Sätuna socken

Sätuna socken
Socken
Sätuna gamla kyrka Broddetorp.jpg
Sätuna gamla kyrka
LandSverige
LandskapVästergötland
HäradGudhems härad
KommunFalköpings kommun
Bildadmedeltiden
Area10 kvadratkilometer
Upphov tillSätuna landskommun
Sätuna församling
MotsvararBroddetorps distrikt
TingslagGudhems och Kåkinds tingslag (–)
Gudhems tingslag (–)
Karta
Sätuna sockens läge i Västra Götalands län.
Red pog.svg
Sätuna sockens läge
i Västra Götalands län.
Koordinater58°17′02″N 13°34′14″Ö / 58.28382778°N 13.57054722°Ö / 58.28382778; 13.57054722
Koder, länkar
Sockenkod2046
Namn (ISOF)lista
Kulturnavlänk
Hembygds-
portalen
Broddetorps distrikt
Redigera Wikidata

Sätuna socken i Västergötland ingick i Gudhems härad och är sedan 1974 en del av Falköpings kommun, från 2016 inom Broddetorps distrikt.

Socknens areal är 9,96 kvadratkilometer varav 9,84 land.[1] År 2000 fanns här 128 invånare.[2] Sockenkyrka är Broddetorps kyrka som är gemensam med andra socknar och ligger i Bolums socken. Sätuna medeltidskyrka revs på 1820-talet.

Administrativ historik

Socknen har medeltida ursprung.

Vid kommunreformen 1862 övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Sätuna församling och för de borgerliga frågorna bildades Sätuna landskommun. Landskommunen uppgick 1952 i Gudhems landskommun som 1974 uppgick i Falköpings kommun.[2] Församlingen uppgick 1989 i Broddetorps församling som 2006 uppgick i en nybildad Hornborga församling.[3]

1 januari 2016 inrättades distriktet Broddetorp, med samma omfattning som Broddetorps församling fick 1989, och vari detta sockenområde ingår.

Socknen har tillhört län, fögderier, tingslag och domsagor enligt vad som beskrivs i artikeln Gudhems härad. De indelta soldaterna tillhörde Skaraborgs regemente Livkompaniet och Västgöta regemente, Gudhems kompani.[4]

Geografi

Sätuna socken ligger norr om Falköping sydost om Hornborgasjön kring Slafsan/Hornborgaån och med en enklavBillingen. Socknen är en småkuperad slättbygd.[5][1][6]

Fornlämningar

Boplatser, fyra gånggrifter och tre hällkistor från stenåldern är funna. Från bronsåldern finns gravrösen och skålgropsförekomster. Från järnåldern finns fyra gravfält och stensättningar. Fossil åkermark har påträffats.[5][7][8][6]

Namnet

Namnet skrevs 1311 Sætuner och kommer från kyrkbyn. Namnet innehåller , 'sjö' och tun, 'inhägnad'.[9]

Se även

Referenser

Noter

  1. ^ [a b] Svensk Uppslagsbok andra upplagan 1947–1955: Sätuna socken
  2. ^ [a b] Harlén, Hans; Harlén Eivy (2003). Sverige från A till Ö: geografisk-historisk uppslagsbok. Stockholm: Kommentus. Libris 9337075. ISBN 91-7345-139-8 
  3. ^ ”Församlingar”. Statistiska centralbyrån. https://www.scb.se/hitta-statistik/regional-statistik-och-kartor/regionala-indelningar/forsamlingar/. Läst 20 december 2020. 
  4. ^ Administrativ historik för Sätuna socken (Klicka på församlingsposten). Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.
  5. ^ [a b] Sjögren, Otto (1933). Sverige geografisk beskrivning del 4 Göteborgs och Bohus län, Älvsborgs, Skaraborgs och Värmlands län. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Libris 9941 
  6. ^ [a b] Nationalencyklopedin
  7. ^ Fornlämningar, Statens historiska museum: Sätuna socken
  8. ^ Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet: Sätuna socken Fornminnen i socknen erhålls på kartan genom att skriva in sockennamn (utan "socken") i "Ange geografiskt område"
  9. ^ Mats Wahlberg, red (2003). Svenskt ortnamnslexikon. Uppsala: Institutet för språk och folkminnen. Libris 8998039. ISBN 91-7229-020-X. https://isof.diva-portal.org/smash/get/diva2:1175717/FULLTEXT02.pdf 

Externa länkar

Media som används på denna webbplats

Sweden Västra Götaland location map.svg
Författare/Upphovsman: Erik Frohne, Licens: CC BY 3.0
Karta över Västra Götaland i Sverige

Equirectangular projection, N / S sträcker sig 190%. Geografiska gränser för kartan:

  • N: 59.50° N
  • S: 57.10° N
  • W: 10.90° E
  • E: 15.20° E
Red pog.svg
Shiny red button/marker widget. Used to mark the location of something such as a tourist attraction.
Sätuna gamla kyrka Broddetorp.jpg
Sätuna kyrkplats, teckning av Johan Peringskiöld ur hans skrift Monumenta (1710-talet).