan-granser-2005-huvudkvarter/products-details/20200331CAN54189. Läst 10 april 2021. 
  34. ^ ”Hauwa Ibrahim – 2005, Nigeria”. sakharovprize. Europaparlamentet. https://www.europarl.europa.eu/sakharovprize/sv/hauwa-ibrahim-2005-nigeria/products-details/20200331CAN54190. Läst 10 april 2021. 
  35. ^ ”Aljaksandr Milinkevitj – 2006, Vitryssland”. sakharovprize. Europaparlamentet. https://www.europarl.europa.eu/sakharovprize/sv/-aljaksandr-milinkevitj-2006-vitryssland/products-details/20200331CAN54192. Läst 10 april 2021. 
  36. ^ ”Salih Mahmoud Mohamed Osman – 2007, Sudan”. sakharovprize. Europaparlamentet. https://www.europarl.europa.eu/sakharovprize/sv/salih-mahmoud-mohamed-osman-2007-sudan/products-details/20200331CAN54193. Läst 10 april 2021. 
  37. ^ ”Hu Jia – 2008, Kina”. sakharovprize. Europaparlamentet. https://www.europarl.europa.eu/sakharovprize/sv/hu-jia-2008-kina/products-details/20200331CAN54194. Läst 10 april 2021. 
  38. ^ ”Memorial (Oleg Orlov, Sergej Kovaljov och Ljudmila Aleksejeva för Memorial och alla andra människorättsförsvarare i Ryssland) – 2009, Ryssland”. sakharovprize. Europaparlamentet. https://www.europarl.europa.eu/sakharovprize/sv/memorial-oleg-orlov-sergej-kovaljov-och-/products-details/20200331CAN54195. Läst 10 april 2021. 
  39. ^ ”Guillermo Fariñas – 2010, Kuba”. sakharovprize. Europaparlamentet. https://www.europarl.europa.eu/sakharovprize/sv/guillermo-farinas-2010-kuba/products-details/20200331CAN54197. Läst 10 april 2021. 
  40. ^ ”Asmaa Mahfouz – 2011, "Arabiska våren", Egypten”. sakharovprize. Europaparlamentet. https://www.europarl.europa.eu/sakharovprize/sv/asmaa-mahfouz-2011-arabiska-varen-egypte/products-details/20200331CAN54200. Läst 10 april 2021. 
  41. ^ ”Ahmed El Senussi – 2011, "Arabiska våren", Libyen”. sakharovprize. Europaparlamentet. https://www.europarl.europa.eu/sakharovprize/sv/ahmed-el-senussi-2011-arabiska-varen-lib/products-details/20200331CAN54199. Läst 10 april 2021. 
  42. ^ ”Ali Ferzat – 2011, "Arabiska våren", Syrien”. sakharovprize. Europaparlamentet. https://www.europarl.europa.eu/sakharovprize/sv/ali-ferzat-2011-arabiska-varen-syrien/products-details/20200331CAN54201. Läst 10 april 2021. 
  43. ^ ”Mohamed Bouazizi – 2011, "Arabiska våren", Tunisien”. sakharovprize. Europaparlamentet. https://www.europarl.europa.eu/sakharovprize/sv/mohamed-bouazizi-2011-arabiska-varen-tun/products-details/20200331CAN54202. Läst 10 april 2021. 
  44. ^ ”Malala Yousafzai – 2013, Pakistan”. sakharovprize. Europaparlamentet. https://www.europarl.europa.eu/sakharovprize/sv/malala-yousafzai-2013-pakistan-/products-details/20200331CAN54205. Läst 10 april 2021. 
  45. ^ ”Denis Mukwege – 2014, Demokratiska republiken Kongo”. sakharovprize. Europaparlamentet. https://www.europarl.europa.eu/sakharovprize/sv/denis-mukwege-2014-demokratiska-republik/products-details/20200331CAN54206. Läst 10 april 2021. 
  46. ^ ”Raif Badawi – 2015, Saudiarabien”. sakharovprize. Europaparlamentet. https://www.europarl.europa.eu/sakharovprize/sv/raif-badawi-2015-saudiarabien/products-details/20200331CAN54207. Läst 10 april 2021. 
  47. ^ ”Nadia Murad och Lamya Haji Bashar – 2016, Irak”. sakharovprize. Europaparlamentet. https://www.europarl.europa.eu/sakharovprize/sv/nadia-murad-och-lamya-haji-bashar-2016-i/products-details/20200331CAN54208. Läst 10 april 2021. 
  48. ^ ”Den demokratiska oppositionen i Venezuela - 2017, Venezuela”. sakharovprize. Europaparlamentet. https://www.europarl.europa.eu/sakharovprize/sv/den-demokratiska-oppositionen-i-venezuel/products-details/20200331CAN54209. Läst 10 april 2021. 
  49. ^ ”Oleg Sentsov – 2018, Ukraina”. sakharovprize. Europaparlamentet. https://www.europarl.europa.eu/sakharovprize/sv/oleg-sentsov-2018-ukraina/products-details/20200331CAN54210. Läst 10 april 2021. 
  50. ^ ”Ilham Tohti – 2019, Kina”. sakharovprize. Europaparlamentet. https://www.europarl.europa.eu/sakharovprize/sv/ilham-tohti-2019-kina/products-details/20200615CAN55802. Läst 10 april 2021. 
  51. ^ ”Den demokratiska oppositionen i Belarus - 2020, Belarus”. sakharovprize. Europaparlamentet. https://www.europarl.europa.eu/sakharovprize/sv/den-demokratiska-oppositionen-i-belarus-/products-details/20201021CAN58092. Läst 10 april 2021. 
  52. ^ ”Aleksej Navalnyj tilldelas Europaparlamentets Sacharovpris 2021”. sakharovprize. Europaparlamentet. https://www.europarl.europa.eu/news/sv/press-room/20211014IPR14915/aleksej-navalnyj-tilldelas-europaparlamentets-sacharovpris-2021. Läst 20 oktober 2021. 
  53. ^ ”Ukrainas befolkning tilldelas Europaparlamentets Sacharovpris 2022”. sakharovprize. Europaparlamentet. https://www.europarl.europa.eu/news/sv/headlines/priorities/sakharov-2022/20221017IPR43706/ukrainas-befolkning-tilldelas-europaparlamentets-sacharovpris-2022. Läst 29 december 2023. 
  54. ^ ”Parlamentet hedrar Jina Mahsa Amini och iranska kvinnliga demonstranter”. sakharovprize. Europaparlamentet. https://www.europarl.europa.eu/news/sv/press-room/20231208IPR15773/parlamentet-hedrar-jina-mahsa-amini-och-iranska-kvinnliga-demonstranter. Läst 12 december 2023. 
Europeiska flagganEU-portalen – temasidan för Europeiska unionen på svenskspråkiga Wikipedia.

