Södertälje

För andra betydelser, se Södertälje (olika betydelser).
Södertälje
Tälje, Telge
Tätort · Centralort
Sankta Ragnhilds kyrka, Mälarbron med Södertälje kanal, Södertälje rådhus, Storgatan
Smeknamn: "Kringelstaden"[1]
LandSverige Sverige
LandskapSödermanland
LänStockholms län
KommunerSödertälje kommun, Salems kommun
DistriktSödertälje distrikt,
Västertälje distrikt,
Östertälje distrikt,
Tveta distrikt
Höjdläge23 m ö.h.
Koordinater59°11′40″N 17°35′56″Ö / 59.19444°N 17.59889°Ö / 59.19444; 17.59889
Area
 - tätort2 937 hektar (2023)[4]
 - kommun694,24 km² (2019)[2]
 - Södertälje kommun2 934 hektar (2023)[5]
 - Salems kommun3 hektar (2023)[5]
Folkmängd
 - tätort78 377 (2023)[4]
 - kommun102 843 (2024)[3]
 - Södertälje kommun78 377 (2023)[5]
 - Salems kommun0 (2023)[5]
Befolkningstäthet
 - tätort27 inv./hektar
 - kommun148 inv./km²
 - Södertälje kommun27 inv./hektar
 - Salems kommun0 inv./hektar
GrundadBefolkad: 700-talet[6]
Först omnämnd: 1070[6]
Stadsprivilegier: 1300-talet[6]
TidszonCET (UTC+1)
 - sommartidCEST (UTC+2)
PostortSödertälje
Postnummer151 XX
Riktnummer08
TätortskodT0356[7]
Beb.områdeskod0181TC108 (1960–)[8]
Geonames2676176
Ortens läge i Stockholms län
Ortens läge i Stockholms län
Ortens läge i Stockholms län
Wikimedia Commons: Södertälje
SCB:s bebyggelseområdesavgränsning
Redigera Wikidata

Södertälje (uttal (fil)) är en tätort i Södermanland och Stockholms län och centralort i Södertälje kommun med 76 320 invånare (31 december 2020).[9] Södertälje är beläget där Mälaren är förbunden med Östersjön genom slussen i Södertälje kanal[10].

Platsen befolkades efter att sundet mellan Mälaren och Östersjön slutade vara farbart från 500- till 700-talet.[11] Södertälje är omnämnt i skrift från 1070, och fick stadsprivilegier på 1300-talet.[10] Den äldsta kvarvarande byggnaden är kyrkan från 1100-talet.[12] Efter stadsbranden 1650 byggdes staden upp enligt en rutnätsplan som fortfarande dominerar de centrala delarna.[13] 1819 stod den första dragningen av Södertälje kanal färdig[14], och staden fick järnväg 1860.[6] De nya transportvägarna medförde en industriell etablering och att staden blev badort med kuranläggning.[15][16] Till gäster och förbipasserande såldes bakverket Södertäljekringlor.[1]

Under 1960-talet skedde stor inflyttning till staden bland annat för arbete på stadens storföretag Scania och Astra med grupper från bland annat Norrland och Finland[17], samt kristna assyrier/syrianer.[18] Under 1900-talet tillkom nya bostadsområden utanför stadskärnan[19], samt att nya varuhus och offentliga byggnader uppfördes i de centrala delarna.[20]

Storföretagen Scania och Astra Zeneca är Södertäljes dominerande privata arbetsgivare[10], och stadens näringsliv står för 6 % av Sveriges export.[21] Scania har sitt huvudkontor förlagt till Södertälje[22], och tillverkar bland annat lastbilar, bussar och motorer[23]. Astra Zeneca har sin största produktionsanläggning i Södertälje, vilken står för 40 % av bolagets försäljning.[24]

Landvägen är Södertälje järnvägsknut[10] och har fyra stationer för persontåg.[25] Motorvägarna E4 och E20 möts i staden.[10] Till sjöss passeras kanalen av 2000 lastfartyg och 9000 fritidsbåtar årligen,[14] och det finns flera hamnområden.[26][27]

Historia

Äldre historia

De första människorna kom till trakten runt Södertälje omkring 4000 f.Kr.[11] Fynd från äldre stenåldern har bland annat gjorts i Högloft i stadsdelen Västergård.[11] Efter 500-talet e.Kr. gjorde landhöjningen sundet mellan Mälaren och Östersjön genom dagens Södertälje för grunt och smalt, och båtar behövde nu släpas mellan sjö och hav.[11] Ett villasamhälle bildades vid sundets smalare del på 600-talet[11], och från senare delen av 700-talet befolkades Södertälje permanent[6]. Handel och service till de förbipasserade uppstod, vilket medförde inflyttning.[11] Utgrävningar visar att den första bebyggelsen låg strax norr om platsen där Stora Torget idag ligger.[11] Ansgar passerade genom Södertälje på sin resa till Birka 829.[6]

Första gången Södertälje omnämns i skrift är 1070 i Gesta Hammaburgensis ecclesiae pontificum[10], där Adam av Bremen beskriver platsen som en del av vägen mellan Skara och Birka[6]. Den äldsta bevarade byggnaden är Sankta Ragnhilds kyrka, vars tidigaste delar är från 1100-talet.[12] Under 1200-talet skedde flera kyrkomöten i Södertälje[28], vilka omnämns i dokument från 1279 bevarade i Riksarkivet[28]. Ett av de mer uppmärksammade mötena i Södertälje var 1345 då adelns privilegier bekräftades.[29]

Södertälje fick stadsprivilegier på 1300-talet, senast 1386 då stadsrätt finns omnämnd.[10][30] Under 1300-talet byggdes borgen Telge hus.[31] Därifrån administrerades Telgehus län som omfattade Öknebo, Hölebo och delar av Svartlösa härad.[32] Borgen brändes ner under Engelbrektsupproret 1435.[31] Utgrävningar har visat att Telge hus hade torn, pålspärr och vallgrav.[32]

Under sin tid som hertig av Södermanland satsade Hertig Karl på Södertälje som handels- och sjöfartsstad.[33] Han lät anlägga en hamn för järnvaror från Bergslagen i närheten av dagens uthamn, vilket medförde ökad handel.[33] Vid slutet av 1500-talet gick en fjärdedel av den svenska järnmalmsexporten via hamnen i Södertälje.[6]

  • Holmfastristningen från omkring år 1050–1080 berättar om anläggandet av väg från Södertälje till Näsby.
    Holmfastristningen från omkring år 1050–1080 berättar om anläggandet av väg från Södertälje till Näsby.
  • De äldsta delarna av Sankta Ragnhilds kyrka är från 1100-talet. Foto från 1942.
    De äldsta delarna av Sankta Ragnhilds kyrka är från 1100-talet. Foto från 1942.
  • Ruiner efter borgen Telge hus från 1300-talet. Utgrävningar visar att den hade torn, och var omgiven av vallgrav och pålspärr.
    Ruiner efter borgen Telge hus från 1300-talet. Utgrävningar visar att den hade torn, och var omgiven av vallgrav och pålspärr.
  • Den äldsta kartan av Södertälje är från 1648 och visar medeltidens gatusträckningar.
    Den äldsta kartan av Södertälje är från 1648 och visar medeltidens gatusträckningar.

