SCAFT
Den här artikeln behöver fler eller bättre källhänvisningar för att kunna verifieras. (2023-03) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
SCAFT (Stadsbyggnad, Chalmers, Arbetsgruppen för Trafiksäkerhet) var en modell för stadsplanering som utvecklades på 1960-talet vid Chalmers tekniska högskola. En längre beteckning är Riktlinjer för stadsplanering med hänsyn till trafiksäkerhet. Uppdragsgivare var Vägverket (nuvarande Trafikverket) och Planverket (nuvarande Boverket).
Bakgrund
En av riktlinjerna i SCAFT var separering av trafikslag.[1] Gående och cyklister skulle inte behöva korsa bilvägar. Bilister skulle inte störas av gående och cyklister. Gång- och cykelbanor skulle skiljas från bilvägar och bilvägarna skulle ha olika ändamål, så kallad differentiering.
I praktiken innebar riktlinjerna en ringväg, en lokalgata, runt ett bostadsområde och med återvändsgator, så kallade matargator, in till områdets parkeringsplatser. Skolor och andra funktioner placerades centralt i området, så gående inte skulle möta bilar, så kallad strategisk lokalisering. För att gående skulle ta sig ut ur området lades gångtunnlar under ringvägen. Bilvägarna utformades med få överraskningar för bilisten, enligt principen överskådlighet, enkelhet och enhetlighet. Vägar utan nämnvärd trafik byggdes breda och raka.
SCAFT-planeringen har under senare år fått ta emot mycket kritik från politiker, intresseorganisationer och boende. Kritiken handlar i huvudsak om att trafiksepareringen skapar oattraktiva miljöer som upplevs som otrygga att röra sig i.
Bilder
- Trafikseparering i Skärholmen, Stockholm.
- Västra Orminge är ett exempel på SCAFT-planering. Bilden visar en av matargatorna som leder in till parkeringsplatserna, som är skilda från bostadszonen.
- Gångväg under ringleden i Bergsjön, Göteborg
Bostadsområden med fullständiga ringar enligt SCAFT-normerna
Referenser
Noter
- ^ SCAFT 1968, s. 9.
Källor
- Riktlinjer för stadsplanering med hänsyn till trafiksäkerhet: Scaft 68. Publikation / Statens planverk, 0586-1780 ; 5. Stockholm. 1968. Libris 648318
Vidare läsning
- Hagson, Anders (2004). Stads- och trafikplaneringens paradigm : en studie av SCAFT 1968, dess förebilder och efterföljare. Doktorsavhandlingar vid Chalmers tekniska högskola. Ny serie, 0346-718X ; 2230. Göteborg: Chalmers tekniska högskola, Tema stad & trafik. Libris 9722209. ISBN 91-7291-548-X. https://research.chalmers.se/publication/4246
|
Media som används på denna webbplats
Författare/Upphovsman: Tkgd2007, Licens: CC BY-SA 3.0
A new incarnation of Image:Question_book-3.svg, which was uploaded by user AzaToth. This file is available on the English version of Wikipedia under the filename en:Image:Question book-new.svg
Författare/Upphovsman: Bulver, Licens: CC0
Pedestrian crossing. Bergsjön, Göteborg
Författare/Upphovsman: Holger.Ellgaard, Licens: CC BY-SA 3.0
Skärholmen, Stockholm, trafiksepareringen
Författare/Upphovsman: Ankara, Licens: CC BY 3.0
Västra Orminge. Byggt 1964-71
Författare/Upphovsman: Open street map, Licens: CC BY-SA 2.0
Västra Orminge. Ett exempel SCAFT-planering från Västra Orminge. 1) en inre grön zon; 2) en bostadszon utan trafik; 3) matargator som leder in till parkeringsplatserna; 4) en centrumanläggning; och 5) en ringväg runt området. Se också Miljonprogrammet