Media som används på denna webbplats

Flag of South Africa (1928–1994).svg
Flag of South Africa, used between 1928 and 1982. It is identical to the 1982 to 1994 version except that the shade of blue is darker. It is also known as the "Oranje-Blanje-Blou".
Flag of Yugoslavia (1946-1992).svg
Flag of the Socialist Federal Republic of Yugoslavia (1946-1992).
The design (blazon) is defined in Article 4 of the Constitution for the Republic of Yugoslavia (1946). [1]
Flag of Serbia and Montenegro (1992–2006).svg
Flag of Serbia and Montenegro, was adopted on 27 April 1992, as flag of Federal Republic of Yugoslavia (1992-2003).
Flag of Israel.svg
Flag of Israel. Shows a Magen David (“Shield of David”) between two stripes. The Shield of David is a traditional Jewish symbol. The stripes symbolize a Jewish prayer shawl (tallit).
Flag of Syria.svg
Det är enkelt att lägga till en ram runt den här bilden
Flag of Iran.svg
Flag of Iran. The tricolor flag was introduced in 1906, but after the Islamic Revolution of 1979 the Arabic words 'Allahu akbar' ('God is great'), written in the Kufic script of the Qur'an and repeated 22 times, were added to the red and green strips where they border the white central strip and in the middle is the emblem of Iran (which is a stylized Persian alphabet of the Arabic word Allah ("God")).
The official ISIRI standard (translation at FotW) gives two slightly different methods of construction for the flag: a compass-and-straightedge construction used for File:Flag of Iran (official).svg, and a "simplified" construction sheet with rational numbers used for this file.
Flag of Europe.svg
The Flag of Europe is the flag and emblem of the European Union (EU) and Council of Europe (CoE). It consists of a circle of 12 golden (yellow) stars on a blue background. It was created in 1955 by the CoE and adopted by the EU, then the European Communities, in the 1980s.

