Södertunneln
- För andra betydelser, se Södertunneln (olika betydelser).
Södertunneln, även kallad Katarinatunneln, är en tunnel från Skanstull till Slussen på Södermalm i Stockholm, invigd 30 september 1933, och idag en del av Stockholms tunnelbanas gröna linje. Södertunneln var den första lokalbanetunneln i Stockholm och kom att bana vägen för den senare utbyggnaden av tunnelbanan.
Historik
Redan 1920 hade ett förslag rests om att föra ned trafiken från Enskedebanan i tunnel, då man insett att det var problematiskt med den allt tätare spårvagnstrafiken på gatorna. Under hela 1920-talet genomfördes utredningar. När sedan också Örbybanan öppnade 1930 blev läget än mer akut och samma år tillsattes 1930 års trafikkommitté under ledning av borgarrådet Yngve Larsson. Kommittén framlade sitt betänkande om Södertunneln och Slussen den 5 februari 1931, och den 30 mars fattade stadsfullmäktige beslutet att genomföra projekten.[1] Kostnaden för tunneln beräknades till 4,5 miljoner kronor.[2]
År 1931 kom bygget igång, med sprängning under Katarinaberget mellan Mariagränd och Södra Bantorget (nuvarande Medborgarplatsen). Ansvarig för projekterings- och konstruktionsarbetena var Gösta Lidén. Från Södra Bantorget längs Götgatan fram till Ringvägen byggdes banan i öppet schakt. Bygget medförde trafikproblem på Götgatan, inte minst för spårvägstrafiken som fick ledas om.
Den nya tunnelbanan, eller premetron, fick tre stationer. Slussen, med vändslinga, Södra Bantorget och Ringvägen, de två senare idag omdöpta till "Medborgarplatsen" respektive "Skanstull". Stationerna hade 60 meter långa plattformar, men redan från början hade man planerat för en fullskalig tunnelbana med 100 meters längd. För stationernas skyltar och färgsättning svarade konstnären Kalle Lodén. Tunnelbanan fick också ett för tiden avancerat signalsystem för att möjliggöra tät trafik. Den 30 september 1933 var det dags för invigningsceremoni med bland andra borgarrådet Yngve Larsson, och stockholmarna hade fått sin första tunnelbana.
Redan 1941 beslutades att Södertunneln tillsammans med anslutande förortsbanor skulle konverteras till full tunnelbanestandard, och i mitten av 1940-talet inleddes arbetet att anpassa förortssträckorna. 1949 var det dags att bygga om Södertunneln, vilket blev dyrare och mer omfattande än man ursprungligen tänkt sig, främst på grund av att man nu bestämt sig för längre tåg och plattformar med 145 meters längd på grund av den snabbt ökande trafikmängden. Den 1 oktober 1950 invigdes tunnelbanetrafiken med de nya tunnelvagnarna, av en vagntyp som till utseendet i mycket hög grad påminner om de äldre vagnar som fortfarande trafikerar Stockholms tunnelbana. Den 24 november 1957 knöts den södra tunnelbanan samman med den norra och i början av 1960-talet överdäckades Slussens tunnelbanestation och fick sitt nuvarande utseende.[3]
Vägtunnel
Det fanns även en projekterad tunnel för vägtrafik med namnet Katarinatunneln som dock aldrig byggdes. Dess norra tunnelmynning skulle ligga i början av Katarinavägen, ungefär där P-hus Slussens har sina in- och utfarter. Här ligger Tunnelbacken som fick sitt namn 1925 efter denna biltunnel.[4]
Historiska bilder
Tunnelbygget på Götgatan i mars 1933
Södertunneln 1933
Station "Ringvägen" i september 1933
Örbybanan på "Ringvägen" 1933
Se även
Referenser
Noter
- ^ Larsson 1977, s. 486.
- ^ Larsson 1977, s. 483.
