Säters kommun
Säters kommun Kommun | |
Säters sockenstuga | |
Slogan | Jag är tokig i Säter[1] |
---|---|
Säters kommunvapen | |
Land | Sverige |
Landskap | Dalarna |
Län | Dalarnas län |
Centralort | Säter |
Inrättad | 1 januari 1971 |
Befolkning, areal | |
Folkmängd | 11 222 ()[2] |
Areal | 624,52 kvadratkilometer ()[3] |
- därav land | 570,33 kvadratkilometer[3] |
- därav vatten | 54,19 kvadratkilometer[3] |
Bef.täthet | 19,68 inv./km² (land) |
Läge | |
Kommunen i länet. | |
Koordinater | 60°21′N 15°45′Ö / 60.35°N 15.75°Ö |
Utsträckning | SCB:s kartsök |
Domkretstillhörighet | |
Domkrets | Falu domkrets (–) Hedemora domsaga (–) |
Om förvaltningen | |
Org.nummer | 212000-2247[4] |
Anställda | 1 375 ()[5] |
Webbplats | Officiell webbplats |
Koder och länkar | |
Kommunkod | 2082 |
GeoNames | 2679832 |
Statistik | Kommunen i siffror (SCB) |
Redigera Wikidata |
Säters kommun är en kommun i Dalarnas län. Centralort är Säter.
Administrativ historik
Kommunens område motsvarar socknarna Gustafs, Silvberg, Stora Skedvi och Säter. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn. I området fanns även Säters stad som 1863 bildade en stadskommun.
Vid kommunreformen 1952 uppgick Silvbergs landskommun i Gustafs landskommun samtidigt som Säters landskommun uppgick i Säters stad medan Stora Skedvi landskommun förblev oförändrad.
Säters kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Säters stad samt landskommunerna Gustafs och Stora Skedvi.[6]
Kommunen ingick från bildandet till 2001 i Hedemora domsaga och kommunen ingår sedan 2001 i Falu domkrets.[7]
Geografi
Topografi och hydrografi
Kommunens norra och södra delar präglas av kuperade skogsområden och rika sjöar, medan mellersta delarna domineras av Dalälvens dalgång omgiven av odlade områden med fina sediment. Här har raviner som det imponerande Säterdalen med sin 40 meter djupa ravin och lövskogsvegetation bildats i sedimentjordarna. Centralorten kännetecknas av rullstensåsen Badelundaåsen, sträckande sig i nordvästlig–sydöstlig riktning, täckt till stor del av sediment och fungerar som öppen odlingsmark.[8]
Nedan presenteras andelen av den totala ytan 2020 i kommunen jämfört med riket.[9]
Säters kommun | Hela riket |
---|---|
Administrativ indelning
Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i en enda församling, Säterbygdens församling.
Från 2016 indelas kommunen istället i fyra distrikt, vilka motsvarar de tidigare socknarna[11]: Gustafs, Silvberg, Stora Skedvi och Säter.