The CoE and EU are distinct in membership and nature. The CoE is a 47-member international organisation dealing with human rights and rule of law, while the EU is a quasi-federal union of 27 states focused on economic integration and political cooperation. Today, the flag is mostly associated with the latter.

It was the intention of the CoE that the flag should come to represent Europe as a whole, and since its adoption the membership of the CoE covers nearly the entire continent. This is why the EU adopted the same flag. The flag has been used to represent Europe in sporting events and as a pro-democracy banner outside the Union.
Flag of Yugoslavia (1946–1992).svg
Flag of the Socialist Federal Republic of Yugoslavia (1946-1992).
The design (blazon) is defined in Article 4 of the Constitution for the Republic of Yugoslavia (1946). [1]
Kofi Annan 2012 (cropped).jpg
Joint Special Envoy Kofi Annan spoke with the media at the United Nations Office at Geneva following the June 30, 2012 Meeting of the Action Group for Syria.
Alaksandar Milinkevich.jpg
Författare/Upphovsman: Serge Serebro, Vitebsk Popular News, Licens: CC BY-SA 3.0
Aliaxandr Milinkevich
Jafar Panahi, Cines del Sur 2007-1 (cropped).jpg
Författare/Upphovsman: , Licens: CC BY-SA 2.0
جعفر بناهي، صانع أفلام إيراني وعضو لجنة تحكيم الطبعة الأولى من سينيس دل سور (2007).
Hu Jia China Humanright activist.jpeg
Hu Jia (China Humanright activist, Sakharov Prize for Freedom of Thought )
Flag of South Africa (1928-1982).svg
Flag of South Africa, used between 1928 and 1982. It is identical to the 1982 to 1994 version except that the shade of blue is darker. It is also known as the "Oranje-Blanje-Blou".
Remise du Prix Sakharov à Aung San Suu Kyi Strasbourg 22 octobre 2013-21.jpg
Författare/Upphovsman: Claude TRUONG-NGOC, Licens: CC BY-SA 3.0
Remise du Prix Sakharov à Aung San Suu Kyi par Martin Schultz au Parlement européen à Strasbourg le 22 octobre 2013.
Techung with Wei Jingsheng extracted.jpg
Författare/Upphovsman: SFT HQ, Licens: CC BY 2.0
Wei Jingsheng, Chinese dissidents.
Nasrin Sotoudeh.jpg
Författare/Upphovsman: Hosseinronaghi, Licens: CC BY-SA 4.0
نسرین ستوده
Ahmed al-Senussi.jpg
Ahmed Zubair es-Senussi (in the middle), member of the Libyan Transitional Council, meet the people at Benghazi.
Supreme Tribunal of Justice March 2017.png
Författare/Upphovsman: Government of Venezuela, Licens: CC BY 3.0
Supreme Tribunal of Justice meeting on 28 March 2017 to denounce statements by the Organization of American States describing Venezuela as being under a dictatorship.
Iran Freedom Protest and Ukraine Protest, November 12, 2022, Ottawa Canada.jpg
Författare/Upphovsman: Taymaz Valley, Licens: CC BY 2.0
Iran Freedom Protest and Ukraine Protest, November 12, 2022, Ottawa, Canada In front of Russian Embassy Ottawa Canada
Ibrahim Rugova 2004.jpg
Författare/Upphovsman: European People's Party, Licens: CC BY 2.0
مؤتمر حزب الشعب الأوروبي في بروكسل 4-5 فبراير 2004.
Remise du Prix Sakharov à Aung San Suu Kyi Strasbourg 22 octobre 2013-18.jpg
Författare/Upphovsman: Claude TRUONG-NGOC, Licens: CC BY-SA 3.0
Remise du Prix Sakharov à Aung San Suu Kyi par Martin Schultz au Parlement européen à Strasbourg le 22 octobre 2013.
Raif Badawi cropped.jpg
Författare/Upphovsman: Ensaf Haidar, Licens: CC BY-SA 3.0
رائف بدوي، كاتب وناشط سعودي.
Zacarias Kamvenho par Claude Truong-Ngoc novembre 2013.jpg
(c) Claude Truong-Ngoc / Wikimedia Commons - cc-by-sa-3.0
Zacarias Kamvenho au Parlement européen de Strasbourg le 20 novembre 2013 à l’occasion du 25me anniversaire du Prix Sakharov.
Shinzō Abe and Malala Yousafzai (1) Cropped.jpg
Författare/Upphovsman: 内閣官房内閣広報室, Licens: CC BY 4.0
Pakistani activist for female education Malala Yousafzai
Meeting the 2022 Sakharov Prize Laureates - 52567134075.jpg
Författare/Upphovsman: European Parliament, Licens: CC BY 2.0
Content Creators met the representatives of the 2022 Sakharov Prize laureate, the brave people of Ukraine🇺🇦 ahead of the FB live:

