Södermanlands län

För andra betydelser av Södermanland och Södermanlands län, se Södermanland (olika betydelser).
Södermanlands län
Län
Länsstyrelsen i Södermanlands län
Länsstyrelsen i Södermanlands län
(c) Lokal_Profil, CC BY-SA 2.5
Vapen för Södermanlands län tolkat efter dess blasonering.
LandSverige Sverige
LandskapSödermanland
Närke
Uppland
RegionRegion Sörmland
Läge58°46′16″N 16°52′10″Ö / 58.77111°N 16.86944°Ö / 58.77111; 16.86944
ResidensstadNyköping
AreaRankad 17:e
 - Totalt6 060 km²
FolkmängdRankad 9:e
 - Totalt302 424 (2023-09-30) [1]
Befolkningstäthet
 - Totalt49,9 invånare/km²
Inrättat1634
LandshövdingBeatrice Ask
Länskod04
Geonames2676207
LänsbokstavD
KartaSCB geodata
Södermanlands läns läge i Sverige.
Södermanlands läns läge i Sverige.
Södermanlands läns läge i Sverige.

Södermanlands län, informellt Sörmlands län, är ett av Sveriges län, beläget i landskapet Södermanland i sydöstra Svealand. Länets residensstad är Nyköping men dess största ort är Eskilstuna. Före 1850 benämndes länet även Nyköpings län, eftersom länet bildades vid länsreformen 1634 utifrån det tidigare Nyköpings län.

Södermanlands läns valkrets utgör valkrets vid riksdagsval i Sverige.

Historia

Gränsmarkering Södermanlands län–Stockholms län från 1935.
Kommuner i Södermanlands län 1952. Notera att länsgränsen har ändrats sen dess. Vid kommunreformen på 1970-talet överfördes hela Hölö, Enhörna samt del av Mariefreds stad (Taxinge församling) till Stockholms län.

Länet bildades år 1634.[2] År 1714 bröts östra delen av länet ut och slogs samman till det nybildade Stockholms län.

Geografi

Länet omfattar de västra och södra delarna av landskapet Södermanland. En liten del av Vingåkers kommun tillhör Närke och en liten del av Strängnäs kommun tillhör Uppland.

Styre och politik

Administrativ indelning

Kommuner

Politik

Politiska majoriteter i Södermanlands län

Kommuner i Södermanlands län
Kommuner i Södermanlands län
RegionPolitiskt styreAntal mandatKälla
Region Sörmland   S+VfP+C42 av 79[3]
KommunPolitiskt styreAntal mandatKälla
Eskilstuna   S+M+C39 av 65[4]
Flen   S+V+MP19 av 45 (minoritet)[5]
Gnesta  S+M15 av 31 (minoritet)[6]
Katrineholm  S+M30 av 51[7]
Nyköping   S+C+MP28 av 61 (minoritet)[8]
Oxelösund  S+V16 av 31[9]
Strängnäs  M+S29 av 55[10]
Trosa    M+C+L+KD19 av 35[11]
Vingåker    S+C+KD+MP16 av 31[12]


Befolkning

Demografi

Tätorter

De största tätorterna i länet enligt SCB:

NrTätortFolkmängd
(31 december 2019)[13]
1Eskilstuna70 729
2Nyköping33 546
3Katrineholm24 467
4Strängnäs14 372
5Oxelösund11 405
6Torshälla9 375
7Trosa6 821
8Flen6 659
9Gnesta6 385
10Skiftinge5 173

Residensstaden är i fet stil

Befolkningsutveckling

Befolkningsutvecklingen i Södermanlands län 1970–2015
ÅrInvånare
1970
  
248 412
1975
  
251 913
1980
  
252 536
1985
  
249 701
1990
  
255 636
1995
  
258 700
2000
  
256 033
2005
  
261 895
2010
  
270 738
2015
  
283 712
Källa: SCB - Folkmängd efter region och tid.

År 1800 bodde sju procent av länets befolkning i städerna. År 1900 hade siffran stigit till 17 procent fördelad på sex städer och köpingen Malmköping. År 1969 var 13 procent av länets befolkning bosatt utanför tätorterna.[14]

Kultur

Konstarter

Traditioner

Kultursymboler och viktiga personligheter

Länsvapnet Blasonering: I fält av guld en upprest svart grip med röd beväring, därest sådan skall komma till användning.

Länsstyrelsen har sedan gammalt använt Södermanlands landskapsvapen och detta bruk stadfästes 1940, trots att enheterna inte geografiskt överensstämmer.