1600- och 1700-talet

Det ursprungliga ortsnamnet var endast Telge, där flera stavningsvarianter historiskt har förekommit (bland andra Telje, Tælghia, Tælge).[34] 1622 lades prefixet ”söder” till i samband med grundandet av Norrtälje.[6][35] Sedan en stavningsreform på 1910-talet skrivs stadens namn Södertälje.[6]

S:t Olof var stadens första skyddshelgon, men vid 1600-talets början kom han att ersättas av Sankta Ragnhild.[36] Efter vallfärder till Rom och Jerusalem skall Ragnhilds reliker ha begravts i Södertälje.[37]

Under 1600-talet drabbades Södertälje av två stora stadsbränder; 1630 och 1650.[38] Efter branden 1650 var förödelsen stor, och återuppbyggnaden skedde enligt en rutnätsplan efter stormaktstidens standard av Anders Torstensson.[38] Den präglar fortfarande stadskärnan[39], men även medeltida gatusträckningar finns kvar.[13].

1719 brändes stora delar av staden ner i samband med Rysshärjningarna, men exempelvis kyrkan förskonades.[6] Från 1740-talet inrättades ett antal manufakturer med tillverkning, efter att Södertäljes innevånare tidigare huvudsakligen försörjt sig på sjöfart och handel.[40] Södertälje rådhus från 1734 är stadens äldsta kvarvarande profana byggnad.[40] 1777 fick Södertälje sitt första sjukhus i form av ett Serafimerlasarett på Orionkullen[41]. Under 1700-talet steg stadens befolkning för första gången till över 1000 personer.[40][42]

  • Relief på stadshotellets fasad visar Rysshärjningarna 1719.
    Relief på stadshotellets fasad visar Rysshärjningarna 1719.
  • Södertälje rådhus stod färdigt 1734, och är stadens äldsta icke-kyrkliga byggnad. Foto vid 1900-talets början.
    Södertälje rådhus stod färdigt 1734, och är stadens äldsta icke-kyrkliga byggnad. Foto vid 1900-talets början.
  • Lasarettet på Orionkullen från 1777. Byggnaden har även bland annat varit flickskola. Foto från 1963.
    Lasarettet på Orionkullen från 1777. Byggnaden har även bland annat varit flickskola. Foto från 1963.
  • Karta över Södertälje från 1790-talet.
    Karta över Södertälje från 1790-talet.

1800-talet

1806-1819 grävdes Södertälje kanal och skapade åter en farled mellan Mälaren till Östersjön via sjön Maren i stadens centrala delar.[14] 1860 fick Södertälje järnvägsförbindelse till Stockholm, och 1862 var hela den Västra stambanan till Göteborg färdig.[6] De förbättrade kommunikationerna bidrog till industriell etablering, och den tidigare handels- och hantverksstaden blev industristad och badort.[15]

Södertelge Badinrättning öppnade 1849[16] med vatten från Tore källa.[43] Badgästerna bidrog till ett ekonomiskt uppsving i staden,[16] och flera tillhörande anläggningar för att serva besökarna uppfördes under sent 1800-tal; bland andra Badhotellet, Strandhotellet, Stadsparken och Badparken.[44] Flera badvillor byggdes av badgästerna[45], varav bland annat Villa Bellevue är bevarad[46][47]. 1904 öppnade även Södertälje havsbad.[48] Badortstiden varade i omkring 100 år, och upphörde 1945.[46]

Traditionen att baka Södertäljekringlor inleddes redan på 1600-talet, men de hade sin storhetstid då staden var badort under sista halvan av 1800-talet och framåt.[49] Bakverket har flera olika recept[49] men består ofta av bland annat vete, smör, ägg och grädde[50]. De såldes av så kallade Kringelgummor, bland annat till turister och genomresande vid stadens järnvägsstationer och hamnar.[50] Fenomenet beskrevs bland annat i Svenska Familj-Journalen 1881.[51]

Från slutet av 1800-talet etablerades flera större industrier i staden; Svenska Centrifug (1896)[6], Södertelge Verkstäder (1896)[6], Baltic (1906),[52], Svenska Tobaksaktiebolaget (1917, efter köp av befintlig tillverkning)[53] och Wedaverken (1917)[54]. Vid tiden etablerades även de två företag som skulle komma att bli stadens storföretag; Vabis (1891[55], 1911 sammanslaget med skånska Scania[56], sedan 1995 endast benämnt Scania[57]) och Astra (1913, 1999 sammanslaget till Astra Zeneca[58]).

1900-1950

1902 startade Södertälje Sportklubb (SSK) med bland annat friidrotts- och fotbollsverksamhet.[6] Klubben hade framgångar inom ishockey, och blev svenska mästare vid 7 tillfällen 1925-1985.[59] Södertälje havsbad öppnade 1904.[60]

Under 1920-talet gjordes stora infrastrukturinvesteringar med den nya bredare dragningen för Södertälje kanal inklusive ny sluss[61], samt en ny dubbelspårig järnvägsdragning där Södertälje södra blev stadens huvudstation.[62]

Efter 1920-talet rådde lågkonjunktur och staden ordnade med nödhjälpsarbeten bland annat i form av vattenlednings- och gatuarbete.[63] Man satsade vidare på havsbadet, som hade sin storhetstid under 1930-talet.[60] Även inledningen av 1930-talet präglades av depressionen, men från 1936 började företagen åter expandera.[64]

1950 till idag

På grund av den stora befolkningstillväxten var de små trähusen i stadskärnan inte längre tillräckliga vid 1950-talet.[20] Från 1959 uppfördes nya byggnader i stadskärnan, varav de största butikshusen var Domus/Telgehuset (1961), Varuhuset Kringlan (1965) och EPA/Åhléns (1965).[20] Förändringarna av stadskärnan under denna period benämns Citysaneringen[66], och innebar en breddning av en del av Storgatan, samt att Köpmangatan tillkom som ny gata i stadskärnan.[67] Flera äldre hus från området flyttades till friluftsmuseet Torekällberget.[20].