Tätorter
År 2020 bodde 66,1 procent av kommunens invånare i någon av kommunens tätorter, vilket var lägre än motsvarande siffra för riket där genomsnittet var 87,6 procent.[12] Vid Statistiska centralbyråns tätortsavgränsning 2020 fanns det fem tätorter i Säters kommun:[13]
Tätort | Befolkning |
---|---|
Säter | 4 731 |
Enbacka och Mora | 1 571 |
Skedvi kyrkby | 400 |
Naglarby, Lisselhaga och Storhaga | 355 |
Solvarbo | 315 |
Styre och politik
Styre
Mandatperioden 2010–2014 styrdes kommunen av en blocköverskridande koalition bestående av de rödgröna och Folkpartiet. Tillsammans samlade partierna 20 av 35 mandat i kommunfullmäktige. Efter valet 2014 fortsatte en blocköverskridande koalition att styra; denna gång bestående av Socialdemokraterna och Centerpartiet. De två partierna fortsatte samregera även efter valet 2018.[14] Efter valet 2022 inkluderades även Kristdemokraterna i styret. Partierna meddelade att fokus under mandatperioden skulle ligga på "barn och utbildning, företagande och på Säters ekonomi".[15]
Kommunfullmäktige
Presidium
Den här artikeln eller det här avsnittet innehåller inaktuella uppgifter och behöver uppdateras. (2024-05) Motivering: Två mandatperioder gamla uppgifter Hjälp gärna Wikipedia att åtgärda problemet genom att redigera artikeln eller diskutera saken på diskussionssidan. |
Presidium 2014–2018 | ||
---|---|---|
Ordförande | S | Maud Jones Jans |
Förste vice ordförande | C | Karl-Erik Finnäs |
Andre vice ordförande | KD | Daniel Erikgörs |
Mandatfördelning 1970–2022
Valår | V | S | MP | SD | NYD | C | L | KD | M | Grafisk presentation, mandat och valdeltagande | TOT | % | Könsfördelning (M/K) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
1970 | 17 | 15 | 5 | 1 | 3 |
| 41 | 87,9 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1973 | 17 | 16 | 3 | 2 | 3 |
| 41 | 90,4 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1976 | 17 | 16 | 3 | 1 | 4 |
| 41 | 91,4 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1979 | 2 | 17 | 13 | 3 | 1 | 5 |
| 41 | 89,7 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1982 | 1 | 18 | 12 | 2 | 1 | 7 |
| 41 | 90,6 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1985 | 1 | 18 | 10 | 4 | 1 | 7 |
| 41 | 88,7 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1988 | 18 | 2 | 11 | 4 | 1 | 5 |
| 41 | 83,8 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1991 | 2 | 14 | 1 | 2 | 11 | 2 | 2 | 7 |
| 41 | 85,5 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1994 | 3 | 17 | 1 | 1 | 10 | 2 | 1 | 6 |
| 41 | 85,3 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1998 | 4 | 11 | 1 | 10 | 1 | 2 | 6 |
| 35 | 80,87 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
2002 | 2 | 14 | 1 | 9 | 3 | 2 | 4 |
| 35 | 76,73 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
2006 | 2 | 14 | 1 | 8 | 3 | 2 | 5 |
| 35 | 79,14 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
2010 | 1 | 16 | 1 | 1 | 7 | 2 | 1 | 6 |
| 35 | 81,21 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
2014 | 2 | 14 | 1 | 4 | 6 | 2 | 1 | 5 |
| 35 | 85,39 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
2018 | 2 | 11 | 1 | 4 | 8 | 1 | 1 | 7 |
| 35 | 87,23 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
2022 | 2 | 12 | 1 | 5 | 5 | 1 | 2 | 7 |
| 35 | 85,51 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten. |
Nämnder
Kommunstyrelse
Kommunstyrelsen i Säters kommun består av 11 ordinarie ledamöter. Utöver det som enligt lag åligger kommunstyrelsen har den i Säters kommun även ansvar för ekonomi, näringsliv, kommunikation, konsumentfrågor, personalfrågor, IT-frågor och fritidsfrågor. För sitt arbete har de delat in sig i tre utskott om tre och fem ledamöter. Dessa är: arbetsutskottet, personalutskottet och fritidsutskottet.[16]
Kommunstyrelsens ordförande är kommunens enda kommunalråd.[17]
Övriga nämnder
Avser mandatperioden 2014–2018.
