SS Ursae Minoris

SS Ursae Minoris
Observationsdata
Epok: J2000.0
StjärnbildLilla björnen
Rektascension15t 51m 22,3401 s[1]
Deklination+71° 45′ 11,8343 ″[1]
Skenbar magnitud ()16,86[2] (G)
Stjärntyp
VariabeltypDvärgnova[3]
Astrometri
Radialhastighet ()-74,00[4] km/s
Egenrörelse (µ)RA: +13,085 ± 0,080[1] mas/år
Dek.: -12,260 ± 0,088[1] mas/år
Parallax ()1,8871 ± 0,0497[1]
Avstånd530 ± 10 pc
Detaljer
Temperatur7 050[4] K
Andra beteckningar
2MASS J15512233+7145118, FBS 1551+719, FBS B 904, PG 1551+719, 1RXS J155122.0+714516, SS Ursae Minoris, Gaia DR2 1696309737421796352, Gaia DR3 1696309737421796352[2][5]

SS Ursae Minoris är en dubbelstjärna i den södra delen av stjärnbilden Lilla björnen. Den har en skenbar magnitud av ca 17 [2] (G) och kräver ett mycket kraftfullt teleskop för att kunna observeras. Baserat på parallax enligt Gaia Data Release 2 på ca 1,89 mas,[1] beräknas den befinna sig på ett avstånd på ca 1 730 ljusår (ca 530 parsek) från solen. Den rör sig närmare solen med en heliocentrisk radialhastighet på -74 km/s.[4]

Egenskaper

Primärstjärnan SS Ursae Minoris A är en vit till blå stjärna med en effektiv temperatur av ca 7 100 K.[4]

Ljuskurva i synliga bandet för SS Ursae Minoris. Huvuddiagrammet visar ett superutbrott, och det infällda diagrammet visar superutbrott som inträffade den 8-9 april 1998. Anpassad från Kato et al. (1998).[6]

SS Ursae Minoris är en kataklysmiskt variabel dubbelstjärna. Den upptäcktes visuellt och separat genom dess röntgenstrålning 1982 innan observationerna förstods komma från samma objekt.[7] Den klassificeras som en SU Ursae Majoris-variabel av underklass dvärgnova genom att den har både "normala" utbrott av ökad ljusstyrka såväl som ännu ljusstarkare "superutbrott". Men till skillnad från andra SU Ursae Majoris-stjärnor är superutbrotten av längre varaktighet än de vanliga utbrotten.[3] De två stjärnorna kretsar kring med en omloppsperiod av 98 minuter.[3]

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, SS Ursae Minoris, 14 maj 2022..

Noter

  1. ^ [a b c d e f] Brown, A. G. A.; et al. (Gaia collaboration) (August 2018). "Gaia Data Release 2: Summary of the contents and survey properties". Astronomy & Astrophysics. 616. A1. arXiv:1804.09365. Bibcode:2018A&A...616A...1G. doi:10.1051/0004-6361/201833051. Gaia DR2 record for this source at VizieR.
  2. ^ [a b c] SS UMi (unistra.fr). Hämtad 2023-06-09.
  3. ^ [a b c] Chen, J.-S.; Liu, X.-W.; Wei, M.-Z. (1991). "CCD photometry of the SU Ursae Majoris cataclysmic variable SS Ursae Minoris (PG 1551 + 719)". Astronomy and Astrophysics. 242 (2): 397–400. Bibcode:1991A&A...242..397C. ISSN 0004-6361.
  4. ^ [a b c d] https://www.universeguide.com/star/128408/ssursaeminoris. Hämtad 2023-06-09.
  5. ^ "V* SS UMi". SIMBAD. Centre de données astronomiques de Strasbourg. Hämtad 2019-10-07.
  6. ^ Kato, T.; Lipkin, Y.; Retter, A.; Leibowitz, E. (June 1998). "Observation of Superhumps in SS UMi". Information Bulletin on Variable Stars. 4602: 1. Bibcode:1998IBVS.4602....1K. Hämtad 27 april 2022.
  7. ^ Udalski, A. (1990). "SS Ursae Minoris: a Normal U Gem Type Dwarf Nova". Information Bulletin on Variable Stars. 3425 (3425): 1–4. Bibcode:1990IBVS.3425....1U.

Externa länkar

Stjärnor i Lilla björnen
Bayer
Polstjärnan (α)  · Kochab (β)  · Pherkad (γ)  · Yildun (δ)  · Epsilon Ursae Minoris (ε)  · Alifa (ζ)  · Alasco (η)  · Theta Ursae Minoris (θ)  · Lambda Ursae Minoris (λ)  · Pi1 Ursae Minoris (π1)  · Pi2 Ursae Minoris (π2)
Flamsteed
Variabler
HD
Övriga

Media som används på denna webbplats

Ursa Minor IAU.svg
Författare/Upphovsman: IAU and Sky & Telescope magazine (Roger Sinnott & Rick Fienberg), Licens: CC BY 3.0
IAU Ursa Minor chart
Golden star.svg
(c) I, Ssolbergj, CC BY 3.0
Gold-shaded star.
SSUMiLightCurve.png
Författare/Upphovsman: PopePompus, Licens: CC BY-SA 4.0
A light curve for SS Ursae Minoris, adapted from Kato et al., Information Bulletin on Variable Stars, No 4602, 1998