Landskapet varierar i olika delar av kommunen. I öster finns en omfattande skärgård, i norr finns en kraftig förkastning. Genomgående är kommunen småkullig. Turistnäringen har under lång tid varit viktig för det privata näringslivet, vilket kan härledas till det geografiska läget vid Göta kanal och Sankt Annas skärgård.
Sedan kommunen bildades har befolkningstrenden varit positiv, i synnerhet fram till mitten av 1990-talet. Kommunen har en tradition av Alliansstyre.
Landskapet varierar i olika delar av kommunen. I öster finns en omfattande skärgård, i norr finns en kraftig förkastning i öst–västlig riktning som genomkorsar urberget. Den småkulliga terrängen utgörs av höjder, vilka är beväxta med skog, som är ett tjugotal meter högre än sänkorna däremellan. I dalgångarna finns stora öppna områden med odlingsmark, de största återfinns kring Västra Husby och centralorten. Sankt Annas skärgård kan delas in i tre delar – innerskärgård, mellanskärgård och ytterskärgård. Den inre delen inkluderar skog och odlingsmark, mellandelen domineras av hällmarkstallskog och den yttre delen är örik med kalspolade hällar.[9]
Naturskydd
År 2022 fanns 19 naturreservat i kommunen, varav ett flertal var klassade som Natura 2000-områden. Exempel på sådana är Herrborum, Sankt Anna och Vänsö.[10]
Ramshults tallskogar, som bildades 2019, sträcker sig över till Valdemarsviks kommun och inkluderar gammelskog och den hotade arten garnlav.[11] Delar av reservatet Uggelö är förbjudna att beträda under en stor del av året, men har stort naturvärde på grund av det rika djurlivet. Förutom djuren inkluderar reservatet exempelvis flera hundra år gammal skog.[12]
Söderköpings kommun har en tradition av Alliansstyre. Under mandatperioden 2014 till 2018 förlorade dock Alliansen majoriteten och kommunen styrdes istället av en regnbågskoalition mellan Miljöpartiet, Moderaterna och Socialdemokraterna. Mandatperioden 2018 till 2022 fick dock Alliansen återigen majoritet och styr kommunen.[14] Läget inom lokalpolitiken beskrevs efter valet 2022 som "besvärligt". Alliansen förlorade den egna majoriteten i valet samtidigt som det nya vågmästarpartiet Söderköpingsinitiativet inte ville sitta i en styrande koalition. I oktober presenterades dock en blocköverskridande styrande koalition bestående av Socialdemokraterna, Moderaterna och Kristdemokraterna.[15]
Kommunstyrelsen i Söderköpings kommun består av 13 ordinarie ledamöter.[17] Under kommunstyrelsen finns en personalpolitisk beredning.[18]
Övriga nämnder
Det finns, förutom kommunstyrelsen, sju nämnder i kommunens organisation. Blan de obligatoriska nämnder hittas Krisledningsnämnden, Överförmyndarnämnden och Valnämnden. Därutöver finns även:[18]
Barn- och utbildningsnämnden
Samhällsbyggnadsnämnden
Servicenämnden
Socialnämnden
Ekonomi och infrastruktur
Näringsliv
I början av 2020-talet var kommunen den största enskilda arbetsgivaren. Turistnäringen har under lång tid varit viktig för det privata näringslivet, vilket kan härledas till det geografiska läget vid Göta kanal och Sankt Annas skärgård. Men också till exempelvis Söderköpings brunn som numer bedriver konferens- och hotellverksamhet. Inom tillverkningsindustrin finns många småföretag inom branscherna som exempelvis elektronik samt värme och ventilation. Modine Söderköping AB, som tillverkar värmeväxlare, var den största verkstadsindustrin.[9]
Infrastruktur
Transporter
Mellersta delen av kommunen genomkorsas av Europaväg 22, vilken löper från söder till norr. Från öst till väst går Länsväg 210. Genom norra delen av kommunen går Göta kanal,[9] med slussar i Söderköping och Tegelbruket.[19]
Utbildning
År 2022 fanns åtta kommunala grundskolor och två fristående.[20] Förutom den kommunala gymnasieskolan Nyströmska skolan har kommunen även "samverkansavtal med samtliga kommuner i Östergötland, Tranås och Landstinget kring gymnasieutbildning".[21]
År 2021 var andelen personer i åldersgruppen 25-64 år med minst tre års eftergymnasial utbildning 21,5 procent, vilket var lägre än genomsnittet för riket där motsvarande siffra var 29,6 procent.[22]
Befolkning
Demografi
Befolkningsutveckling
Kommunen har 14 866 invånare (30 juni 2024), vilket placerar den på 160:e plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner.
Befolkningsutvecklingen i Söderköpings kommun 1970–2020[23]
År
Folkmängd
1970
9 639
1975
10 338
1980
11 467
1985
12 339
1990
13 351
1995
13 911
2000
13 936
2005
14 025
2010
14 024
2015
14 240
2020
14 616
Kultur
Kulturarv
Från stenåldern har enstaka fornfynd hittats i kommunen, så som stenyxor och flintavslag men inga bosättningsplatser. Ett exempel är en stenyxa, formad som ett djurhuvud, som återfanns i Östra Ryd och numer visas på Historiska museet. Andra föremål som visas på museet, men hittades i kommunen, är en guldhalsring som är daterad till järnåldern och en runsten som även den är daterad till järnåldern.[24]
I kommunen finns ett stort antal gravrösen samt ett antal bosättningar och hällristningar, vilka tillkom under bronsåldern. Från järnåldern finns än fler gravfält och gravar i kommunen. Dessutom har omkring 16 fornborgar i kommunen dateras till järnåldern.[24]
Kommunsymboler
Kommunvapen
Blasonering: I blått fält tre balkar av silver, åtföljda av åtta sexuddiga stjärnor av guld ordnade 1.3.3.1.
Motivet kommer från ett sigill från 1430-talet. Vapnet fastställdes för Söderköpings stad av Kungl. Maj:t år 1946. Efter kommunbildningen valdes den namngivande enhetens vapen även för den nya kommunen, och det registrerades hos PRV1975. Stegeborgs kommun hade ett eget vapen, utarbetat 1956.
År 2014 valde Östergötlands ornitologiska förening (Ögof) ut en fågel per kommun i länet. Där Söderköpings kommun direkt nappade.[25]Svärta blev Söderköpings kommunfågel.[26]
Se även
Personer med anknytning till Söderköpings kommun
Referenser
^Per Andersson, Sveriges kommunindelning 1863-1993, Draking, 1993, ISBN 978-91-87784-05-7.[källa från Wikidata]
^ [ab] Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 2, 2024, SCB, 20 augusti 2024, läs online.[källa från Wikidata]
^ [abcd] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, SCB, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
^Folkmängd 31. 12. 1971 enligt indelningen 1. 1. 1972 (SOS) Del, 1. Kommuner och församlingar, SCB, 1972, ISBN 978-91-38-00209-4, läs online.[källa från Wikidata]
^Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris7766806. ISBN 91-87784-05-X
(c) Lokal_Profil, CC BY-SA 2.5Stegeborgs landskommun/kommun
Wikimedia Commons har media som rör Söderköpings kommun.
