SU Aurigae

SU Aurigae
Observationsdata
Epok: J2000.0
StjärnbildKusken
Rektascension04t 55m 59,38527 s[1]
Deklination+30° 34′ 01,5190 ″[1]
Skenbar magnitud ()+9,30[2]
Stjärntyp
SpektraltypG2 IIIne[2]
B–V+0,74[3]
VariabeltypT Tauri-stjärna[4]
Astrometri
Radialhastighet ()+23,20[5] km/s
Egenrörelse (µ)RA: +1,18[1] mas/år
Dek.: -22,24[1] mas/år
Parallax ()6,85 ± 2,23[1]
Avståndca 500 lå (ca 150 pc)
Absolut magnitud ()+2,83[3]
Detaljer
Massa2,0 ± 0,1[3] M☉
Radie2,61 ± 0,20[3] R☉
Luminositet6,3 ± 1,6[3] L☉
Vinkelhastighet66,2[3] km/s
Ålder4[3] miljoner år
Andra beteckningar
HD 282624, AG+30 464, AKARI-IRC-V1, J0455593+303401, AKARI-FIS-V1 J0455593+303403, BD+30 743, 2E 1180, GSC 02387-00977, HIC 22925, HIP 22925, IRAS 04528+3029, 2MASS J04555938+3034015, PPM 69760, 1RXS J045600.1+303400, SAO 57509, TYC 2387-977-1, UCAC2 42542375, SU Aurigae, WISE J045559.39+303401.4, WISE J045559.40+303401.4, Gaia DR3 157010573981545344, Gaia DR1 157010569684355072, Gaia DR2 157010573981545344[6]

SU Aurigae är en ensam stjärna i södra delen av stjärnbilden Kusken. Den har en skenbar magnitud av ca 9,30[2] och kräver åtminstone en stark handkikare eller ett mindre teleskop för att kunna observeras. Baserat på parallaxmätning inom Hipparcosuppdraget på ca 6,9 mas,[1] beräknas den befinna sig på ett avstånd på ca 500 ljusår (ca 150 parsek) från solen. Den rör sig bort från solen med en heliocentrisk radialhastighet på ca 23 km/s.[5] Stjärnan befinner sig i Taurus-Aurigaes i stjärnbildande region.

Egenskaper

SU Aurigae är en gul till vit jättestjärna av spektralklass G2 IIIne,[7] Den är dock bara cirka 4 miljoner år gammal, vilket är relativt ungt för en stjärna - unga protostjärnor som SU Aurigae är ljusstarka eftersom de är större och kondenserar inte till en normal storlek förrän de är äldre.[4] Den har en massa som är ca 2[3] solmassor, en radie som är ca 2,6[3] solradier och har ca 6,3 gånger solens utstrålning av energi[3] från dess fotosfär vid en effektiv temperatur av ca 5 600 K.[3]

Diagram över SU Aurigaes magnetfält.

SU Aurigae är känd för att ha en omgivande protoplanetär skiva, vilket är typiskt för många T Tauri-stjärnor.[4] SU Aurigaes skiva har en hög lutning på 62° och är nästan vinkelrät mot himmelsplanet, så omkretsande protoplaneter eller kometer kan vara orsaken till att mängden ljus som upptäcks minskar.[3]

Ljuskurvor för SU Aurigae. Huvuddiagrammet visar den långsiktiga variabiliteten, och den infällda plotten visar den kortsiktiga variabiliteten uppmätt av MOST- sonden. Anpassad från Grankin et al. (2018)[8] och Cody et al. (2013)[9]

SU Aurigaes egenrörelse och avstånd liknar AB Aurigae,[1] en mer känd stjärna före huvudserien, vilket betyder att de två kan bilda en mycket vid dubbelstjärna[7] och om inte, ingår de fortfarande i samma stjärnförening.

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, 23 februari 2023..

