Södertörnsgruppen

Södertörnsgruppen
(STG)
(c) Lokal_Profil, CC BY-SA 2.5
Vapen för Södertörnsgruppen tolkat efter dess blasonering.
Information
Officiellt namnSödertörnsgruppen
Datum2000–
LandSverige
FörsvarsgrenHemvärnet
TypMilitärregiongrupp [a]
RollUtbildning, vidmakthållande och administration
Del avMellersta militärregionen [b]
FöregångareSödertörns marinregemente
Ingående delarPlan- och personalavdelning, Utbildningsavdelning, Logistikavdelning
StorlekMilitärregiongrupp
HögkvarterHaninge garnison
FörläggningsortÅrsta havsbad
Marsch"På vakt vid Östersjön" (Wickström) [c]
WebbplatsOfficiell webbsida
Befälhavare
MilitärregiongruppchefFredrik Lindblad
Tjänstetecken
Sveriges örlogsflagga
Truppslagstecken m/46-60

Södertörnsgruppen (STG) är en svensk militärregiongrupp inom Hemvärnet som verkat i olika former sedan 2000. Förbandsledningen är förlagd i Haninge garnison, Årsta havsbad.

Historik

Som ett led i försvarsbeslutet 2000 avvecklades försvars- och militärområdena den 30 juni 2000 och från och med den 1 juli 2000 organiserades i dess ställe Militärdistrikt. Därmed avvecklades bland annat Stockholms försvarsområde (Fo 44). De nya Militärdistrikten motsvarade geografiskt sett de gamla militärområdena. Den stora skillnaden var att militärdistrikten var den lägsta nivån där chefen var territoriellt ansvarig. Inom militärdistrikten organiserades militärdistriktsgrupper, i regel en för varje län. I Stockholms län organiserades den 1 juli 2000 Livgardesgruppen och Södertörnsgruppen, där Södertörnsgruppen är en direkt arvtagare till Södertörns marinregemente (SMR).

Den 2 juni 2005 presenterade regeringen sin proposition (2004/05:160) gällande en avveckling av militärdistriktsorganisationen. I propositionen hänvisades regeringen till att "I det framtida insatsförsvaret och den beslutade insatsorganisationen finns det inte längre krav på eller behov av regional eller territoriell ledning som motiverar en särskild ledningsorganisation". Därmed ansåg regeringen att militärdistriktsorganisationen kunde avvecklas, något som Försvarsmakten även i en framställan till regeringen den 7 mars 2005 föreslagit. I dess ställe skulle fyra ledningsgrupper för säkerhetstjänst och samverkan inrättas, där ledningsgrupperna lokaliserade till Boden, Stockholm, Göteborg och Malmö.[2] Den 16 november 2005 antog riksdagen regeringens proposition, därmed beslutades att militärdistriktsorganisationen skulle upplösas och avvecklas den 31 december 2005. Vilket innebar att militärdistriktsgrupperna omorganiserades till utbildningsgrupper och underställdes ett utbildningsförband. Detta medförde att Södertörnsgruppen överfördes från Mellersta militärdistriktet (MD M) till att bli en enhet inom Amfibieregementet (Amf 1) från och med den 1 januari 2006.

Den 1 januari 2013 bildades fyra militärregioner, där Mellersta militärregionen underställdes chefen för Livgardet, men löd under chefen insatsledningen i Högkvarteret avseende markterritoriell ledning i fred, kris och krig. Chefen för Södertörnsgruppen var dock fortfarande underställd chefen Amfibieregementet gällande produktionsledning av hemvärnsförbanden samt insatsledning inom utbildningsgruppens geografiska område. Den 1 januari 2018 delades dock ledningen av Livgardet och Mellersta militärregionen, det genom att en separat chefsbefattning för Mellersta militärregionen tillsattes. Vidare underställdes staben Mellersta militärregionen i ledningsfrågor direkt chefen insatsledningen i Högkvarteret.[3] I Försvarsmaktens budgetunderlag till regeringen för 2020 föreslogs att de fyra militärregionala staberna från 1 januari 2020 skulle inrättas som egna organisationsenheter. Cheferna för militärregionstaberna föreslogs i sin tur underställas rikshemvärnschefen avseende produktion av utbildningsgrupper och hemvärnsförband. Detta medförde att utbildningsgrupperna överfördes organisatoriskt från ett utbildningsförband till de fyra militärregionala staberna.[4] I regeringens proposition framhöll dock regeringen att den militära regionala indelningen kunde komma att justeras, det beroende på utfallet av utredningen "Ansvar, ledning och samordning inom civilt försvar" (dir. 2018:79).[5] För Södertörnsgruppen innebar denna förändring att utbildningsgruppen överfördes från Amfibieregementet till att bli en enhet inom Mellersta militärregionen från och med den 1 januari 2020.