Efter andra världskriget ökade behovet av arbetskraft i stadens fabriker[17], och en stor befolkningstillväxt inleddes[68]. Inledningsvis var flera av de inflyttade tidigare skogs- eller lantbruksarbetare från Norrland, men efter andra världskrigets slut inleddes även rekrytering från andra länder.[17] Under åren förändrades Södertälje från badort med homogen befolkning till industristad med hög grad av inflyttade.[69] Merparten av arbetarna rekryterades från de industrialiserade delarna av Grekland och Jugoslavien samt Finland.[18] 1967 kom fem assyriska familjer till Södertälje, och fram till 1976 hade 6000 personer från gruppen bosatt sig i Södertälje.[18] Kristna östassyrier flyttade även till Södertälje under perioden 2003-2007.[18] 2004-2005 rapporterades att en parallellstruktur växt fram i den assyrisk/syrianska miljön, med normer, regler och banksystem utan insyn.[70] Rättsväsendet tillsatte omfattande resurser, och en rättegång mot organisationen Södertäljenätverket avslutades 2014.[71]

Som en del av mälarkarusellen påbörjades bygget av Almnäs garnison år 1970. Samma år som byggnationen påbörjades omlokaliserades Svea ingenjörkår (Ing 1) och Ingenjörstruppernas kadettskola (INGKAS) till Almnäs. År 1984 omlokaliserades Försvarets FN-skola från Strängnäs till Almnäs. Under 1990-talet tillkom på- och avrustning av högvakten samt förläggning inför pågång till högvakten. Som ett led av försvarsbeslutet 1996 avvecklades Svea ingenjörskår (Ing 1) 1997 och Swedint övertog hela området. År 2004 avvecklades Swedint i sin helhet och uppstod som en ny enhet inom Livgardet.[72] Idag består det forna garnisonsområdet av en företagspark.[73]

1987 öppnade Tom Tits Experiment som ett av Sveriges största vetenskapsmuseer.[74] 1989 invigdes Sydpoolen som är ett av landets större badanläggningar.[75] 1994 öppnade Igelstabron och stadens nya huvudstation för fjärrtåg Södertälje syd.[76][77] Invånarantalet låg still omkring 57 000-60 000 invånare från 1970, men efter 2005 började befolkningen åter öka till att ligga på ca 76 000 personer i tätorten 2020.[78][79] Under 2010- och 2020-talet påbörjades och genomfördes flera infrastrukturprojekt. Ytterligare breddning av kanalen och slussen inleddes[80], samt ombyggnad av järnvägen omkring Södertälje hamn för att öka kapaciteten[81].

Administrativa tillhörigheter

Det gamla rådhuset i Södertälje byggdes 1734.

Södertälje stad ombildades vid kommunreformen 1862 till en stadskommun. Ortens bebyggelse expanderade in i grannsocknarna och 1946 införlivades Västertälje socken/landskommun och 1963 Östertälje socken/landskommun. Stadskommunen utökades ytterligare 1967 innan den 1971 uppgick i Södertälje kommun med Södertälje som centralort.[82]

I kyrkligt hänseende hörde Södertälje till Södertälje stadsförsamling som 1946 inkorporerade västra delen av Södertälje landsförsamling och fick namnet Södertälje församling. Mellan 2002 och 2010 var den en del av Södertälje-Tveta församling[83], men har därefter återgått till att endast heta Södertälje församling.[84] Mellan 1973 och 2010 ingick en del av staden i Västertälje församling.[84][85] Östra delen av Södertälje tillhör Östertälje församling.[86][87]

Staden ingick till 1971 i domkretsen för Södertälje rådhusrätt. Sedan 1971 ingår Södertälje i domkretsen för Södertälje tingsrätt.[88]

Befolkningsutveckling

Befolkningsutvecklingen i Södertälje 1950–2020[89][90]
ÅrFolkmängdAreal (ha)
1950
  
25 715
1960
  
33 721
1965
  
44 362
1970
  
57 494
1975
  
58 408
1980
  
58 711
1990
  
58 0972 408
1995
  
57 3272 456
2000
  
59 3422 479
2005
  
60 2792 529
2010
  
64 6192 584
2015
  
70 7772 797
2018
  
73 8722 851
2020
  
76 3202 797

Stadsbild

Panorama över Södertälje från Torekällberget.
Panorama över Södertälje från Torekällberget.

Efter att sundet mellan Mälaren och Östersjön började smalna av uppstod ett villasamhälle i närheten av det som idag är Stora Torget på 600-talet med permanent befolkning från 700-talet.[6] Den sista farbara leden i sundet gick troligen längs dagens Storgatan.[91] Handel och behovet av omlastning gav förutsättningar för en samhällsbildning vid sundet.[91] Efter sekelskiftet 1900 påbörjades en utbyggnad av stadsområdet mot nord och sydväst.[19]

Stadskärnan

Stadsplaner

Johan Hambraeos karta över Södertälje från 1700-1704 visar stadens rutnätsmönster efter stadsbranden 1650

Det medeltida gatunätet var oreglerat[92], men en karta från 1648 visar att Storgatan har nästan samma dragning som idag och även flera andra nutida gator kan utläsas[13]. Stadsbränder 1630 och 1650 förstörde stora delar av stadens bebyggelse.[30] Efter branden 1650 var förödelsen stor, och återuppbyggnaden skedde enligt en reglerad stadsplan av Anders Torstensson, vars rutmönster till stor del fortfarande präglar stadskärnan.[38] Såväl Rysshärjningarna 1719 som en stadsbrand 1881 har därefter förstört delar av den äldre bebyggelsen.[30][28]

Citysaneringen

Nya befolkningsprognoser och behov av mer tidsenliga lokaler än de trähus som dominerade stadskärnan gjorde att den så kallade Citysaneringen genomfördes från 1950-talet.[20] Från 1958–1959 gjordes grundarbete inför uppförandet av ett Domusvaruhus[93] samt bredning av Torekällgatan[94] för att slutligen invigas 1961.[95] En ny plan för de mest centrala stadskvarteren beslutads i stadsfullmäktige i februari 1963, och 1963-1965 uppfördes Varuhuset Kringlan och Telluskvarteret med EPA/Åhléns.[20] Under Citysaneringen breddades Storgatan och gjordes bilfri i ett avsnitt på sin södra del högertrafikomläggningen 1967.[67]

Vid 1970-talets början projekterades rivning av vissa äldre byggnader i kvarteret Luna samt inbyggnad av S:t Ragnhildsgatan mellan Storgatan och Nygatan.[96] Rivning inför uppförandet av Luna påbörjades hösten 1973, byggnationen inleddes 1976, och komplexet öppnade 1978.[97] Luna är det sista bygget som kopplas till Citysaneringen av Södertäljes stadskärna.[97]

Bostadskvarter i stadskärnan

Det äldsta bevarade bostadshuset är från 1700-talet och finns i kvarteret Silen på Mälargatan invid Sankta Ragnhilds kyrka.[98] Den äldre bebyggelsen i stadskärnan präglas av tiden som badort och industrialiseringen.[15] Det första flerfamiljshuset i sten uppfördes på Järnagatan 1864.[15] I kvarteren Skytten och Vattumannen finns flera bevarade flerfamiljshus i trä från 1800-talet.[15]

  • Silen 4 är det äldsta bevarade trähuset i stadskärnan.
    Silen 4 är det äldsta bevarade trähuset i stadskärnan.
  • Skytten 2 på Strandgatan uppförd 1854 hör till stadens äldsta bevarade flerbostadshus i trä.
    Skytten 2 på Strandgatan uppförd 1854 hör till stadens äldsta bevarade flerbostadshus i trä.
  • Flerfamiljshus från 1910 på Västra Kanalgatan.
    Flerfamiljshus från 1910 på Västra Kanalgatan.
  • Tidstypiskt 1940-talshus på Nygatan/Jovisgatan.
    Tidstypiskt 1940-talshus på Nygatan/Jovisgatan.

