Södra flygkommandot

Södra flygkommandot
(FK S)
Vapen för Södra flygkommandot tolkat efter dess blasonering.
Information
Officiellt namnSödra flygkommandot
Datum1994–2000
LandSverige
FörsvarsgrenFlygvapnet
TypKommando
RollStridsledning och luftbevakning
Del avSödra militärområdet [a]
FöregångareLuftförsvarssektor Syd
EfterföljareFlygvapnets taktiska kommando
StorlekLedningsstab
HögkvarterÄnggelholms garnison
FörläggningsortÄngelholm, Hästveda
Marsch"Flygkadetten" (Melin/Persson) [b]
Befälhavare
FlygkommandochefRobert Palmgren [c]
Tjänstetecken
SköldemärkenRoundel of Sweden – Low Visibility.svg Roundel of Sweden.svg
Flygplan
AttackflygplanAJ 37
JaktflygplanJA 37
EnhetsflygplanAJS 37, AJSF 37, AJSH 37, JAS 39A/B
SpaningsflygplanSF 37, SH 37
SkolflygplanSk 35, Sk 60A/B/C
TransportflygplanTP 84

Södra flygkommandot (FK S) var ett flygkommando inom svenska flygvapnet som verkade åren 1994–2000. Förbandsledningen var förlagd i Ängelholms garnison i Ängelholm.[2][3]

Historik

Södra flygkommandot var ett flygkommando inom Flygvapnet med ett ansvarsområde för luftbevakningen inom Södra militärområdet (Milo S). Södra flygkommandots historik sträcker sig tillbaka till 1957, då de så kallade luftförsvarssektorerna som tillkom, genom att tio flottiljer tilldelades ansvar för elva luftförsvarssektorer. År 1981 reducerades antalet sektorer till fyra där Skånska flygflottiljen (F 10) blev storsektorflottilj, med benämning F 10/Se S, och ansvarade för luftövervakningen över södra Sverige.

I samband med försvarsbeslutet 1992 beslutades att de fyra luftförsvarssektorförbanden skulle upplösas och avvecklas, för att istället omorganiseras till vanliga flygflottiljer. I deras ställe skulle ansvaret för luftförsvarssektorerna tilldelas tre nyinrättade flygkommandon.[4]

Den 1 juli 1993 bildades tre nya regionala ledningsorganisationer – för norra, mellersta och södra Sverige. Med det omorganiserades luftförsvarssektorsstaben vid F 10 och bildade embryot till Södra flygkommandot. Till en början var staben integrerad i F 10, som benämndes F 10/FK S. Den 1 juli 1994 avskildes staben från flottiljen, och blev samtidigt ett kaderorganiserat krigsförband inom Södra militärområdet (Milo S). .[4]

Åren 1993–1995 överfördes även uppgifter från Första flygeskadern (E 1) till de tre flygkommandona. Detta på grund av att försvarsbeslutet från 1992 även omfattade att Första flygeskadern skulle upplösas och avvecklas den 30 juni 1995.[4]

Inför försvarsbeslutet 2000 föreslog regeringen i sin propositionen för riksdagen, att den taktiska nivån bör reduceras genom att fördelnings- och försvarsområdesstaber samt marinkommandon och flygkommandon skulle avvecklas. Detta för att utforma ett armétaktiskt, marintaktiskt respektive flygtaktiskt kommando vilka skulle samlokaliseras med operationsledningen. Förslaget innebar att samtliga territoriella staber skulle avvecklas, vilket bland annat innebar att de tre flygkommandostaberna upplöstes den 30 juni 2000.[5]

I deras ställe bildades den 1 juli 2000 ett Flygvapnets taktiska kommando (FTK), vilket omfattade geografiskt sett de tre tidigare flygkommandona.[5]

Ingående enheter

Från den 1 juli 1994 ingick följande strids- och markflygförband i Mellersta flygkommandot.

Heraldik och traditioner

Södra flygkommandot antog 1994 "Flygkadetten" (Melin/Persson) som förbandsmarsch, vilken senare fastställdes den 13 juni 1996. Marschen har inte övertagits av något annat förband efter att flygkommandot upplöstes.[1]

Materiel vid förbandet

Jaktflygplan

Attackflygplan

Skolflygplan

Enhetsflygplan

  • 1995–2000: AJS 37
  • 1995–2000: AJSF 37
  • 1995–2000: AJSH 37
  • 1996–2000: JAS 39

Förbandschefer

Kommandochefer

Förbandschefen titulerades kommandochef och hade tjänstegraden överste av första graden.

Stabschefer

Namn, beteckning och förläggningsort

Namn
Södra flygkommandot1994-07-01–2000-06-30
Beteckningar
FK S1994-07-01–2000-06-30
Förläggningsort och baser
Ängelholms garnison (F)1994-07-01–2000-06-30
Såtenäs flygplats (B)1994-07-01–2000-06-30
Ronneby flygplats (B)1994-07-01–2000-06-30
Halmstads flygplats (B)1994-07-01–2000-06-30
Ljungbyheds flygplats (B)1994-07-01–2000-06-30
Björka flygbas (B)1994-07-01–2000-06-30
Byholma flygbas (B)1994-07-01–2000-06-30
Eneryda flygbas (B)1994-07-01–2000-06-30
Knislinge flygbas (B)1994-07-01–2000-06-30
Hovby flygbas (B)1994-07-01–2000-06-30
Moholm flygbas (B)1994-07-01–2000-06-30
Säve flygplats (B)1994-07-01–2000-06-30

Se även

Referenser

Anmärkningar

  1. ^ Åren 1994–2000 var flygkommandot underställt chefen för Södra militärområdet.
  2. ^ Förbandsmarschen antogs 1994, fastställdes den 13 juni 1996.[1]
  3. ^ Robert Palmgren blev sista chefen för flygkommandot.