För att påvisa anknytningen till militärregionen, lämnades den 1 januari 2023 begreppet utbildningsgrupp till förmån för det nya begreppet militärregionsgrupp. Det för att på ett tydligare sätt anknyta mot enhetens bidrag som ett av militärregionens krigsförband, med uppgifter såväl i fred som i krig.

Verksamhet

Chefen Södertörnsgruppen är från den 1 januari 2020 direkt underställd chefen för Mellersta militärregionen. Södertörnsgruppens uppgifter är att utbilda, organisera och administrera hemvärnsförbanden i östra delen av Stockholms län med skärgården. Gruppen skall vidare stödja frivilliga försvarsorganisationer. Insatser i såväl fred som under kris och krig leds i allmänhet direkt av Mellersta militärregionen, men Södertörnsgruppen kan ges ledningsuppgifter som till exempel att avdela en militär insatschef (MIC).

Ingående enheter

Södertörnsgruppen administrerar och utbildar sedan 1 januari 2012 två hemvärnsbataljoner, Roslagsbataljonen (28. hemvärnsbataljonen) och Södertörnsbataljonen (29. hemvärnsbataljonen), vilka båda är så kallade marina hemvärnsbataljoner (Nationella skyddsstyrkorna) och har till exempel utrustning som stridsbåt 90H.

Roslagsbataljonen

Roslagsbataljonen eller 28. hemvärnsbataljonen har nordöstra Stockholms län med skärgård som primärt upptagningsområde. Bataljonen är traditionsbärare för Roslagens marinbrigad.

  • 28. hemvärnsbataljonstaben och ledningsplutonen
  • 28. hemvärnsledningsplutonen
  • 281. hemvärnsinsatskompaniet
  • 282. hemvärnsinsatskompaniet
  • 283. hemvärnsbevakningskompaniet
  • 284. hemvärnsflyggruppen
  • 285. hemvärnsbåtplutonen

Södertörnsbataljonen

Södertörnsbataljonen eller 29. hemvärnsbataljonen har sydöstra Stockholms län med skärgård som primärt upptagningsområde. Bataljonen är traditionsbärare för Södertörns marinbrigad.

Förläggningar och övningsplatser

Södertörnsgruppens förbandsledningen är samgrupperad med övrig militärverksamhet i Haninge garnison.

Heraldik och traditioner

Södertörnsgruppen är sedan 1 juli 2000 arvtagare till traditioner och minne av Södertörns marinbrigad (SMB), något som senare tagits över av bataljonerna. Roslagsbataljonen är traditionsbärare för Roslagens marinbrigad (RMB) och Södertörnsbataljonen Södertörns marinbrigad (SMB). Från den 1 juli 2012 är Södertörns hemvärnsbataljon traditionsvårdare av Södertörns marinbrigad/-regemente.[6] År 2017 eller 2018 överfördes traditionerna till Södertörnsgruppen, det efter beslut att hemvärnsbataljonerna skall bära Amfibieregementets märke som förbandstecken. Södertörnsgruppens förbandsmarsch är ett arv från Södertörns marinbrigad/-regemente, likaså det heraldiska vapnet, med den skillnad att Södertörnsgruppens vapnen lades över två korslagda svärd.[7]

Förbandschefer

  • 2000–2003: Major Lars Sandelin
  • 2003–2004: Lena Heilborn (Tf.)
  • 2004–2005: Överstelöjtnant Carl Henrik Arbman
  • 2005–2007: Överstelöjtnant Göran Rosenblad
  • 2007–2010: Överstelöjtnant Hans Zettergren
  • 2010–2013: Major Jan Ågren
  • 2014–2017: Överstelöjtnant Adam Camél
  • 2018–2020: Kommendörkapten Per Flyghed
  • 2020–20xx: Överstelöjtnant Fredrik Lindblad

Bataljonschefer Roslagsbataljonen

  • 2006–20xx: ???

Bataljonschefer Södertörnsbataljonen

  • 2006–2009: Överstelöjtnant Göran Ohlsson
  • 2009–2012: Överstelöjtnant Johan Adolphson
  • 2012–2014: Överstelöjtnant Bennet Remnås
  • 2014–2019: Major Göran Reuterdahl
  • 2019–20xx: ???