Stadsgator

Anläggandet av centralstationen gjorde att stadskärnan försköts vidare söderut från Stora Torget. I området finns bland annat Järnagatan och Storgatan.[99] Järnagatan kantas av byggnader i klassicistisk stil.[100][101] Arkitekten Tore E:son Lindhberg ritade flera av husen i området under 1920-talet[101], och Järnagatan beskrivs av länsmuseet som stadens paradgata[102][103]. Järnagatan har karaktär av nöjesgata, med flera restauranger och barer.[104]

Storgatan, i synnerhet den bilfria del som är gågata, är stadens kommersiella kärna.[105] Här finns fyra varuhus/butiksgallerior uppförda i samband med Citysaneringen.[105] Storgatans varuhus har en tidstypisk arkitektur för 1950-1970-talsbebyggelse.[105] Undantag finns bland annat i form av SEB:s bankpalats från 1901.[105] Från Stora Torget och norrut finns istället några av stadens äldsta byggnader som rådhuset[40] och Sankta Ragnhilds kyrka[12], samt 1800-talsindustrier[106] varav vissa gjorts om till hotell[107] eller kulturell verksamhet[108]. Bostadskvarter tillkom även på 2010-talet.[109]

Köpmangatan har butiker och restauranger, ingång till varuhus, samt fungerar som en av kollektivtrafikknutpunkterna i stadskärnan.[110] Gatan kantas huvudsakligen av bebyggelse i 1960-talsstil, men på gatans östra sida finns sekelskiftesbebyggelse i kvarteren Neptunus och Polstjärnan,[67] samt serafimerlasarettet från 1700-talet alldeles intill gatan.[111]

Västra Kanalgatan löper längs västra sidan av Södertälje kanal från Mälarehamnen till Orionkullen och Kanaltorget. Gatan är avläsbar på den äldsta kartan över Södertälje från 1648.[112] Strandgatan och Saltsjögatan har flera fastigheter som rödklassats enligt byggnadsminnesförklaring.[113] Arkitekten Tore E:son Lindhberg ritade flera av husen.[114]

Torg

Stora Torget ett öppet stenlagt torg som tidigt samlade offentliga byggnader och handel. Kring torget finns idag byggnader som tingshuset och rådhuset.[115] Sedan 1650-talet hålls regelbundna marknadsdagar på torget.[116]

Saltsjötorget kantas av byggnader i klassicistisk stil uppförda under 1900-talets början. Torget kantas av butiker, restauranger och stadshotellet.[117] Platsen har tidigare använts som knutpunkt för busstrafiken.[118]

Olof Palmes plats är ett torg med byggnader från omkring sekelskiftet 1900. Det fick sitt nuvarande namn efter mordet på Olof Palme. På 1990-talet tillkom trappan till Marenplan.[119] Marenplan har tidigare fungerat som hamn på Östersjösidan i anslutning till kanalen, och kantas idag av bebyggelse från flera tidsperioder.[120] Området runt Marenplan, Olof Palmes plats, Strandgatan och Järnagatan har en koncentration av krogar och nöjesliv.[104] På Marenplan finns två av stadens teatrar.[121][122]

Parker

Badparken anlades som parkområde till Södertelge Badinrättning och är en rest från stadens badortstid. Parken har en övre och nedre del som genomkorsas av Oxbacksleden.[123]Den var ursprungligen inhägnad och endast öppen för anläggningens gäster, men övertogs av staden 1919.[124][125] I parken finns tennisbanor, utomhusgym, promenadvägar, lekplatser, lövträd och sittmiljöer.[126]

Den nuvarande Stadsparken, Södertälje anlades 1910, men en parkmiljö kan utläsas på kartor redan från 1892. Parken har en scen, paviljongbyggnad, boulebanor och flera skulpturer.[127] En större ombyggnad av parken gjordes 1960 då stadsträdgårdsmästaren ritade dagens slingrande gång med rhododendron och sommarblommor.[128] Under 1970-talet tillkom planteringar av mer än 200 arter av klematis.[127]

Vänortsparken på Lotsudden anlades på 1990-talet och har planteringar och sittmiljöer. I parken finns flera bevarade trädplanteringar från den gamla kanalmiljön.[129][130]

Turingelundens parkmiljö anlades under 1950-talet. Parken har en trädkrans utgjord av formklippta lindar som ramar dess damm, gräsmatta och blomsterplanteringar.[131][132]

Utanför stadskärnan

Villa Bellevue är en badvilla i Mariekälla.

Från omkring sekelskiftet 1900 började staden expandera. Inledningsvis skedde nybyggnation i nord och sydväst samt på kanalens östra sida.[19] Ett område flerfamiljshus byggdes vid Bergsgatan öster om kanalen i nära avslutning till dåtidens sluss strax efter sekelskiftet.[133] Utanför området uppfördes villor omkring samma tid.[134]

Under 1910 till 1920-talet uppfördes Blombacka egnahemsområde på avstyckade tomter väster om stadskärnan.[135]

Under 1930-talet projekterades stadsdelen Södra med flerfamiljshus närmast Hertig Carls väg, och egnahem mot kanalen.[136] Under 1940-talet etablerades även ett egnahemsområde vid Rosenlund. Det första större området som projekterades var Östra Rosenlund med HSB-hus och hyresbostäder.[19]

Mariekälla hade vid 1900-talets början främst en bebyggelse av badvillor, men från 1940-talet byggdes även flerfamiljshus och egnahemsområden.[137] Tre punkthus på Åsvägen i Mariekälla blev stadens första höghus.[138] Strax därefter byggdes även flerfamiljshus i Erikshäll med egnahemsområdet Evalund.[19] Viksängen bebyggdes även på kanalens östra sida.[139]

Höghus i Grusåsen.

