SY Muscae

SY Muscae
Observationsdata
Epok: J2000.0
StjärnbildFlugan
Rektascension11t 32m 10,0002s[1]
Deklination-65° 25′ 11,473 ″[1]
Skenbar magnitud ()10,2(-11,2) - 12,7[2]
Stjärntyp
SpektraltypM4.5 III[3]
VariabeltypZ Andromedae-variabel[2]
Astrometri
Radialhastighet ()+13,708[3] km/s
Egenrörelse (µ)RA: +2,591 ± 0,027[4] mas/år
Dek.: +2,076 ± 0,026[4] mas/år
Parallax ()0,08 ± 0,90[1]
Avstånd2 771  (850[5] pc)
Detaljer
Massa1,5[3] M
Radie114[3] R
Luminositet1 556[3] L
Temperatur3 400[3] K
Vinkelhastighet7[3] km/s
Andra beteckningar
HD 100336, CPD-65 11298, IRAS 11299-6508, 2MASS J11320998-6525114, TD1 15706, TYC 8980-154-1, V* SY Muscae, Gaia DR1 37239071563388672, Gaia DR2 5237239075896985728 [4]

SY Muscae är en dubbelstjärna i den norra delen av stjärnbilden Flugan. Den har en genomsnittlig skenbar magnitud av ca 11[1] och kräver ett teleskop för att kunna observeras. Baserat på parallax enligt Gaia Data Release 1 på ca 0,08 mas,[1] beräknas den befinna sig på ett avstånd på ca 2 771 ljusår (ca 850parsek) [5] från solen. Den rör sig bort från solen med en heliocentrisk radialhastighet på ca 14 km/s.[3]

Ljuskurva i visuella bandet för SY Muscae, plottad från ASAS- och ASAS-SN-data.[6][7] Infällt diagram visar samma data som plottats med avseende på fasen i omloppsperioden.

Egenskaper

Primärstjärnan SY Muscae A är en röd till orange jättestjärna av spektralklass M4.5 III.[3] Den har en massa som är ca 1,5[3] solmassa, en radie som är ca 114[3] solradier och har ca 1 560 gånger solens utstrålning av energi[3] från dess fotosfär vid en effektiv temperatur av ca 3 400 K.[3]

SY Muscae består av en röd jätte och en vit dvärg.[5] Dess skenbara magnitud varierar från 10,2 till 12,7 med en period av 624,5 dygn.[8] Även om dubbelstjärnan är ett symbiotiskt stjärnsystem är den ovanlig eftersom den inte har någon eruptiv komponent.[5] Den är ett symbiotiskt system av S-typ, vilket betyder att ljuset kommer från stjärnorna snarare än omgivande stoft.[9]

Följeslagaren är en vit dvärg med en massa av bara 0,43 gånger solens massa. De två stjärnorna är separerade med 1,72 astronomiska enheter (AE) och har en omloppsperiod av 624 dygn.[5] Den röda jätten pulserar med en period på 56 dygn.[9] Jättestjärnans yta sträcker sig ut till 40 procent av avståndet till Lagrangepunkten L1, och fyller därför inte sin Roche Lobe och ger därmed den vita dvärgen en ackretionsskiva.

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, SY Muscae, 31 januari 2022..

Noter

  1. ^ [a b c d e] Gaia Collaboration; Brown, A. G. A; Vallenari, A; Prusti, T; De Bruijne, J. H. J; Mignard, F; Drimmel, R; Babusiaux, C; Bailer-Jones, C. A. L; Bastian, U; Biermann, M; Evans, D. W; Eyer, L; Jansen, F; Jordi, C; Katz, D; Klioner, S. A; Lammers, U; Lindegren, L; Luri, X; O'Mullane, W; Panem, C; Pourbaix, D; Randich, S; Sartoretti, P; Siddiqui, H. I; Soubiran, C; Valette, V; Van Leeuwen, F; et al. (2016). "Gaia Data Release 1. Summary of the astrometric, photometric, and survey properties". Astronomy & Astrophysics. 595: A2. arXiv:1609.04172. Bibcode:2016A&A...595A...2G. doi:10.1051/0004-6361/201629512. S2CID 1828208.
  2. ^ [a b] Samus, N. N.; Durlevich, O. V.; et al. (2009). "VizieR Online Data Catalog: General Catalogue of Variable Stars (Samus+ 2007-2013)". VizieR On-line Data Catalog: B/GCVS. Originally Published in: 2009yCat....102025S. 1. Bibcode:2009yCat....102025S.
  3. ^ [a b c d e f g h i j k l m] Fekel, Francis C; Hinkle, Kenneth H; Joyce, Richard R; Wood, Peter R (2017). "Infrared Spectroscopy of Symbiotic Stars. XI. Orbits for Southern S-type Systems: Hen 3-461, SY Mus, Hen 3-828, AND AR Pav". The Astronomical Journal. 153 (1): 35. Bibcode:2017AJ....153...35F. doi:10.3847/1538-3881/153/1/35.
  4. ^ [a b c] SY Muscae (unistra.fr). Hämtad 2022-10-06.
  5. ^ [a b c d e] Schmutz, W.; Schild, H.; Muerset, U.; Schmid, H.M. (1994). "High resolution spectroscopy of symbiotic stars I. SY Muscae: orbital elements, M giant radius, distance". Astronomy and Astrophysics. 288: 819–28. Bibcode:1994A&A...288..819S.
  6. ^ "ASAS All Star Catalogue". The All Sky Automated Survey. Hämtad 8 december 2021.
  7. ^ "ASAS-SN Variable Stars Database". ASAS-SN Variable Stars Database. ASAS-SN. Hämtad 6 januari 2022.
  8. ^ Otero, Sebastian Alberto (13 March 2013). "SY Muscae". AAVSO Website. American Association of Variable Star Observers. Hämtad 9 mars 2014.
  9. ^ [a b] Gromadzki, M.; Mikołajewska, J.; Soszyński, I. (2013). "Light Curves of Symbiotic Stars in Massive Photometric Surveys II. S and D'-Type Systems". Acta Astronomica. 63 (4): 405–28. arXiv:1312.6063. Bibcode:2013AcA....63..405G.

Media som används på denna webbplats

Musca IAU.svg
Författare/Upphovsman: IAU and Sky & Telescope magazine (Roger Sinnott & Rick Fienberg), Licens: CC BY 3.0
IAU Musca chart
Golden star.svg
(c) I, Ssolbergj, CC BY 3.0
Gold-shaded star.
SYMusLightCurve.png
Författare/Upphovsman: PopePompus, Licens: CC BY-SA 4.0
A V band light curve for SY Muscae, plotted from ASAS and ASAS-SN data. The inset plot shows the same data phased to the orbital period.