www.facebook.com/europeanparliament/videos/848242566390254/

This photo is free to use under Creative Commons license CC-BY-4.0 and must be credited: "CC-BY-4.0: © European Union 2022– Source: EP". (creativecommons.org/licenses/by/4.0/) No model release form if applicable. For bigger HR files please contact: webcom-flickr(AT)europarl.europa.eu
Denis Mukwege par Claude Truong-Ngoc novembre 2014.jpg
(c) Claude Truong-Ngoc / Wikimedia Commons - cc-by-sa-3.0
Denis Mukwege, born March 1, 1955 in South Kivu (Belgian Congo) 1, is a Congolese gynecologist and human rights activist. Sakharov Prize 2014
Nelson Mandela-2008 (edit).jpg
(c) South Africa The Good News / www.sagoodnews.co.za, CC BY 2.0
Nelson Mandela in Johannesburg, Gauteng, on 13 May 2008.
Solidarity with the people of Iran (52394248943).jpg
Författare/Upphovsman: Matt Hrkac from Geelong / Melbourne, Australia, Licens: CC BY 2.0

People gather in Melbourne, their thousands, for a second rally in a week to stand in solidarity with the Iranian protests.

My website: <a href="https://www.matthrkac.com.au" rel="noreferrer nofollow">www.matthrkac.com.au</a>

Follow me on Instagram: <a href="https://www.instagram.com/matt.hrkac/" rel="noreferrer nofollow">www.instagram.com/matt.hrkac/</a> And Facebook: <a href="https://www.facebook.com/MattHrkac" rel="noreferrer nofollow">www.facebook.com/MattHrkac</a>

Support my work: <a href="https://chuffed.org/project/photojournalism-from-the-front-line-of-activism" rel="noreferrer nofollow">chuffed.org/project/photojournalism-from-the-front-line-o...</a>
Taslima Nasrin par Claude Truong-Ngoc novembre 2013.jpg
Författare/Upphovsman: Photo Claude TRUONG-NGOC, Licens: CC BY-SA 3.0
Taslima Nasrin au Parlement européen de Strasbourg le 20 novembre 2013 à l’occasion du 25me anniversaire du Prix Sakharov.
Asmaa Mahfouz.jpg
Författare/Upphovsman: i3atef, Licens: CC BY 2.5
w:Asmaa Mahfouz
Sakharov Prize 2018 laureate Oleg Sentsov receives his award (49127359156) cropped.jpg
Författare/Upphovsman: European Parliament from EU, Licens: CC BY-SA 4.0
2018 Sakharov Prize laureate Oleg Sentsov was finally able to accept his award in person in Strasbourg on 26 November. This photo is free to use under Creative Commons license CC-BY-4.0 and must be credited: "CC-BY-4.0: © European Union 2019 – Source: EP". (<a href="https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/" rel="noreferrer nofollow">creativecommons.org/licenses/by/4.0/</a>) No model release form if applicable. For bigger HR files please contact: webcom-flickr(AT)europarl.europa.eu
Hauwa Ibrahim human rights lawyer.jpg
Författare/Upphovsman: Bundesministerium für Europa, Integration und Äußeres, Licens: CC BY 2.0
Vienna+25- Building Trust – Making Human Rights a Reality for All

(C) photonews.at/Anna Rauchenberger - Wien 22.05.2018 - Außenministerin Karin Kneissl lud heute gemeinsam mit dem Hochkommissar für Menschenrechte der Vereinten Nationen zur zweitägigen Konferenz „Vienna+25: Building Trust – Making Human Rights a Reality for All“ in das Wiener Rathaus. Im Rahmen der hochrangig besetzten Veranstaltung wurde über globale Entwicklungen wie Digitalisierung, demographische Veränderungen, Urbanisierung und Klimawandel sowie deren