Från slutet av 1940-talet fram till 1955 projekterades Grusåsen på kanalens östra sida med bland annat fem höghus som kan ses på långt håll i stadsbilden.[139] På östra sidan uppfördes även Lindåstäppan på slutet av 1940-talet.[140]

Vid mitten av 1950-talet stod Värdsholmen klart.[139] Från senare delen av 1950-talet uppfördes Vibergen med egnahem och mindre flerfamiljshus, samt Karlhov nordväst om stadskärnan.[141] Med inspiration av Friluftsstaden i Malmö uppfördes radhusområden i Rosenlund och Mariekälla.[142]

Brunnsäng projekterades med 11 höghus och ett antal lägre flerfamiljshus. Dess stadsdelscentrum öppnade 1961. Området kompletterades sedan med enplansvillor i nordost.[141]

1960-talet såg stark inflyttning och flera nya områden uppfördes. Väster om Mariekälla uppfördes Västergård under 1960-talets tidiga del.[143] Därefter projekterades även Bårstabergen med höghus och radhus samt Bårstafältet med enplansvillor.[144] Mellan Brunnsäng och kanalen tillkom Bergvik, med villor närmast vattnet och höghus på berget.[144] Ronna uppfördes från början av 1960-talet med sju- och trevåningshus, och har senare kompletterats med ett radhusområde.[144] Parallellt med anläggandet av Ronna uppfördes Geneta, med såväl flerfamiljshus som småhus.[145] Saltskog exploaterades med såväl lägenheter, radhus och småhus.[146] Västra Blombacka med trevåningshus tillkom intill Blombacka egnahemsområde.[147]

Radhus i Glasberga sjöstad.

Under 1970-talet rådde lågkonjunktur och stadens expansion kom att förändras.[146] Under tidiga 1970-talet färdigställdes Fornhöjden och småhus i Hästhagen.[146] Det sista stora området att projekteras var Hovsjö med flerfamiljshus och radhusområden i Kvarstasluttningen mot sjön Måsnaren och mot Tveta.[148] Lina gårds marker exploaterades under 1980-talet, och fick terrasshus, villor och radhus.[149] Från senare delen av 1980-talet var expansionstakten lägre, och främst mindre områden med högre kostnad per byggnad har uppförts. Agnet tillkom under senare delen av 1980-talet med strandnära lägenheter.[150] Under början av 2000-talet exploaterades Tältet invid kanalen med radhus och lägre flerfamiljshus.[151]

Från slutet av 2000-talet har Glasberga sjöstad omkring Glasbergasjön med villor och radhus uppförts på stadens östra sida.[152][153] Etapper har tillkommit under 2010- och 2020-talen.[154]

Kyrkobyggnader

På 1100-talet byggdes de äldsta delarna av Sankta Ragnhilds kyrka på Stora Torget.[12] Under 1300-talet förlängdes den i östlig riktning och välvdes på 1400-talet.[84] Kyrkan breddades och förlängdes 1590–1615 samt gjordes treskeppig och fick ett absidformat kor.[84] Altaruppsatsen och predikstolen tillkom 1657 och 1657.[84] På södra sidan byggdes ett gravkor 1676.[84] Kyrkan var en av få byggnader som skonades under Rysshärjningarna 1719-1721, men stadsbranden 1881 förstörde en del av dess yttre.[12][155] Vid den efterföljande restaureringen fick kyrkan sin huvudsakliga nuvarande exteriör.[12][155] Kyrkan är döpt efter stadens skyddshelgon Sankta Ragnhild som efter vallfärder till Jerusalem och Rom skall ha begravts i Södertälje.[37] Den är huvudkyrka i Södertälje församling.[155]

I Södertälje finns sammanlagt 5 kyrkobyggnader och 4 kapell tillhörande Svenska kyrkan.[156] Församlingskyrkan i Östertälje församling är Alla Helgons kyrka i Östertälje.[157] I närheten ligger även Hagabergs kapell på Hagabergs folkhögskolas område.[158] I stadsdelen Brunnsängs centrum ligger Brunnsängs kyrka.[159] Det finns även verksamhet på sjukhuset i form av Sjukhuskyrkan.[160] I stadens västra delar finns bland annat Lina kyrka i stadsdelen Lina Hage, som är Svenska kyrkans yngsta kyrkobyggnad i Södertälje.[161]

Utanför Svenska kyrkan finns bland annat Sankt Ansgars katolska församling med Sankt Ansgars kyrka som församlingskyrka.[162] Södertälje finns även många kristet ortodoxa och den Syrisk-ortodoxa kyrkan har två biskopar i staden[163], samt driver Sankt Efraims domkyrka[164] och Sankt Jacob av Nsibins katedral.[165] Den sverigefinska gruppen har bland annat verksamhet på finska inom Svenska kyrkan[166], men också egna finskspråkiga trossamfund med tillhörnade kyrkobyggnader.[167] Flera frireligiösa kristna samfund har församlingar och kyrkobyggnader i Södertälje.[168]

Kommunikationer

Vägar

Södertälje ligger längs huvudvägen mellan Stockholm och Helsingborg, och fram 1960-talet leddes all passerande trafik på Riksettan igenom stadskärnan.[169] 1965 öppnades motorvägen förbi Södertälje, inklusive E4-bron.[169]

I Södertälje möts motorvägarna på E4 och E20 vid trafikplats Saltskog (avfart nummer 143).[10] Andra större vägar som går igenom Södertälje är den gamla sträckningen av Riksettan, Järnagatans/Nyköpingsvägens förlängning, (till Trosa via Vagnhärad) samt Länsväg 225 (till Nynäshamn via Ösmo). Riksväg 57 (till Katrineholm via Flen) börjar strax söder om Södertälje.[170][170][171]

Järnväg

Södertälje är kuperat och genomkorsas av en kanal, vilket gjort det utmanande att bygga järnvägsförbindelser i staden.[172] Detta till trots är Södertälje en järnvägsknut.[10] I Södertälje finns fyra stationer för persontåg; Södertälje centrum, Södertälje hamn, Södertälje syd och Östertälje.[25] De många järnvägarna som löper igenom Södertälje medför att man kan resa till Sveriges tre storstäder Stockholm, Göteborg och Malmö samt de skandinaviska huvudstäderna Oslo och Köpenhamn utan byte.[173][174][175][176][177]

Järnvägshistoria

Den 24 oktober 1860 öppnade järnvägen i Södertälje, två år innan hela den Västra stambanan stod färdig.[6] Den första järnvägsbron över Södertälje kanal var en enkelspårig svängbro, och stod klar 1858.[178] Huvudlinjen hamnade utanför stadskärnan, med en dragning väster om Saltskogsfjärden där stadens huvudstation blev Södertelge öfre/Saltskog.[179] Därifrån drogs en bibana med anslutning till Södertälje central.[6] Södertälje blev järnvägsknut när Norra Södermanlands Järnväg mot Åkers styckebruk och Eskilstuna invigdes 1895.[180][181]