Nämnd | Ordförande | Vice ordförande | ||
---|---|---|---|---|
Socialnämnden | C | Sune Hemmingsson | S | Hans-Göran Steneryd |
Kulturnämnden | S | Annbritt Grünewald | S | Lennart Götesson |
Samhällsbyggnadsnämnden | S | Håkan Karlsson | C | Marit Ragnarsson |
Jävsnämnden | S | Håkan Engberg | FP | Hans-Otto Jönsson |
Utbildningsnämnden | S | Tommy Bäck | C | Anders Olsson |
Valnämnden | S | Lars Hjorth | M | Ulrika Åsåker |
Ekonomi och infrastruktur
Näringsliv
Under 1500- och 1600-talen var området en betydande plats för gruv- och bruksverksamhet. Under 1900-talet har näringslivet i kommunen främst präglats av offentliga verksamheter, särskilt Säters sjukhus som senare blev känt som Skönviks psykiatriska klinik. I början av 2020-talet var sjukhuset fortfarande den största arbetsplatsen i kommunen. Näringslivet inkluderade även små och medelstora företag som Gustafs Scandinavia AB och Sittab AB (specialiserade på stolar), alla belägna i Gustafs. Kommunen och regionen var fortsatt de största arbetsgivarna.[8]
Infrastruktur
Transporter
Riksväg 70 korsar kommunen och passerar genom centralorten och vidare mot nordväst mellan Mora och Enbacka. I norra delarna av kommunen går även riksväg 80 från öst till väst. Länsväg 266 korsar mellersta delarna av kommunen söder om Hyen. Kommunen genomkorsas även av järnvägen Avesta Krylbo–Borlänge.[8]
Utbildning
I kommunen fanns fram till våren 2017 Dahlandergymnasiet då de sista treorna gick ut. Skolan lades ned på grund av lågt antal sökande och från hösten 2017 finns enbart introduktionsprogram och vuxenutbildning på skolan.[18][19]
Klockarskolan, som ligger i centrala Säter, är den enda högstadieskolan i kommunen, men det finns tre låg- och mellanstadieskolor; Kungsgårdsskolan (Säter), Enbacka skola och Stora Skedvi skola.[20]
Befolkning
Befolkningsutveckling
Befolkningsutvecklingen i Säters kommun 1970–2020[21] | ||||
---|---|---|---|---|
År | Folkmängd | |||
1970 | 9 812 | |||
1975 | 10 262 | |||
1980 | 10 874 | |||
1985 | 11 201 | |||
1990 | 11 896 | |||
1995 | 11 790 | |||
2000 | 11 259 | |||
2005 | 10 989 | |||
2010 | 10 840 | |||
2015 | 11 009 | |||
2020 | 11 161 | |||
Anm: Uppgifterna avser förhållandena den 31 december enligt den kommunala indelningen den 1 januari året efter. |
Kultur
Kulturarv
Området som utgör Säters kommun har präglat av månghundraårigt bergsbruk i gruvor, hyttor och hammare. Längs kulturslingan Silverringen, som går genom Silvbergs och Säters bergslagområden, återfinns fem av de platserna: Jönshyttan, Öster Silvbergs gruva, Grängshammars bruk, Ulfshyttan och Bispbergs gruva.[22]
Kommunvapen
Blasonering: I fält av silver en på svart mark stående smed - klädd i röd luva, svarta byxor och skor, strumpor av guld och med ansikte och armar i guld - höjande ett blått verktyg med svart skaft mot en upphöjning liggande rött smidesämne.
Detta komplicerade vapen, avbildat redan 1642, fastställdes av Kungl. Maj:t på 1940-talet. Efter kommunbildningen diskuterades förändringar, men endast små förenkligar gjordes när vapnet registrerades hos PRV år 1987.
- (c) Lokal_Profil, CC BY-SA 2.5Gustafs landskommun
(1947–1970) - (c) Lokal_Profil, CC BY-SA 2.5Silvbergs landskommun
(1951–1952) - Stora Skedvi landskommun
(1945–1970)
Se även
- Naturreservat i Säters kommun
- Personer med anknytning till Säters kommun
Referenser
- ^ läs online, www.dn.se .[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 2, 2024, SCB, 20 augusti 2024, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, SCB, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.[källa från Wikidata]
- ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X
- ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Hedemora tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
- ^ [a b c] ”Säter - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/s%C3%A4ter. Läst 12 februari 2024.
- ^ ”Markanvändningen i Sverige efter region och markanvändningsklass. Vart 5:e år 2010 - 2020”. Statistikdatabasen. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0803__MI0803A/MarkanvN/. Läst 12 oktober 2022.