Namn, beteckning och förläggningsort

Namn
Södertörnsgruppen2000-07-01–
Beteckningar
SDTG2000-07-01–20??-??-??
UGS20??-??-??–
STG2020-01-01–
Förläggningsorter
Haninge garnison (F)2000-07-01–

Se även

Referenser

Anmärkningar

  1. ^ Åren 2000–2005 var gruppen organiserad som en militärdistriktsgrupp, åren 2006–2022 som en utbildningsgrupp och sedan 2023 som en militärregiongrupp.
  2. ^ Åren 2000–2005 var gruppen underställd chefen för Mellersta militärdistriktet, åren 2006-2019 chefen för Amfibieregementet och sedan 2020 chefen för Mellersta militärregionen.
  3. ^ Förbandsmarschen fastställdes den 27 november 2002 i TFG 0200006. Förbandsmarschen är ett arv från Södertörns marinregemente.[1]

Noter

  1. ^ Sandberg (2007), s. 81
  2. ^ ”Regeringens proposition 2004/05:160”. riksdagen.se. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/proposition/avveckling-av-militardistriktsorganisationen_GS03160. Läst 21 februari 2018. 
  3. ^ ”Rikshemvärnschefen berättar om Hemvärnets framtid”. hemvarnet.se. https://hemvarnet.se/om-organisationen/hemvarnsforbanden/nyheter/421/14301. Läst 9 december 2018. 
  4. ^ ”Budgetunderlag 2020-underbilaga 1.1”. forsvarsmakten.se. https://www.forsvarsmakten.se/siteassets/4-om-myndigheten/dokumentfiler/budgetunderlag/budgetunderlag-2020/fm2018-15180.15-underbilaga-1.1-fm-bu-20.pdf. Läst 31 december 2019. 
  5. ^ ”Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap”. riksdagen.se. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/arende/betankande/utgiftsomrade-6-forsvar-och-samhallets_H701F%C3%B6U1. Läst 31 december 2019. 
  6. ^ ”Försvarets traditioner i framtiden”. sfhm.se. Arkiverad från originalet den 29 december 2016. https://web.archive.org/web/20161229032641/http://www.sfhm.se/contentassets/813daef056f04ee79a6cdca825daecdb/traditionsnamnden_bilaga_3_hemvarnsbataljoner_2012-07-01.pdf. Läst 24 februari 2018. 
  7. ^ Braunstein (2011), s. 124

Tryckta källor

  • Braunstein, Christian (2011). Sveriges marina förband och skolor under 1900-talet. Skrift / Statens försvarshistoriska museer, 1101-7023 ; 13. Stockholm: Statens försvarshistoriska museer. Libris 12638815. ISBN 978-91-976220-5-9 
  • Sandberg, Bo (2007). Försvarets marscher och signaler förr och nu. Gävle: Militärmusiksamfundet med Svenskt Marscharkiv. ISBN 978-91-631-8699-8 

Externa länkar

Svenska Hemvärnsgrupper
Aktiva
Avvecklade
Svenska Hemvärnsgrupper

Media som används på denna webbplats

Naval Ensign of Sweden.svg
Författare/Upphovsman: User: David Newton, Licens: CC BY-SA 3.0
Swedish war flag and naval ensign ↑↑

Adoption: Dates back to the mid-1600s. Described in law on November 6, 1663. Current design: June 22, 1906

Design: Blue with a yellow Scandinavian cross that extends to the edges of the flag. Overall ratio, including the tails, is 1:2
Truppslagstecken M46-60 för Hemvärnet.jpg
Författare/Upphovsman: Joshua06, Licens: CC BY-SA 4.0
Truppslagstecken M/46-60 för Hemvärnet. Används av Hemvärnet, dock ej i Stockholm och Östergötland.
Hemvarnet vapen bra.svg
Författare/Upphovsman: Koyos
, Licens: CC BY-SA 3.0
See about CoA blazoning: [Expand]
Flag of Europe.svg
The Flag of Europe is the flag and emblem of the European Union (EU) and Council of Europe (CoE). It consists of a circle of 12 golden (yellow) stars on a blue background. It was created in 1955 by the CoE and adopted by the EU, then the European Communities, in the 1980s.

The CoE and EU are distinct in membership and nature. The CoE is a 47-member international organisation dealing with human rights and rule of law, while the EU is a quasi-federal union of 27 states focused on economic integration and political cooperation. Today, the flag is mostly associated with the latter.

It was the intention of the CoE that the flag should come to represent Europe as a whole, and since its adoption the membership of the CoE covers nearly the entire continent. This is why the EU adopted the same flag. The flag has been used to represent Europe in sporting events and as a pro-democracy banner outside the Union.