- ^ https://stockholmskallan.stockholm.se/PostFiles/SMF/SD/SSMB_0008663_01.pdf
- ^ Stahre, Nils-Gustaf; Fogelström, Per Anders (1986). Stockholms gatunamn: innerstaden. Monografier utgivna av Stockholms stad (återtryck av del av 1:a upplagan). Stockholm: Liber/Allmänna förlaget. sid. 239–240. Libris 7269073. ISBN 91-38-90777-1
Tryckta källor
- Friman, Helena; Söderström, Göran (2008). Stockholm: en historia i kartor och bilder. Monografier utgivna av Stockholms stad. Nordqvist, Sven (illustratör). Stockholm: Wahlström & Widstrand. Libris 10736828. ISBN 978-91-46-21843-2
- Larsson, Yngve (1977). Mitt liv i Stadshuset – Andra delen: I tjänst hos denna stolta stad (1920–1954). Stockholm: Stockholms kommunalförvaltning. sid. 474 ff. Libris 7751622. ISBN 91-85676-00-4 (Digital version, s. 343–673)
Vidare läsning
- Tunnelbanan Skanstull-Slussen: beskrivning utgiven i anledning av tunnelbanans invigning den 30 september 1933. Stockholm: Text & bild. 1982[1933]. Libris 7755701. ISBN 91-86178-01-6
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Södertunneln.- Stockholmskällan har media som rör Södertunneln
- Den sydliga förortstrafiken i Stockholm och slussområdets reglering i Teknisk Tidskrift (1931), Allmänna avdelningen
| ||||||||||||||||||||
Media som används på denna webbplats
Green Line circle.
Red Line circle.
Blue Line circle.
.svg)
The 1st Independent Parachute Brigade had this painted on their helmets, weapons and other equipment during Operation Market Garden
Symbol for Stockholm metro
Författare/Upphovsman: User:Kildor
, Licens: CC BY-SA 3.0
See about CoA blazoning: [Expand]
Södertunneln invigs. (Tunnelbanelinjen till Skarpnäck förlängd från Ringvägen (Skanstull) till Slussen.) Interiör från en av vagnarna med passagerare; längst till höger borgarrådet sv:Yngve Larsson.
Författare/Upphovsman: Holger.Ellgaard, Licens: CC BY-SA 3.0
Nyboda tunnel under Nybodaberget, södra Stockholm, tunnelöppning mot syd
Flygbild över Götgatan vid Södra Bantorget (nuvarande Medborgarplatsen).
Katarinatunneln Tunnelbanebygget 1930-34, det första förslaget om trafik i tunnel läggs fram 1875, då som tunnel från Södra bantorget till Slussområdet. Under åren kommer nya förslag, bl a spårvägstunnel mellan Södra bantorget och Katarinavägen 1927. Den 30 mars 1931 beslutade Stadsfullmäktige att arbetet med Slussområdets reglering och en spårvägstunnel skulle påbörjas snarast och redan 30 september 1933 var tunnel klar att invigas och 15 oktober 1935 invigdes Slussens nya trafikkarusell.
Författare/Upphovsman: Stockholms gatukontor, Licens: CC BY-SA 4.0
Örbybanan på station Ringvägen (idag station Skanstull)
Påstigning på Örbybanan på hållplats Ringvägen
Katarinatunneln, tunnelbanebygget
Foto
Tunnelbanebygget 1930-34, butiksinnehavarna ansåg sig förlora kunder när Götgatan grävdes upp. Staden försökte kompensera dem, bland annat med gratis skyltplatser på flera ställen. En av de klagande yrkade på skadestånd från staden och därmed blev det en fråga för rättsinstansen. Just den här skylten visar också tunnelbanans sträckning, man ser hur spåret efter tunneln fortsätter söderut mot Skarpnäck, Örby och Enskede. Hammarbyleden är kanalen mot Saltsjön, ofta kallad Hammarbykanalen.
Tunneln användes för spårväg fram till 1950. Södra Bantorget heter numera Medborgarplatsen. Hållplatsen Ringvägen är i dag tunnelbanestationen Skanstull.