Sälggökbi

Sälggökbi
Sälggökbi, hona.
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamLeddjur
Arthropoda
UnderstamSexfotingar
Hexapoda
KlassEgentliga insekter
Insecta
OrdningSteklar
Hymenoptera
ÖverfamiljBin
Apoidea
FamiljLångtungebin
Apidae
SläkteGökbin
Nomada
ArtSälggökbi
Nomada lathburiana
Vetenskapligt namn
§ Nomada lathburiana
Auktor(Kirby, 1802)
Synonymer
Apis lathburiana Kirby, 1802[1]
Sälggökbi, hona.
Sälggökbi, hona.
Hitta fler artiklar om djur med

Sälggökbi (Nomada lathburiana) är en biart som först beskrevs av Kirby 1802.[2][1] Den ingår i släktet gökbin och familjen långtungebin.[2][1] Inga underarter finns listade i Catalogue of Life.[3]

Beskrivning

Sälggökbiet är ett avlångt bi med svart grundfärg. Honan har röda fält på kinder, käkar, överläpp (labrum) och framkanten på clypeus (munskölden)[a], medan hanen har en gul mask som täcker ansiktets övre del och hjässan. Baktill på mellankroppen finns två gula fläckar. På bakkroppen är första tergiten[b] rödbrun med en svart framkant, medan de övriga tergiterna är svarta med gula tvärband. Mitt på det gula bandet på tergit 2 hos honan finns ofta en rödbrun fläck. På hjässa och mellankropp har arten kraftig, rödbrun päls som bleknar med åldern. Kroppslängden är mellan 9 och 13 mm.[4]

Ekologi

Sälggökbiet bygger inga egna bon, utan larven lever som boparasit hos stora sandbin, som sälgsandbi, sobersandbi[4] och troligtvis, på kontinenten, Andrena barbareae[5]. Den nykläckta larven har kraftiga käkar som den använder för att döda ägget eller den nykläckta värdlarven; i de senare larvstadierna har sälggökbilarven mer normala käkar så den lättare kan leva på det insamlade matförrådet.[6]

Habitatet utgörs främst av sandiga biotoper, som vegetationsfattiga sluttningar på sandjord, hedar, flodstränder, sandtäkter, solbelysta skogsbryn och stigar, men även dikesrenar och liknande på lerjord, samt också på jordbruksmarker, trädgårdar och parker.[5][4]

På kontinenten flyger arten mellan slutet av mars och början av juni[7], längre norrut mellan april och maj, och längst i norr från maj till juni[4]. I delar av utbredningsområdet kan arten få två generationer per år.[5]

Arten är polylektisk, den flyger till blommande växter från många familjer, som exempelvis korgblommiga växter (maskros), rosväxter (körsbär), ripsväxter (krusbär) och videväxter (krypvide).[6]

Utbredning

Utbredningsområdet omfattar större delen av Europa och angränsande delar av Asien; västerut till England och Wales, norrut till södra Fennoskandien och österut till Georgien, Kazakstan och Sibirien[5][6]. I södra delarna av Europa förekommer den främst i väster.[5]

I Sverige finns den från Sydsverige (med undantag för Gotland) upp till mitten av Dalarna och vidare norrut längs östra Norrland till Västerbotten.[4]

I Finland har arten främst observerats på Åland samt på fastlandet i söder och sydöst, men enstaka fynd har påträffats så långt norrut som Norra Österbotten och sydöstra Lappland.[8]

Bildgalleri

Kommentarer

  1. ^ Labrum, eller överläppen, är den platta som sitter längst ner mellan käkarna. Över denna sitter clypeus, även kallad munskölden.
  2. ^ Tergiterna är segmenten på bakkroppens ovansida. Honan har 6 sådana, hanen 7, som numreras med början framifrån. Motsvarande segment på bakkroppens undersida kallas sterniter.

Källor

  1. ^ [a b c] Cederberg, Björn (2006). ”Nomada lathburiana (Kirby, 1802) | sälggökbi”. Namn och släktskap. Artdatabanken. https://namnochslaktskap.artfakta.se/taxa/103233/details?lang=sv. Läst 30 april 2023. 
  2. ^ [a b] ”Nomada lathburiana (Kirby, 1802)” (på engelska). ITIS. https://www.itis.gov/servlet/SingleRpt/SingleRpt?search_topic=TSN&search_value=767406#null. Läst 30 april 2023. 
  3. ^ Roskov Y., Kunze T., Orrell T., Abucay L., Paglinawan L., Culham A., Bailly N., Kirk P., Bourgoin T., Baillargeon G., Decock W., De Wever A., Didžiulis V. (red.) (2016). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2016 Annual Checklist.” (på engelska). Species 2000: Naturalis, Leiden, Nederländerna. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2016/search/all/key/nomada+lathburiana/match/1. Läst 12 mars 2017. 
  4. ^ [a b c d e] Cederberg, B., Holmström, G., Hall, K. & Berg, A. (2022). ”Sälggökbi Nomada lathburiana”. Artbestämning. Artdatabanken. https://artfakta.se/artbestamning/taxon/nomada-lathburiana-103233. Läst 30 april 2023. 
  5. ^ [a b c d e] Smit, J. 2014 Nomada lathburiana . Från: IUCN 2014. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2018.1. Läst 30 april 2023.
  6. ^ [a b c] ”Nomada lathburiana (Kirby, 1802)” (på engelska). Bees Wasps & Ants Recording Society. 22 december 2011. http://www.bwars.com/bee/apidae/nomada-lathburiana. Läst 1 maj 2023. 
  7. ^ Pauly A., Mathot P. & Rasmont P.. ”Nomada lathburiana (Kirby 1802)” (på franska). Atlas Hymenoptera. Université de Mons. http://www.atlashymenoptera.net/pagetaxon.asp?tx_id=6085. Läst 1 maj 2023. 
  8. ^ Juho Paukkunen (2019). ”sälggökbi – Nomada lathburiana”. Finlands Artdatacenter. https://laji.fi/sv/taxon/MX.204686. Läst 30 april 2023. 

Externa länkar

Katalogdata
​​​ • BioLib: 70897​ • Dyntaxa: 103233​ • EoL: 2758923​ • GBIF: 1343389​​​ • Inaturalist: 461045​ • ITIS: 767406​​ • NCBI: 601640​​​​​​​​​​​​​​​​​​ • Fauna Europaea: 233027​​​​​​​​​​​​​

Media som används på denna webbplats

Nomada lathburiana f6.JPG
Författare/Upphovsman: Aiwok, Licens: CC BY-SA 3.0
Nomada lathburiana two females at the same Andrena vaga nest in Bahrenfeld, Hamburg.
Nomada cf lathburiana f2.jpg
Författare/Upphovsman: Vera Buhl, Licens: CC BY-SA 3.0
cuckoo wasp, probably Nomada lathburiana female
Nomada lathburiana1.jpg
Författare/Upphovsman: Tomi Salin, Licens: Copyrighted free use
Nomada lathburiana
Nomada lathburiana.jpg
Författare/Upphovsman: Tomi Salin, Licens: Copyrighted free use
Nomada lathburiana
Nomada lathburiana f3.JPG
Författare/Upphovsman: Aiwok, Licens: CC BY-SA 3.0
Nomada lathburiana female at an Andrena vaga colony in Bahrenfeld, Hamburg.