- ^ ”Markanvändningen i Sverige efter region och markanvändningsklass. Vart 5:e år 2010–2020”. Statistiska centralbyrån. https://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0803__MI0803A/MarkanvN. Läst 12 oktober 2022.
- ^
- SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
- ^ ”Kommuner i siffror”. kommunsiffror.scb.se. https://kommunsiffror.scb.se/?id1=2082&id2=null. Läst 25 maj 2024.
- ^ ”Experience”. experience.arcgis.com. https://experience.arcgis.com/experience/ce98bb3bf51e4ea48c20e9115feda986/. Läst 25 maj 2024.
- ^ ”De ska styra Säter ihop – C-ordföranden: "Vi får mer inflytande"”. web.archive.org. 18 maj 2019. Arkiverad från originalet den 18 maj 2019. https://web.archive.org/web/20190518093510/https://www.dt.se/logga-in/de-ska-styra-sater-ihop-c-ordforanden-vi-far-mer-inflytande. Läst 27 maj 2024.
- ^ ”Klart: S, KD och C ska styra Säter”. SVT Nyheter. 13 oktober 2022. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/dalarna/klart-kd-s-och-c-ska-styra-i-sater. Läst 27 maj 2024.
- ^ ”Kommunstyrelsen”. Säters kommun. https://sater.se/kommun-demokrati/organisation/politisk-organisation/kommunstyrelsen/. Läst 15 juni 2024.
- ^ ”Kommunalråd i Säter”. Säters kommun. https://sater.se/kommun-demokrati/medborgardialog-och-paverkan/kommunalrad/. Läst 15 juni 2024.
- ^ ”Här springer de sista studenterna ut”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/dalarna/sista-studenterna-i-sater. Läst 30 september 2017.
- ^ ”Gymnasieskola | Säters Kommun”. www.sater.se. https://www.sater.se/barn-utbildning/gymnasium/. Läst 30 september 2017.
- ^ ”Grundskola | Säters Kommun”. www.sater.se. https://www.sater.se/barn-utbildning/grundskola/. Läst 30 september 2017.
- ^ ”Folkmängden efter region, civilstånd, ålder och kön. År 1968 - 2021”. Statistikdatabasen. Statistiska centralbyrån. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101A/BefolkningNy/?rxid=c0ca3bb8-255c-43ba-85f1-ee5289d082c4. Läst 26 september 2022.
- ^ ankial (7 juni 2017). ”Silverringen - ett utflyktsmål i silvret och järnets spår”. www.sater.se. https://www.sater.se/gora-uppleva/sevardheter/silverringen/. Läst 12 februari 2024.
Externa länkar
- Wikimedia Commons har media som rör Säters kommun.
|
|
Media som används på denna webbplats
A transparent circle on a light-colored background (hex color code
#F9F9F9
), designed to be placed over content to show only that portion within the circle. The circle has a black border 0.5% as wide as its outside diameter. An outdated clock with a serious icon
Författare/Upphovsman: Calle Eklund/V-wolf, Licens: CC BY-SA 4.0
Säters sockenstuga, Säter, Sverige
(c) Lantmäteriet, CC BY-SA 2.5
Distriktsindelningen i Sundsvalls kommun
World file:
157.23349707996615621 0 0 -157.23349707996615621 1376041.09807152883149683
8282935.96519078779965639Författare/Upphovsman: EnDumEn, Licens: CC BY-SA 3.0
See about CoA blazoning: [Expand]
Författare/Upphovsman: Calle Eklund/V-wolf, Licens: CC BY-SA 4.0
Säters hembygdsmuseum Åsgårdarna
Författare/Upphovsman: Ingen maskinläsbar skapare angavs. Nordelch antaget (baserat på upphovsrättsanspråk)., Licens: CC BY-SA 2.5
Säter Municipality in Dalarna County
- Designd by me, based on Image:Dalarna County.png
Författare/Upphovsman: Calle Eklund/V-wolf, Licens: CC BY-SA 3.0
School of Stora Skedvi, Säter Municipality, Sweden