I samband med en utbyggnad av Södertälje kanal fick stambanan en ny dragning genom staden.[62] Den ursprungliga järnvägsbron medgav för låg hastighet[182], och nya tyngre tåg fordrade ökad stabilitet.[183] En dubbelspårig klaffbro byggdes därför.[183] 1921 öppnade den nya sträckningen, och staden fick den nya huvudstationen Södertälje södra.[184] Stationen i Saltskog revs därefter.[185][186][187]

På stadens järnvägsstationer har det lokala bakverket Södertäljekringlor sålts.[188] Försäljningen sköttes framför allt av äldre kvinnor, vilka benämndes kringelgummor.[189] Från 1920-talet utvecklades ett system där försäljare betalade för en licens att sälja på järnvägsstationerna i Södertälje.[188] Försäljningen av Södertäljekringlor fortsatte fram till 1950-talet.[6]

Dagens järnväg

Under 1980-talet projekterades en rakare och snabbare dragning av järnvägen.[76] Balkbron Igelstabron färdigställdes 1994.[190][77] Igelstabron byggdes på seglingsfri höjd, så tågen inte längre behöver stanna vid broöppning.[76] Den gamla järnvägen från 1921 och dess stationer behölls, men användes därefter endast för pendeltåg.[184] Den nya dragningen innebar att Södertälje 1995 åter fick en ny huvudstation för fjärrtåg i form av Södertälje syd,[76] i samband med trafikstarten för Grödingebanan.[191] Plattformar för pendeltåg byggdes under högbron.[76] Den nya bansträckningen kortade restiderna norrut.[192] I samband med öppnandet av Södertälje syd bytte Södertälje central namn till Södertälje centrum[193] och Södertälje södra bytte namn till Södertälje hamn[184].

Under 1980-talet ansågs järnvägen mellan Södertälje och Eskilstuna från 1895 inte tillräckligt rak och snabb, och ersattes därför 1997 av den nybyggda Svealandsbanan som utgår från Södertälje syd.[194] Frekvensen på avgångar och tågresandet på sträckan ökade som en följd av den nya banan.[195] Restiderna till Strängnäs och Eskilstuna reducerades också.[195]

2010 ersattes järnvägsbron från 1921 av en ny lyftbro som kunde tåla tyngre tåg och lyftas snabbare än den gamla klaffbron.[196] Enkelspåret till Södertälje C utökades till dubbelspår 2011-2013.[197]

Idag är Södertälje en järnvägsknut[10] mellan Västra stambanan, Svealandsbanan[198] och i praktiken även Nyköpingsbanan, då Södertälje syd är stationen närmast dess början där tåg stannar.[199] Den gamla dragningen av stambanan finns också kvar och används för pendeltågstrafik.[25]

Vattenvägar

Allt sedan landhöjningen gjort Mälarens utlopp till Östersjön i Södertälje för grund för att vara farbart fick vikingar och dess efterföljare släpa båtar över näset med hjälp av stockar och rullar. Engelbrekt gjorde rensningsarbete i fåran under 1400-talet, och under Karl XI anlades en mindre kanal till Saltskogsfjärden som senare förföll.[14]

Under Eric Nordewalls ledning grävdes Södertälje kanal från Mälaren till sjön Maren och vidare till Östersjön under åren 1806-1819. Kanalen fick en nivåskillnad på 50 centimeter, och försågs med en sluss belägen i Mälarehamnen.[14] Nordewalls kanal var fungerande, men fick kapacitetsproblem i samband med ökad trafik av större och tyngre båtar under senare delen av 1800-talet. En rakare sträckning fordrades också.[200]

Mellan 1917 och 1924 byggdes den moderna kanalsträckningen, inklusive ny sluss vid Maren.[201] Södertälje sluss är 135 meter lång, vilket gör den till nordens näst största.[14]. Den nya kanalen drogs rak och bred, vilket gjorde att flera stadskvarter på dess östra sida revs.[200] Efter ytterligare trafikökning på 1950-talet skedde vidare breddnings- och fördjupningsarbeten mellan 1973 och 1976.[200] Från 2016 sker ytterligare en utökning och breddning av kanalen. Efter färdigställande skall kanalen kunna ta 160 meter långa och 23 meter breda fartyg.[202] Kanalen kommer även att förses med en ny sluss som kommer att vara strax över 200 meter lång och 25 meter bred (mot nuvarande 135 x 19,6 meter).[203]

Under 2013 passerades kanalen av ca 2000 lastfartyg och 9000 fritidsbåtar, varav hälften i vardera riktningen.[14]

  • Den första dragningen av kanalen invigdes 1819. Ångfartyg passerar den första järnvägsbron.
    Den första dragningen av kanalen invigdes 1819. Ångfartyg passerar den första järnvägsbron.
  • Rester av 1819 års kanal närmast i bild och dagens kanal i bakgrunden.
    Rester av 1819 års kanal närmast i bild och dagens kanal i bakgrunden.
  • M/S Östanvik färdas igenom Södertälje kanal i nordlig riktning.
    M/S Östanvik färdas igenom Södertälje kanal i nordlig riktning.
  • M/S Norne på väg ur Södertälje sluss i sydlig riktning.
    M/S Norne på väg ur Södertälje sluss i sydlig riktning.

Hamnar

På 1580-talet lät Karl IX anlägga en lastplats vid Igelstaviken. Hertigen tillsåg att järnvaror från Bergslagen skeppades ut via Södertälje. Volymerna blev stora, och i slutet av 1500-talet gick en fjärdedel av den svenska järnmalmsexporten från stadens hamn.[6]

Flera av stadens hamnar ingår i företaget Södertälje hamn,[204] med Sydhamnen, Bränslehamnen, Igelstahamnen och Uthamnen.[26] I Bränslehamnen hanteras flytande bulkprodukter som bensin, diesel, eldningsolja, asfalt och liknande. Från Uthamnen skeppas primärt spannmål och torrbulk. Igelstahamnen hanterar flis, torv och liknande för Södertäljes kraftvärmeverk. Sydhamnen har den primära containerverksamheten och är även den som hanterar merparten av bilimporten. Samtliga förutom Igelstahamnen är belägna på Igelstavikens västra sida.[205] Fordonsimporten är en viktig del av hamnens verksamhet. I snitt hanteras omkring 118 000 fordon per år.[206] Volkswagen importerar ca 50 % av sina bilar via Södertälje.[207]

Mälarehamnen är belägen på Mälarsidan av Södertälje kanal. Den har använts frekvent från 1860-talet.[27] Dess användning ökade i takt med att ångbåtar blev vanligare,[27] och var som mest nyttjad mellan 1880 och 1930.[27] Trots att Mälarehamnen upphörde att vara en av stadens officiella hamnar 1984[27] används den fortfarande permanent av Kustbevakningens Kuststation Södertälje.[208] Den används även för turisttrafik[209][210] och av S/S Ejdern.[211] En ny kaj för att hantera den trafik som finns i hamnen byggs från 2022.[212]