Auswirkungen auf die Menschenrechte diskutiert. PHOTO: Hauwa Ibrahim – Human rights lawyer, Nigeria
Ali Ferzat.jpg
Författare/Upphovsman: MichaelNetzer, Licens: CC BY-SA 3.0
Portrait of Syrian cartoonist Ali Ferzat from Michael Netzer's Portraits of the Creators Sketchbook.
Loubianka square memorial.jpg
Författare/Upphovsman: Alexei Kouprianov, Licens: CC BY-SA 2.5
Monument commemorating the victims of the political repression in the USSR: a stone from Solovki concentration camp installed in front of the former KGB headquarters at Lubyanka Square in Moscow on October 30, 1990.
Lamija Adschi Baschar.jpeg
Författare/Upphovsman: Dudás Szabolcs, Licens: CC BY 2.0
Yazidi Human rights activist
Nurit Peled-Elhanan.jpg
Författare/Upphovsman: EPP-ED Group, Licens: CC BY-SA 3.0
نوريت بيليد-إلحنان
Flag of Venezuela (1930-1954).svg
Flag of the Republic of Venezuela (1930-2006)
Xanana 2011.jpg
Författare/Upphovsman: Antonio Cruz/ABr, Licens: CC BY 3.0
Xanana Gusmão, em visita ao Brasil, recebido pela presidenta Dilma Rousseff
Professor Ilham Tohti.jpg
Professor Ilham Tohti
Reporters Without Borders.png
The Reporters Without Borders logo.
Zana (cropped).jpg
Författare/Upphovsman: jan kurdistani, Licens: CC BY-SA 2.0
ليلى زانا (من مواليد 3 مايو 1961) هي سياسية كردية تتحدث الكردية بعد أن أدت اليمين كعضو في البرلمان التركي، وسُجنت في تركيا بسبب قضيتها الكردية وجهودها السياسية. إنه رمز للمقاومة السلمية للأكراد في تركيا. في عام 1995، منح البرلمان الأوروبي ليلى جائزة سخاروف، لكن لم تحصل على الجائزة حتى عام 2004 بسبب سجنها.
Salih Mahmoud Mohamed Osman par Claude Truong-Ngoc novembre 2013.jpg
Författare/Upphovsman: Photo Claude TRUONG-NGOC, Licens: CC BY-SA 3.0
Salih Mahmoud Mohamed Osman au Parlement européen de Strasbourg le 20 novembre 2013 à l’occasion du 25me anniversaire du Prix Sakharov.
Damas de Blanco demonstration in Havana, Cuba.jpg
Författare/Upphovsman: Hvd69, Licens: CC BY-SA 3.0
Members of Cuban human rights group "Damas de Blanco" at their weekly demonstration following Sunday mass at Santa Rita church in Havana.
Nadia Murad in Washington - 2018 (42733243785) (cropped).jpg
نادية مراد، ناشطة إيزيدية بارزة في مجال حقوق الإنسان وناجية من عنف داعش القائم على النوع الاجتماعي، تلقي ملاحظات في المؤتمر الوزاري لتعزيز الحرية الدينية في وزارة الخارجية الأمريكية في واشنطن العاصمة.
Sviatlana Tsikhanouskaya, 2020.jpg
Författare/Upphovsman: Ministerie van Buitenlandse Zaken, Licens: CC BY-SA 2.0
Minister Blok ontving vandaag de Belarussische oppositieleider Svetlana Tichanovskaja.
Salima Ghezali par Claude Truong-Ngoc novembre 2013.jpg
Författare/Upphovsman: Photo Claude TRUONG-NGOC, Licens: CC BY-SA 3.0
Salima Ghezali au Parlement européen de Strasbourg le 20 novembre 2013 à l’occasion du 25me anniversaire du Prix Sakharov.
Dagger-14-plain.png
Författare/Upphovsman: RexxS, Licens: CC0
A dagger symbol for use in in-line text, so that alt text can be applied, for compatibility with screen readers. This version has no anti-aliasing, which may produce a cleaner effect at this small size.
Guillermo Fariñas 2014.jpg
Författare/Upphovsman: Hvd69, Licens: CC BY-SA 3.0
Guillermo Fariñas, March 2014 in Havana
Razan Zaitouneh.jpg
Razan Zaitouneh, Syrian human rights lawyer.
Alexey Navalny.jpg
Författare/Upphovsman: Mitya Aleshkovskiy , Licens: CC BY-SA 4.0
Алексей Навальный на одном из митингов в Москве.