Søren Pape Poulsen

Søren Pape Poulsen
Född	31 december 1971 Bjerringbro i Viborgs kommun, region Midtjylland, Danmark
Död	2 mars 2024 (52 år) Odense Universitetshospital, Odense, Fyn, Danmark
Begravd	Bjerringbro kyrka[1]
Medborgare i	Konungariket Danmark
Utbildad vid	Ribe Seminarium, 1994 Grundfos, 1992
Sysselsättning	Politiker, lärare
Befattning
Viborgs kommuns borgmästare (2010–2014)[2] Folketingsledamot Folketingets mandatperiod 2015–2019, Vestjyllands storkrets (2015–2019)[3] Danmarks justitieminister Regeringen Lars Løkke Rasmussen III (2016–2019) Folketingsledamot Folketingets mandatperiod 2019–2022, Vestjyllands storkrets (2019–2022) Folketingsledamot Folketingets mandatperiod 2022-, Vestjyllands storkrets (2022–2024)[4]
Arbetsgivare	Billunds flygplats (1994–1999) Bjerringbro skole, Koldskær branch (1999–2010) Bjerringbro kommun (2004–2007) Viborgs kommun (2007–2010)
Politiskt parti
Konservative Folkeparti (–2024-03-02) Konservativ Ungdom (1987–2024-03-02)[5]
Make	Josué Medina Vásquez Poulsen (g. 2021–2022, skilsmässa)[6][7]
Utmärkelser
Kommendör av Dannebrogorden (2018)
Redigera Wikidata

Søren Pape Poulsen, ofta kallad Søren Pape, född 31 december 1971 i Bjerringbro i Viborgs kommun i region Midtjylland, död 2 mars 2024 i Odense,^[8][9] var en dansk politiker som var partiledare för Konservative Folkeparti från 2014 fram till sin död. Han var ledamot av Folketinget 2015–2024 och tjänstgjorde som justitieminister i Danmark 2016–2019.

Pape Poulsen, som fram till dess var borgmästare i Viborgs kommun, utsågs 2014 oväntat till ny partiledare för Konservative Folkeparti.^[10] 2016 tog han partiet in i den Venstre-ledda regeringen Lars Løkke Rasmussen III. Han blev själv justitieminister. I den rollen lade Pape Poulsen 2017 fram "Bandepakke 3", ett åtgärdspaket mot kriminella gäng. Bakgrunden var att gängvåldet i Köpenhamn ökat markant under 2015 och 2016.^[11]

Folketingsvalet 2019 blev en klar framgång för Pape Poulsen och Konservative Folkeparti, som nästan fördubblade sitt väljarstöd till 6,6 procent. Dock vann vänstersidan valet totalt sett och Konservative Folkeparti hamnade i opposition. En längre period med bra opinionssmätningar för partiet följde, där det ofta var största borgerliga parti, och på en presskonferens den 15 augusti 2022 annonserade Pape Poulsen att han gärna ville vara statsminister efter det kommande folketingsvalet.^[12] Opinionen vände dock kraftigt nedåt för partiet efter detta, bland annat efter att man föreslagit ett avskaffande av topskatten, som betalas av de med högst inkomster. Valet i november 2022 blev en stor besvikelse för Konservative Folkeparti som gick tillbaka till 5,5 procent.^[10]

Under sensommaren 2022 hade det också kommit fram att Pape Poulsens make ljugit på flera punkter om sin livshistoria, och i september 2022 meddelade de att de skulle skiljas. Pape Poulsen kallade efteråt 2022 för "mitt livs värsta år".^[10]

Pape Poulsen avled den 2 mars 2024 i en ålder av 52 år efter att han föregående dag oväntat drabbats av hjärnblödning.^[13]