Busstrafik

Stadsbussar infördes på 1920-talet, och har därefter utökats i omfattning med befolkningstillväxten.[213] På grund av Södertäljes geografiska läge nära en länsgräns, kör både SL och Sörmlandstrafiken busstrafik i och till staden.[214] Ett 20-tal busslinjer ingår i SL:s tidtabellsområde för Södertälje.[215]

Utöver ordinarie stadsbussar finns linjer inom närtrafiken, som främst är avsedd för äldre och rörelsehindrade.[216] Södertälje har busstrafik dygnet runt alla dagar med två nattbusslinjer (som trafikerar var sin sida om kanalen), samt nattrafik till närliggande orter.[217]

Långdistansbussar från exempelvis Flixbus stannar i Södertälje.[218]

Näringsliv

Största arbetsgivarna i Södertälje[219]
FöretagAntal anställda
Scania9 140
Kommunen5 700
Astra Zeneca5 570
Södertälje sjukhus950
DynaMate680

Från slutet av 1800-talet började industrier etableras i Södertälje.[6] Under 1950- och 1960-talen omvandlades Södertälje från småstad och badort till industristad.[220] Storföretagen Scania och Astra Zeneca är Södertäljes dominerande privata arbetsgivare[10], och stadens näringsliv står för 6 % av Sveriges export.[21]

Mätt i antal anställda är 59 procent verksamma inom den tillverkande sektorn, 25 procent inom ortstjänster och 16 procent inom företagstjänster.[21] Även om Södertälje förknippas med storföretag finns ca 7 500 företag i staden, varav cirka 4 400 är aktiebolag.[21] 90 % av företagen har färre än 10 anställda.[21]

2019 var arbetslösheten 6,1 %, vilket är lägre än snittet för hela riket på 6,8 %.[221] De många arbetstillfällena gör att många pendlar till staden för att arbeta. 2019 var inpendlingen 23 997 personer, och utpendlingen 17 220.[221] Det innebär att 6 777 fler personer pendlar till Södertälje, än de som pendlar därifrån.[221]

Scania och Vagnfabriks Aktiebolaget i Södertelge (Vabis)

Vagnfabriks Aktiebolaget i Södertelge (Vabis) bildades december 1891, och uppförde sin fabrik vid Saltskogsfjärden i stadens södra delar.[55] 1897 utvecklade Vabis den första svensktillverkade bilen.[222] 1902 började man med tillverkning av lastbilar[223], och 1911 levererade Vabis den första svensktillverkade bussen[224]. 1911 skedde ett samgående med skånska Maskinfabriksaktiebolaget Scania, och koncernen Scania-Vabis med huvudkontor i Södertälje bildades.[56] Från 1956 går mer än hälften av produktionen på export.[225] Mellan 1969 och 1995 var företaget en del av storkoncernen Saab-Scania.[226][227][57] Från 1995 använder man endast varumärket Scania.[57]

Scanias huvudkontor är beläget i Södertälje där ledningen sitter, samt forskning, utveckling och produktion bedrivs.[22] I deras produktionsanläggningar i staden producerar man lastbilar, bussar och motorer samt att tjänster tillhandahålls.[23] Med över 9 000 anställda[219] och totalt ca 15 000 verksamma i Södertälje[23] är Scania stadens största arbetsgivare[219].

Astra Zeneca och Astra

1913 bildades Astra (Aktiebolaget Astra Apotekarnas Kemiska Fabriker) i Södertälje efter att riksdagen avskaffat apotekens monopol på läkemedelstillverkning.[58] Initiativtagare var apotekaren Adolf Rising med Sven Carlson som huvudfinansiär.[58] Företaget utvecklades till det ledande läkemedelsföretaget i Skandinavien under perioden 1927 - 1957 då Börje Gabrielsson var VD.[58] Företagets internationella genombrott kom 1948 då lokalbedövningsläkemedlet Xylocain lanserades.[58] Astras magsårsmedicinen Losec blev världens bäst säljande läkemedel under 1990-talet.[58] 1999 gick Astra samman med brittiska Zeneca och bildade Astra Zeneca med huvudkontor i London.[58] Verksamheten i Södertälje har därefter fokuserats på läkemedelstillverkning,[58] samt att huvudkontoret för dess nordiska marknadsbolag förlagts till staden.[228]

Verksamheten i Södertälje är Astra Zenecas största produktionsanläggning.[24] Årligen produceras 14 miljarder tabletter i staden, vilket står för 40 % av bolagets försäljning och 4,5 % av den totala svenska varuexporten.[24]

  • Packning av vadd och bomull på Astra 1943–1944.
    Packning av vadd och bomull på Astra 1943–1944.
  • Kontor på Astras centrallaboratorium 1962.
    Kontor på Astras centrallaboratorium 1962.
  • Astra Zenecas anläggningar vid Snäckviken i centrala Södertälje.
    Astra Zenecas anläggningar vid Snäckviken i centrala Södertälje.

Handel

Organiserade marknader och torghandel i Södertälje finns belagt sedan 1500-talet då Hertig Karl inrättade reguljära torgdagar i staden.[229] Sedan stadsbranden 1650 är marknadsdagarna förlagda till Stora Torget.[230]

Handeln i Södertälje hade en omsättning på omkring 5,8 miljarder kronor 2021, varav ca 3,5 miljarder avsåg dagligvaror och ca 2,3 miljarder sällanköpsvaror.[231]

Detaljhandel i stadskärnan

Södertäljes första varuhus var Tempo i kvarteret Castor på Storgatan.[232] Det hade dock sina lokaler i en byggnad som inte specifikt uppförts som varuhus.[233] EPA etablerade sig i det då nybyggda Telluskvarteret 1965.[234] 1977 skedde en sammanslagning av kedjorna EPA och Tempo,[235] och de samlokaliserade till Telluskvarteret 1978 under namnet Tempo[236]. 1985 ändrades varuhusets namn till Åhléns.[235]

Den första byggnationen av ett renodlat varuhus var Domus.[237] 1958–1959 gjordes grundarbete inför uppförandet av varuhuset.[93] I mars 1961 invigdes Domus.[95] Byggnaden var ett renodlat affärshus, med parkering på taket[238] och kontor i en huskropp ovanpå varuhuset[93]. 1991 skedde en konvertering av Domushuset till butiksgalleria och byggnaden bytte namn till Telgehuset.[238]

Lunagallerian är ett komplex med butiker, kulturell verksamhet och kontor som bland annat bygger in S:t Ragnhildsgatan mellan Storgatan och Nygatan.[96] Luna öppnade 1978.[97] Från 2006 moderniserades gallerian, då bland annat den sista öppna delen av S:t Ragnhildsgatan byggdes in helt.[97] 2019 fattades ett inriktningsbeslut att göra om kvarteret efter att fuktskador upptäckts,[97] och återgå till det tidigare rutnätsformade gatunätet med ej överbyggda stadskvarter.[239]