Se även

Referenser

  1. ^ ”Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 3, 2023”. Statistiska centralbyrån. 10 november 2023. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/folkmangd-och-befolkningsforandringar---manad-kvartal-och-halvar/folkmangd-och-befolkningsforandringar---kvartal-3-2023/. Läst 10 november 2023. 
  2. ^ https://sv.wikisource.org/wiki/Regeringsform_1634#23
  3. ^ Eskilstuna-Kuriren: "S+VFP+C bildar majoritet i landstinget", 2018-09-24 Arkiverad 25 september 2018 hämtat från the Wayback Machine., läst 2018-09-26
  4. ^ Eskilstuna-Kuriren: "Majoriteten: "Vi fortsätter samarbetet"", 2018-09-10 Arkiverad 25 september 2018 hämtat från the Wayback Machine., läst 2018-09-26
  5. ^ ”Rödgrönt minoritetsstyre att vänta i Flen”. Sveriges Television. 23 oktober 2018. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/sormland/rodgront-minoritetsstyre-att-vanta-i-flen. 
  6. ^ Södermanlands Nyheter: "S och M överens – fortsätter styra Gnesta", 2018-09-24 Arkiverad 25 september 2018 hämtat från the Wayback Machine., läst 2018-09-26
  7. ^ SVT Nyheter: "S och M fortsätter samarbetet i Katrineholm", 2018-09-14, läst 2018-09-26
  8. ^ ”Nytt styre klart i Nyköping: Centern går över till de rödgröna”. Sveriges Television. 22 oktober 2018. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/sormland/nytt-styre-klart-i-nykoping-centern-gar-over-till-de-rodgrona. 
  9. ^ P4 Sörmland: "S och V fortsätter styra i Oxelösund", 2018-09-21, läst 2018-09-26
  10. ^ ”M och S fortsätter sitt samarbete fyra år till”. Strengnäs Tidning. 28 september 2018. Arkiverad från originalet den 28 september 2018. https://web.archive.org/web/20180928120128/https://www.ekuriren.se/strangnas/m-och-s-fortsatter-sitt-samarbete-fyra-ar-till/. Läst 28 september 2018. 
  11. ^ ”Alliansen i Trosa fortsätter styra kommunen - skolan i fokus”. Sveriges radio. 29 september 2018. https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=87&artikel=7056083. 
  12. ^ Katrineholms-Kuriren: "Nytt politiskt styre väntar i Vingåker – en kvartett partier är överens", 2018-09-24 Arkiverad 25 september 2018 hämtat från the Wayback Machine., läst 2018-09-26
  13. ^ ”Statistiska tätorter 2018 – befolkning, landareal, befolkningstäthet” (Excel). Statistiska centralbyrån. 24 mars 2020. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/miljo/markanvandning/tatorter/pong/tabell-och-diagram/statistiska-tatorter-2018-befolkning-landareal-befolkningstathet-per-tatort/. Läst 25 mars 2020. 
  14. ^ Ivar Schnell, Vägvisare genom Södermanland. En studiehandbok i hembygdskunskap. Sörmlands museum. Nyköping 1981, s. 121

Externa länkar

Media som används på denna webbplats

Great coat of arms of Sweden.svg
Stora riksvapnet

Lag (1982:268) om Sveriges riksvapen (riksdagen.se)

1 § Sverige har två riksvapen, stora riksvapnet, som också är statschefens personliga vapen, och lilla riksvapnet. Riksvapnen används som symboler för den svenska staten.
Stora riksvapnet bör endast när det finns särskilda skäl användas av andra än statschefen, riksdagen, regeringen, departementen, utrikesrepresentationen och försvarsmakten.
Statschefen kan ge andra medlemmar av det kungliga huset tillåtelse att som personligt vapen bruka stora riksvapnet med de ändringar och tillägg som statschefen bestämmer.

2 § Stora riksvapnet utgörs av en blå huvudsköld, kvadrerad genom ett kors av guld med utböjda armar, samt en hjärtsköld som innehåller det kungliga husets dynastivapen.

Huvudsköldens första och fjärde fält innehåller tre öppna kronor av guld, ordnade två över en. Huvudsköldens andra och tredje fält innehåller tre ginbalksvis gående strömmar av silver, överlagda med ett upprest, med öppen krona krönt lejon av guld med röd tunga samt röda tänder och klor.
Hjärtskölden är kluven. Första fältet innehåller Vasaättens vapen: ett i blått, silver och rött styckat fält, belagt med en vase av guld. Andra fältet innehåller ätten Bernadottes vapen: i blått fält en ur vatten uppskjutande bro med tre valv och två krenelerade torn, allt av silver, däröver en örn av guld med vänstervänt huvud och sänkta vingar gripande om en åskvigg av guld samt överst Karlavagnens stjärnbild av guld.
Huvudskölden är krönt med en kunglig krona och omges av Serafimer ordens insignier.
Sköldhållare är två tillbakaseende, med kunglig krona krönta lejon med kluvna svansar samt röda tungor, tänder och klor. Lejonen står på ett postament av guld.
Det hela omges av en med kunglig krona krönt hermelinsfodrad vapenmantel av purpur med frans av guld och uppknuten med tofsprydda snören av guld.
Stora riksvapnet får brukas även utan ordensinsignier, sköldhållare, postament eller vapenmantel.

3 § Lilla riksvapnet består av en med kunglig krona krönt blå sköld med tre öppna kronor av guld, ordnade två över en.

Skölden får omges av Serafimerordens insignier.
Såsom lilla riksvapnet skall också anses tre öppna kronor av guld, ordnade två över en, utan sköld och kunglig krona.
Myndigheter som använder lilla riksvapnet får till vapnet foga emblem som symboliserar deras verksamhet. Innan ett vapen med sådant tillägg tas i bruk, bör yttrande inhämtas från statens heraldiska nämnd.
Kommunkarta1952 Södermanland.png
Författare/Upphovsman: Mrkommun, Licens: CC BY-SA 3.0
gamla kommuner i Södermanlands län 1952
Nyköping, Länsstyrelsen.JPG
Foto av Södermanlands läns residensbyggnad
Södermanland County.png
Författare/Upphovsman: Ingen maskinläsbar skapare angavs. Fred J antaget (baserat på upphovsrättsanspråk)., Licens: CC BY-SA 1.0
Södermanslands län - Stockholms län gränsmarkering.jpg
Författare/Upphovsman: Holger.Ellgaard, Licens: CC BY-SA 3.0
Gränsmarkering mellan Södermanslands län och Stockholmslän
SverigesLän2007Södermanland.svg
Författare/Upphovsman: Lokal_Profil, Licens: CC BY-SA 2.5
Södermanland läns läge