Noter

  1. ^ [a b c d e f g] van Leeuwen, F. (2007). "Validation of the new Hipparcos reduction". Astronomy and Astrophysics. 474 (2): 653–664. arXiv:0708.1752. Bibcode:2007A&A...474..653V. doi:10.1051/0004-6361:20078357. S2CID 18759600.
  2. ^ [a b c] "SU Aur". SIMBAD. Centre de données astronomiques de Strasbourg. Hämtad 17 januari 2016.
  3. ^ [a b c d e f g h i j k l] DeWarf, L. E.; Sepinsky, J. F.; Guinan, E. F.; Ribas, I.; Nadalin, I. (2003). "Intrinsic Properties of the Young Stellar Object SU Aurigae". The Astrophysical Journal. 590 (1): 357–367. Bibcode:2003ApJ...590..357D. CiteSeerX 10.1.1.508.2455. doi:10.1086/374979. S2CID 122600915.
  4. ^ [a b c] "Encyclopedia of Science: T Tauri star". Archived from the original on 27 January 2021. Hämtad 17 januari 2017.
  5. ^ [a b] Gontcharov, G. A. (2006). "Pulkovo Compilation of Radial Velocities for 35 495 Hipparcos stars in a common system". Astronomy Letters. 32 (11): 759–771. arXiv:1606.08053. Bibcode:2006AstL...32..759G. doi:10.1134/S1063773706110065. S2CID 119231169.
  6. ^ HD 282624 (unistra.fr). Hämtad 2023-03-06.
  7. ^ [a b] "AB Aurigae - Jim Kaler". 4 January 2013. Hämtad 17 januari 2017.
  8. ^ Grankin, K. N.; Shenavrin, V. I.; Irsmambetova, T. R.; Petrov, P. P. (September 2018). "SU Aur: A deep fading event in Visible and near-infrared bands". Information Bulletin on Variable Stars. 6253 (1). Bibcode:2018IBVS.6253....1G. doi:10.22444/IBVS.6253.
  9. ^ Cody, Ann Marie; Tayar, Jamie; Hillenbrand, Lynne A.; Matthews, Jaymie M.; Kallinger, Thomas (March 2013). "Precise High-cadence Time Series Observations of Five Variable Young Stars in Auriga with MOST". The Astronomical Journal. 145 (3): 79. Bibcode:2013AJ....145...79C. doi:10.1088/0004-6256/145/3/79. S2CID 1261183. Hämtad 1 november 2021.

Externa länkar

Stjärnor i Kusken
Bayer
Flamsteed
Variabler
HD
HD 30453  · HD 32188  · HD 33203  · HD 33463  · HD 34078  · HD 34557  · HD 34790  · HD 35519  · HD 35520  · HD 35619  · HD 35984  · HD 36041  · HD 36678  · HD 36891  · HD 37519  · HD 37646  · HD 39225  · HD 40325  · HD 40979  · HD 41162  · HD 43691  · HD 45350  · HD 49674
Övriga
GD 66 · Gliese 268 · HAT-P-9 · KELT-2 · MWC 480 · HR 1528  · SGR 0501+4516 · UGPS J0521+3640 · WASP-12

Media som används på denna webbplats

Auriga IAU.svg
Författare/Upphovsman: IAU and Sky & Telescope magazine (Roger Sinnott & Rick Fienberg), Licens: CC BY 3.0
IAU Auriga chart
Golden star.svg
(c) I, Ssolbergj, CC BY 3.0
Gold-shaded star.
Suaur.jpg
Författare/Upphovsman: Pascalou petit, Licens: CC BY-SA 4.0
Magnetic field of the young star SU Aur, reconstructed by Zeeman-Doppler mapping.
SUAurLightCurve.png
Författare/Upphovsman: PopePompus, Licens: CC BY-SA 4.0
Light curves for SU Aurigae. The main plot shows the long term variability, and the inset plot shows the short term variability. Adapted from Grankin et al., Information Bulletin on Variable Stars, No. 6253, #1 and Cody et al. The Astronomical Journal, 145:79 (16pp), 2013 March