Sônia Guajajara

Sônia Guajajara
FöddSônia Bone de Souza Silva Santos
6 mars 1974[1] (49 år)
Maranhão, Brasilien
Medborgare iBrasilien
Utbildad vidUniversidade Estadual do Maranhão
SysselsättningAktivist, politiker, lärare, miljöaktivist
Befattning
Minister of Indigenous Peoples (2023–)
Politiskt parti
Partido Socialismo e Liberdade (–)[2]
Utmärkelser
Ordem do Mérito Cultural (2015)[3]
Time 100 (2022)[4]
Redigera Wikidata

Sônia Bone de Souza Silva Santos, född 6 mars 1974, vanligtvis känd som Sônia Guajajara, är en brasiliansk aktivist för ursprungsfolkens rättigheter, miljöaktivist och politiker. Sedan januari 2023 sitter Guajajara i regeringen Lula som minister för Brasilianska ursprungsbefolkningen.

2022 utsågs Guajajara till en av de 100 mest inflytelserika människorna i världen av Time.[5]

Biografi

Sônia Guajajara tillhör Guajajarafolket och växte upp på Guajajarareservatet i Amazonas regnskog. Hennes föräldrar kunde inte läsa och Guajajara lämnade hemmet vid 10 år för att börja jobba.[6] Hon blev intresserad av politik i ung ålder, och har ägnat sitt liv åt att försvara rättigheterna för ursprungsbefolkningar i Brasilien.[7] Hon har varit en ledande röst i kampen för skydd av regnskogen och har kämpat mot skogsskövling och olaglig markanvändning.[8] Guajajara har också varit en stark förespråkare för att förbättra tillgången till utbildning och hälsovård för ursprungsbefolkningar.[9][10]

Hon leder Articulação dos Povos Indígenas do Brasil (Föreningen för Brasiliens ursprungsbefolkning, APIB), en organisation som representerar ca 300 grupper i Brasilien.[11][12]

Politisk karriär

Sônia Guajajara är ansluten till Partiet Socialism och Frihet (PSOL).

Hon kandiderade först till Brasiliens presidentpost i Parlamentsvalet i Brasilien 2018. Sedan kandiderade hon som Guilherme Boulos vicepresident i samma val.

2022 ställde hon upp i det brasilianska kongressvalet och blev en av de första personerna från ett urfolk att vinna en plats som kongressledamot. Sedan januari 2023 är hon Brasiliens första urfolksminister.[13][14]

Se även

Källor

  1. ^ omnämnd som: Sonia Guajajara, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ läs online, www.opovo.com.br.[källa från Wikidata]
  3. ^ läs online, www.cultura.gov.br.[källa från Wikidata]
  4. ^ läs online, time.com.[källa från Wikidata]
  5. ^ ”Sônia Guajajara: The 100 Most Influential People of 2022” (på engelska). Time. 23 maj 2022. https://time.com/collection/100-most-influential-people-2022/6177858/sonia-guajajara/. Läst 9 september 2023. 
  6. ^ Henrik Brandão Jönsson (21 september 2022). ”En brasiliansk urkraft kandiderar”. Sveriges Natur. https://www.sverigesnatur.org/intervju/en-brasiliansk-urkraft-kandiderar/. Läst 9 september 2023. 
  7. ^ No Borders (16 juni 2020). ”Sônia Guajajara: Indigenous women in Brazil leading in the fight for justice (part 1)” (på engelska). No Borders. https://nobordersnews.org/2020/06/16/sonia-guajajara-indigenous-women-in-brazil-leading-in-the-fight-for-justice/. Läst 9 september 2023. 
  8. ^ ”Nya ministern: ”Bolsonaro var en sann tragedi för Amazonas””. DN.SE. 9 september 2023. https://www.dn.se/varlden/nya-ministern-bolsonaro-var-en-sann-tragedi-for-amazonas/. Läst 9 september 2023. 
  9. ^ Edson Krenak (27 juli 2022). ”Sonia Guajajara Appointed First Minister of Newly Created Ministry of Indigenous Affairs in Brazil” (på engelska). Cultural Survival. https://www.culturalsurvival.org/news/sonia-guajajara-appointed-first-minister-newly-created-ministry-indigenous-affairs-brazil. Läst 9 september 2023. 
  10. ^ Guajajara, Sonia Bone; Alarcon, Daniela Fernandes; Pontes, Ana Lucia de Moura (2022-10-17). ”Interview with Sonia Guajajara: the Indigenous movement in the face of the COVID-19 pandemic” (på engelska). Ciência & Saúde Coletiva 27: sid. 4125–4130. doi:10.1590/1413-812320222711.22212021. ISSN 1413-8123. https://www.scielosp.org/article/csc/2022.v27n11/4125-4130/en/. Läst 9 september 2023. 
  11. ^ ”SÔNIA GUAJAJARA” (på amerikansk engelska). gcint.org. Arkiverad från originalet den 29 september 2018. https://web.archive.org/web/20180929000433/https://www.gcint.org/sonia-guajajara/. Läst 3 juli 2021. 
  12. ^ Elsa Persson (5 november 2019). ”Amazonas-aktivist: »Minska investeringar i Brasilien«”. Dagens Arena. https://www.dagensarena.se/innehall/amazonas-aktivist-minska-investeringar-brasilien/. Läst 9 september 2023. 
  13. ^ ”Brazil will have first Indigenous woman chief for key post” (på engelska). AP News. 30 december 2022. https://apnews.com/article/technology-politics-brazil-government-united-states-802853d7e3f1364abf310971acb658a7. Läst 9 september 2023. 
  14. ^ Phillips, Tom (18 december 2022). ”Sônia Guajajara hails Brazil’s Indigenous ministry after Bolsonaro ‘turmoil’” (på brittisk engelska). The Guardian. ISSN 0261-3077. https://www.theguardian.com/world/2022/dec/18/brazil-indigenous-ministry-sonia-guajajara-activist. Läst 9 september 2023. 

Externa länkar

Auktoritetsdata

Media som används på denna webbplats

11.01.2023 - Cerimônias de assunção nos cargos das ministras da Igualdade Racial, Anielle Franco, e dos Povos Indígenas, Sônia Guajajara (52650320567) (cropped).jpg
Författare/Upphovsman: Palácio do Planalto from Brasilia, Brasil, Licens: CC BY 2.0
11.01.2023 - Cerimônias de assunção nos cargos das ministras da Igualdade Racial, Anielle Franco, e dos Povos Indígenas, Sônia Guajajara, com assinatura da sanção presidencial ao Projeto de Lei n° 4566/2021, que tipifica a injúria racial como crime de racismo. Foto: Ricardo Stuckert/PR
Arbcom ru editing.svg
Icon of simple gray pencil. An icon for Russian Wikipedia RFAR page.