Noter

  1. ^ [a b] Sandberg (2007), s. 59
  2. ^ Braunstein (2005), s. 15,18,19
  3. ^ Kjellander (2013), s. 25
  4. ^ [a b c] Riksdagen.se Regeringens proposition 1991/92:102 Läst 29 september 2010
  5. ^ [a b] ”Regeringens proposition 1999/2000:30”. riksdagen.se. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/proposition/det-nya-forsvaret_GN0330. Läst 20 september 2017. 

Tryckta källor

  • Braunstein, Christian (2005). Svenska Flygvapnets förband och skolor under 1900-talet. Christina von Arbin. ISBN 91-971584-8-8 
  • Kjellander, Rune (2013). Svenska Flygvapnets högre chefer 1925-2005. Ödeshög: Rune Kjellander. ISBN 978-91-637-1183-1 
Svenska Flygvapnets historiska och aktiva staber och förband
Flygflottiljer
F 1 • F 2 • F 3 • F 4 • F 5 • F 6 • F 7 • F 8 • F 9 • F 10 • F 11 • F 12 • F 13 • F 14 • F 15 • F 16 • F 17 • F 18 • F 19 • F 20 • F 21 • F 22 • F 30 • HKP F • Hkpflj • HAW
Flygvapnet vapen bra.svg
Flygeskadrar
E 1 • E 2 • E 3 • E 4
Staber
Förband, skolor
och centrum
17. flygbasjägarkompaniet • Basbefälsskolan • Flygbefälsskolan • Flygkrigshögskolan • Flygmedicincentrum • Flygtekniska skolan • Flygvapnets centrala skolor • Flygvapnets Halmstadsskolor • Flygvapnets kadett- och aspirantskola för marklinjen • Flygvapnets flygskola • Flygvapnets markteletekniska skola • Flygvapnets officershögskola • Flygvapnets sambands- och stabstjänstskola • Flygvapnets Södertörnsskolor • Flygvapnets teletekniska skola • Flygvapnets Uppsalaskolor • Flygförvaltningens verkstadsskola • Flygvapnets väderskola • Flygvapnets underofficersskola • Flygvapnets underrättelseskola • Flygvapnets uttagningscentrum • Försvarsmaktens Halmstadsskolor • Försökscentralen • Gripencentrum • Hallands flygkår • Informationsteknologiskolan • Krigsflygskolan • Luftstridsskolan • Roslagens flygkår • R3-skolan • Stridslednings- och luftbevakningsskolan • Svea flygkår
Verkstäder, enheter och
annan verksamhet
Se även: Lista över svenska flygdivisioner

Media som används på denna webbplats

Roundel of Sweden.svg
Författare/Upphovsman: slady, Licens: CC BY-SA 3.0
Svenska flygvapnets nationalitetsrundel (även kallat sköldemärke), med symbolen Tre Kronor.
Hemvarnet vapen bra.svg
Författare/Upphovsman: Koyos
, Licens: CC BY-SA 3.0
See about CoA blazoning: [Expand]
Flag of Europe.svg
The Flag of Europe is the flag and emblem of the European Union (EU) and Council of Europe (CoE). It consists of a circle of 12 golden (yellow) stars on a blue background. It was created in 1955 by the CoE and adopted by the EU, then the European Communities, in the 1980s.

The CoE and EU are distinct in membership and nature. The CoE is a 47-member international organisation dealing with human rights and rule of law, while the EU is a quasi-federal union of 27 states focused on economic integration and political cooperation. Today, the flag is mostly associated with the latter.

It was the intention of the CoE that the flag should come to represent Europe as a whole, and since its adoption the membership of the CoE covers nearly the entire continent. This is why the EU adopted the same flag. The flag has been used to represent Europe in sporting events and as a pro-democracy banner outside the Union.
Södra flygkommandot vapen.svg
(c) Lokal_Profil, CC BY-SA 2.5
Denna vapenbild är möjligen inte samma som kommunen/myndigheten/organisationen själv använder.

Ett heraldiskt vapen avbildas utifrån en textbeskrivning, en så kallad blasonering, och varje avbildning som motsvarar blasoneringen är att betrakta som ett korrekt vapen. Det kan med andra ord finnas flera olika avbildningar av samma vapen. Den vapenbild som kommunen/myndigheten/organisationen använder är troligen skyddad av upphovsrätt och kan i det fallet inte användas här.

Ytterligare information: Commons:Coats of arms och Template:Coa blazon
Roundel of Sweden – Low Visibility.svg
Svenska flygvapnets nationalitetsrundel (även kallat sköldemärke), med symbolen Tre Kronor.