SU Ursae Majoris

SU Ursae Majoris
Observationsdata
Epok: J2000.0
StjärnbildStora björnen
Rektascension08t 12m 28,27s
Deklination+62° 36′ 22,43″[1]
Skenbar magnitud ()10,8-16,0 (V)[2][3]
Stjärntyp
VariabeltypDvärgnova av typen SU Ursae Majoris-variabel (UGSU)[2]
Astrometri
Radialhastighet ()-27,0 km/s
Egenrörelse (µ)RA: 6,582±0,032 mas/år
Dek.: -24,538±0,042 mas/år
Parallax ()4,5347±0,0286 mas
Avstånd719±5  (221±1 pc)
Absolut magnitud ()+5,1[4]
Detaljer
Massa0,8 / 0,105[5][6] M
Radie? / 0,167[6] R
Luminositet28 000 /?[5] L
Andra beteckningar
1ES 0808+62.7[7], 2MASS J08122826+6236224[7], AAVSO 0803+62[7], RBS 694[7], SU UMa[7], 1RXS J081228.3+623627[7], SBC9 498[7], XSS J08142+6231[7], [ATZ98] B169[7], RX J0812.4+6236[7], [ZEH2003] RX J0812.4+6236 2[7], PBC J0812.8+6233[7], WEB 7841[7] och Gaia DR2 1091051096255456384[7]

SU Ursae Majoris är en dvärgnova i stjärnbilden Stora björnen. Den är prototypstjärna för en undergrupp av variabler, SU Ursae Majoris-variabler (UGSU), som karaktäriseras av att ha två typer av utbrott. Den ena typen, ”vanliga utbrott”, är korta utbrott som liknar utbrotten hos SS Cygni-variabler (UGSS). Den andra typen, ”superutbrott”, är starkare, med ungefär 2 magnituder, och har en varaktighet som är minst fem gånger längre. Superutbrotten är inte lika ofta förekommande. Under superutbrotten uppvisar ljuskurvan periodiska variationer med 0,2-0,3 magnituder, som ganska väl överensstämmer med omloppstiden för dubbelstjärnans komponenter. Omloppstiden är kortare än 0,1 dygn.[8]

SU Ursae Majoris utbrott upptäcktes av den ryska astronomen Lydia Ceraski 1908.[9] Stjärnan varierar mellan visuell magnitud +10,8 och 16,0 under sina superutbrott. Perioden för dess ”normala” utbrott är 0,0763754 dygn eller 109,9806 minuter.[2]

Se även

Referenser

  1. ^ ”Basic data: V* SU UMa – Dwarf Nova” (på engelska). Centre de Données astronomiques de Strasbourg. http://simbad.u-strasbg.fr/simbad/sim-basic?Ident=SU+UMa&submit=SIMBAD+search. Läst 6 augusti 2019. 
  2. ^ [a b c] ”SU UMa” (på engelska). The International Variable Star Index. AAVSO – American Association of Variable Star Observers. http://www.aavso.org/vsx/index.php?view=detail.top&oid=37125. Läst 6 augusti 2019. 
  3. ^ Samus, N. N; Kazarovets, E. V; Durlevich, O. V; Kireeva, N. N; Pastukhova, E. N (2017). ”General catalogue of variable stars: Version GCVS 5.1” (på engelska). Astronomy Reports 61 (1): sid. 80. doi:10.1134/S1063772917010085. Läst 6 augusti 2019. 
  4. ^ Patterson, Joseph (2011). ”Distances and absolute magnitudes of dwarf novae: Murmurs of period bounce” (på engelska). Monthly Notices of the Royal Astronomical Society 411 (4): sid. 2695–2716. doi:10.1111/j.1365-2966.2010.17881.x. Läst 6 augusti 2019. 
  5. ^ [a b] Urban, Joel A.; Sion, Edward M. (2006). ”The Dwarf Novae during Quiescence” (på engelska). The Astrophysical Journal 642 (2): sid. 1029-1041. doi:10.1086/501430. Läst 6 augusti 2019. 
  6. ^ [a b] Knigge, Christian; Sion, Edward M. (2006). ”The donor stars of cataclysmic variables” (på engelska). Monthly Notices of the Royal Astronomical Society 373 (2): sid. 484-502. doi:10.1111/j.1365-2966.2006.11096.x. Läst 6 augusti 2019. 
  7. ^ [a b c d e f g h i j k l m n] SIMBAD Astronomical Database.[källa från Wikidata]
  8. ^ Otero, S. A.; Watson, C.; Wils, P.. ”Variable Star Type Designations in the VSX” (på engelska). AAVSOs webbsajt. AAVSO (American Association of Variable Star Observers). http://www.aavso.org/vsx/index.php?view=about.vartypes. Läst 6 augusti 2019. 
  9. ^ Ceraski, W. (februari 1908). ”Une variable nouvelle 5.1908 Ursae majoris” (på franska). Astronomische Nachrichten 177 (11): sid. 173. doi:10.1002/asna.19081771105. Läst 6 augusti 2019. 

Media som används på denna webbplats

Golden star.svg
(c) I, Ssolbergj, CC BY 3.0
Gold-shaded star.