SI-enhet

SI-enheterna ingår i det Internationella måttenhetssystemet (SI), en standard för måttenheter att användas vid mätning av storheter. De sju grundenheterna är noggrant definierade utifrån sju naturkonstanter.[1] En stor mängd härledda enheter bygger sedan på dessa. Tidigare fanns även en grupp som kallades tilläggsenheter, men de räknas numera till de härledda enheterna. Förkortningen "SI" kommer från franskans "Système International d'Unités".

Grundenheter

Relationer mellan grundenheter och definierade konstanter i SI-systemet

Alla andra enheter baseras på följande grundenheter:[2]

StorhetGrundenhetSymbol
Längdmeterm
Massakilogramkg
Tidsekunds
Elektrisk strömampereA
TemperaturkelvinK
Substansmängdmolmol
Ljusstyrkacandelacd

De tre första är grundläggande i de flesta enhetssystem och också sådana som själva eller via härledningar (exempel hastighet, energi, tryck) används mycket i vardagligt liv. Tidigt fanns därför definitioner av dessa. Exempelvis är arkivmetern och arkivkilogrammet välkända.

Med dessa tre basenheter kan energi och effekt härledas, och då räcker det att tillföra en elektrisk enhet, ampere, för att alla andra elektriska enheter ska kunna härledas. Detta sker via effektformeln, som säger att elektrisk effekt = spänning · ström.

Motsvarande gäller för ljusstyrka; övriga begrepp inom optiken kan härledas ur ovan nämnda enheter.

För mätning av temperatur har kelvinskalan fördelen att utgå från den absoluta nollpunkten. Tack vare att temperaturskillnader i kelvin respektive i grad Celsius är exakt lika stora, är det enkelt att för vardagligt bruk använda Celsiusskalan istället. I vetenskapliga beräkningar är dock kelvin ofta en betydligt mer praktisk enhet.

Begreppet mol används inom kemin, och är en praktisk enhet att använda. Den ligger utanför den övriga gruppen fysikaliska enheter och är den senast tillagda SI-enheten.[3]

Härledda enheter

Härledda SI-enheter med speciella namn[2]
StorhetEnhetFörkortningUttryckt i
andra SI-enheter		Uttryckt i
grundenheter
Vinkelradianrad m·m−1 = 1
Rymdvinkelsteradiansr m²·m−2 = 1
FrekvenshertzHz s−1
KraftnewtonN m·kg·s−2
Tryck,
mekanisk spänning		pascalPaN/m²m−1·kg·s−2
EnergijouleJN·mm²·kg·s−2
EffektwattWJ/sm²·kg·s−3
Laddning,
elmängd		coulombC A·s
SpänningvoltVW/Am²·kg·s−3·A−1
KapacitansfaradFC/Vm−2·kg−1·s4·A2
ResistansohmΩV/Am²·kg·s−3·A−2
KonduktanssiemensSA/Vm−2·kg−1·s3·A2
Magnetiskt flödeweberWbV·sm²·kg·s−2·A−1
Magnetisk
flödestäthet		teslaTWb/m²kg·s−2·A−1
InduktanshenryHWb/Am²·kg·s−2·A−2
Celsiustemperaturgrad Celsius°C K
Ljusflödelumenlm cd·sr
Belysningsstyrka (illuminans)luxlxlm/m²cd·sr·m−2
Radioaktiv intensitetbecquerelBq s−1
Absorberad dosgrayGyJ/kgm2·s−2
Ekvivalent dossievertSvJ/kgm2·s−2
Katalytisk aktivitetkatalkat mol·s−1

Se även

Källor

  1. ^ ”The seven defining constants”. The International System of Units (SI). BIPM. 20 maj 2019. https://www.bipm.org/en/measurement-units/. Läst 27 juni 2019. 
  2. ^ [a b] ”Swedacs föreskrifter om måttenheter”. SWEDAC. 15 juni 2015. https://www.swedac.se/wp-content/uploads/2016/06/STAFS-2009_26-konsol.pdf. Läst 27 juni 2019. 
  3. ^ ”The International System of Units” (på engelska). BIPM. mars 2019. https://www.bipm.org/utils/common/pdf/si-brochure/SI-Brochure-9-EN.pdf. Läst 27 juni 2019. 

Externa länkar

Internationella måttenhetssystemet (SI)
Grundenheter
Härledda enheter
SI-prefix

Media som används på denna webbplats

SI base units.svg
Författare/Upphovsman: User:DePiep, Licens: CC BY-SA 3.0
The seven SI base units. No partial relationships (no arrows)