Sacha Guitry

Sacha Guitry
FöddAlexandre-Georges-Pierre Guitry[1]
21 februari 1885[2][3][4]
Sankt Petersburg[1]
Död24 juli 1957[2][3][4] (72 år)
Paris[5]
BegravdMontmartrekyrkogården[6]
Andra namnJacques Lorcey[7]
Medborgare iFrankrike[8]
Utbildad vidLycée Janson de Sailly
SysselsättningManusförfattare, författare[9], regissör[10][9], librettist, filmregissör, teaterregissör, dramatiker[11], skådespelare[9]
MakaCharlotte Lysès
(g. 1907–1918)
Yvonne Printemps
(g. 1919–1934)
Jacqueline Delubac
(g. 1935–1939)
Geneviève Guitry
(g. 1939–1949)
Lana Marconi
(g. 1949–1957, makas/makes död)
FöräldrarLucien Guitry
Renée Delmas
Utmärkelser
Riddare av Hederslegionen (1923)[2]
Officer av Hederslegionen (1931)[2]
Kommendör av Hederslegionen (1936)[2]
Kommendör av Karl den heliges orden (1940)
Kommendör av Nichan Iftikhar[1]
Officer av Leopoldorden[1]
Officier de l’instruction publique[1]
Kommendör av Polonia Restituta
Namnteckning
Redigera Wikidata

Alexandre Georges Pierre (Sacha) Guitry, född 21 februari 1885 i Sankt Petersburg, död 24 juli 1957 i Paris, var en fransk skådespelare, regissör och dramatiker, son till skådespelaren Lucien Guitry.

Guitry skrev från 1901 en lång rad skådespel i den lättare genren.[12] Han verkade från 1910 även som skådespelare,[13] och medverkade oftast i sina egna stycken tillsammans med hustrun Yvonne Printemps. Han regisserade också spelfilmer i en munter historisk-teatral stil, helst med anknytning till hans arbete på teatern, bland annat Le Roman d'un tricheur (Jag är en falskspelare, 1936), Les Perles de la couronne (Kronans pärlor, 1937, tillsammans med Christian-Jaque), och Si Versailles m'était conté (Om Versailles kunde berätta, 1955). Hans memoarer, Souvenirs, kom 1953.[12]

Från 1920 var Guitry teaterdirektör för Théâtre Edouard VII, där hans hustru Yvonne Printemps var en av de ledande skådespelarna.[13]

Filmografi i urval

Regi

Bibliografi (svenska översättningar)

  • En falskspelares roman (Mémoires d'un tricheur) (översättning av Stig Ahlgren, Fritze, 1938)
  • Svartsjuka: lyriskt lustspel (La jalousie) (otryckt översättning av Sven-Bertil Norberg för Radioteatern 1959)

Källor

  1. ^ [a b c d e] Léonoredatabasen, Frankrikes kulturministerium, Léonore-ID: 19800035/157/20076.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b c d e] Léonoredatabasen, Frankrikes kulturministerium, Léonore-ID: 19800035/157/20076.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica Online-ID: biography/Sacha-Guitrytopic/Britannica-Online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] SNAC, SNAC Ark-ID: w66q26m7, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  5. ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 31 december 2014.[källa från Wikidata]
  6. ^ Find a Grave, läs online, läst: 29 juni 2024.[källa från Wikidata]
  7. ^ läs online, blogs.lesechos.fr .[källa från Wikidata]
  8. ^ Libris, Kungliga biblioteket, 25 september 2012, Libris-URI: b8nqqtpv0ksx0cv, läst: 24 augusti 2018.[källa från Wikidata]
  9. ^ [a b c] läs online, theaterencyclopedie.nl .[källa från Wikidata]
  10. ^ www.acmi.net.au, webb-ID på ACMI: creators/23661.[källa från Wikidata]
  11. ^ Union List of Artist Names, 6 februari 2018, ULAN: 500058770, läs online, läst: 14 maj 2019.[källa från Wikidata]
  12. ^ [a b] ”Sacha Guitry”. Store norske leksikon. http://www.snl.no/Sacha_Guitry. Läst 11 januari 2011. 
  13. ^ [a b] Svensk uppslagsbok, Malmö 1932.

Externa länkar

Filmer i regi av Sacha Guitry
Bonne chance! (1935) · Jag är en falskspelare (1936) · Kronans pärlor (1937) · Quadrille (1938) · De voro 9 ungkarlar (1939) · Den förste Bernadotte (1942) · Le diable boiteux (1948) · Le trésor de Cantenac (1950) · Giftet (1951) · Je l'ai été 3 fois! (1952) · Oss skojare emellan (1953) · Om Versailles kunde berätta (1954) · Napoleon – soldat och kejsare (1955) · Si Paris nous était conté (1956)
Auktoritetsdata

Media som används på denna webbplats

Arbcom ru editing.svg
Icon of simple gray pencil. An icon for Russian Wikipedia RFAR page.
SachaGuitry-1938-Harcourt.png
Sacha Guitry pose l'air grave en regardant l'objectif, assis à son bureau, chez lui. Il porte les cheveux grisonnants courts, brillants et ondulés, coiffés en arrière. Il est vêtu d'un complet veston sombre à fine rayures plus claires avec pochette blanche, un gilet assorti, une chemise blanche et un grand noeud papillon.
Signature Sacha Guitry.png
Författare/Upphovsman: Sacha Guitry, Licens: CC0
Signature de Sacha Guitry (1885-1957), dramaturge, acteur, metteur en scène, réalisateur et scénariste français.