Flera fastigheter vid Olof Palmes plats, samt i höjd med Sankta Ragnhilds kyrka uppförda under 1880-talet och tidigare delen av 1900-talet och har butikslokaler i gatuplan med bostäder eller kontor ovanför.[240][241][242] Flera modernistiska byggnader har arkader med skyltfönster i gatuplan. Exempel på sådana är Tingshuset och Kopparhuset.[243][244]

Utanför stadskärnan

Moraberg är ett externt köpcentrum vid E4/E20

Weda köpcentrum öppnade i lokaler som tidigare använts av Wedaverken. Efter att industriverksamheten upphört på 1990-talet gjordes en konvertering till butikslokaler och kontor.[245] Morabergs köpcentrum på kanalens östra sida etablerades under tidiga 2000-talet, och har flera större butiker inom detalj- och dagligvaruhandel.[246] Efter en utbyggnad 2015 finns butiker på båda sidor om motorvägen.[247]

Vasa handelsplats är beläget väster om stadskärnan.[248][249] Köpcentrumet har byggts ut i flera omgångar[250], och har flera större butiker inom detalj- och dagligvaruhandel.

Offentlig sektor

Sjöfartsverkets kontor och lotshus vid Södertälje sluss.
Fartyg från Kustbevakningen vid Kuststation Södertälje.

Statliga myndigheter

Myndigheter som har verksamhet specifikt förlagd till Södertälje utöver service till boende har ofta anknytning till stadens maritima läge. Sjöfartsverkets Lotsområde Södertälje omfattar ett stort vattenområde bestående av Mälaren, Hjälmaren och Södertäljeleden i Östersjön ända från Landsorts fyr. I Södertälje finns ca 30 lotsar, som genomför knappt 6000 lotsningar per år. Förutom lotsar arbetar båtmän, lotsoperatörer, kanaloperatörer och VTS-operatörer vid Sjöfartsverket i staden.[251][252] På grund av den stora mängden båttrafik i kanalen råder i många fall lotsplikt i området.[253] Man hanterar även broöppningar på farlederna Mälar-, Stockholms-, Södertälje- och Landsortsleden.[252][254][255][256]

Kuststation Södertälje är Kustbevakningens enhet för övervakning av Mälaren. Eftersom dricksvatten tas ur sjön finns särskilt miljöräddningsfartyg på stationen. En insatsgrupp för sjösäkerhet som arbetar med farligt gods, lastsäkring och bemanningskontroller i hamnar med kommersiell trafik finns också i staden.[257]

Södertälje är kansliort för en domkrets omfattande tre kommuner. På Södertälje tingsrätt handläggs tvistemål, brottmål, konkurser och domstolsärenden. Under 2018 inkom ca 3 500 mål och ärenden till domstolen. Verksamheten bedrivs i Södertälje tingshus, som uppfördes under åren 1963-1965.[88][258] Planer finns att bygga ett nytt tingshus.[259]

Försäkringskassan, Skatteverket och Pensionsmyndigheten har gemensam representation med inriktning på medborgarservice i form av Statens servicecenter i Telgehuset, samt separata kontor i stadens centrala delar för sin administration.[260][261]

Södertäljes nuvarande polishus färdigställdes på Nyköpingsvägen 2013. Polismyndigheten bedriver verksamhet inom Lokalpolisområde Södertälje, tidigare Södertälje polismästardistrikt.[262][263][264]

Kommun och region

Södertälje stadshus på Nyköpingsvägen.

Södertälje sjukhus är ett av regionens 6 akutsjukhus. Förutom allmänmedicinsk vård utförs även förlossning, operation, intensivvård och röntgen. Det nuvarande sjukhuset grundades 1907. En stor utbyggnad gjordes senast 2017 då dess nya behandlingsbyggnad togs i bruk, samt hösten 2019 då en vårdbyggnad med 120 enkelrum tillkom. Sjukhuset har omkring 1 200 anställda.[265][266][267]

Som centralort i Södertälje kommun finns mycket av den centrala administrationen i staden. Centrala funktioner som kommunfullmäktige, stadsdirektören och kommunens förvaltningar är förlagda till Södertälje stadshus på Nyköpingsvägen. Med både förvaltningar och bolag sammanräknat sysselsätter kommunen nästan 6 000 personer.[268][269]

Utbildning

Campus Telge och Kungliga Tekniska högskolan i Snäckviken.

Kungliga Tekniska högskolan har ett campus i Södertälje och bedriver universitetsutbildning inom bland annat maskinteknik och logistik upp till civilingenjörs- och masternivå. Utbildningarna bedrivs i samverkan med stadens storföretag Scania och Astra Zeneca. 2018 flyttade man in i ett nybyggt campus i Södertälje Science Park vid Snäckviken. Kungliga Tekniska högskolan har 1 200 utbildningsplatser och forskartjänster i Södertälje.[270][271][272][273]

Flera universitet och högskolor bedriver högre utbildning på lärcentret Campus Telge. När det startades låg det i Mariekälla, men flyttade till lokaler som tidigare inrymt Astras huvudkontor 2015. Det finns såväl kurser som hela utbildningsprogram inom ett flertal områden, vilket innebär att studenter kan studera hela sin utbildning fram till examen. På campus bedrivs även utbildning inom ramen för Yrkeshögskolan.[274][275]

Hagabergs folkhögskola startade 1910 som bibelinstitut och blev folkhögskola år 1957. Huvudman för skolan är Evangeliska fosterlandsstiftelsen. Totalt studerar cirka 250 elever vid skolan, varav 20 är bosatta på internatet. Utbildningarna har främst inriktning på kristen lära som Svenska kyrkans grundkurs.[276][277][278]

2017 fanns det 12 gymnasieskolor i Södertälje, varav 4 kommunala och 8 friskolor.[279]

Demografi

Demografi i Södertälje 2020[280]
Avser tätorten
ÅldersgruppAntal invånare
Män 0-19 år9 341
Män 20-64 år24 518
Män 65- år5 122
Män totalt38 981
Kvinnor 0-19 år9 039
Kvinnor 20-64 år21 762
Kvinnor 65- år6 538
Kvinnor totalt37 339
Totalt 0-19 år18 380
Totalt 20-64 år46 280
Totalt 65- år11 660
Total befolkning76 320

Av Södertälje tätorts 76 320 invånare vid slutet av 2020 var 37 339 kvinnor och 38 981 män.[280] 2020 bodde det 53 249 personer i flerfamiljshus, jämfört med 22 212 som var bosatta i småhus.[281] En mindre grupp bor i övriga boendeformer.[281]

Inflyttning

Behovet av arbetskraft hos stadens storföretag medförde att många flyttat till Södertälje för arbete.[17] Tjänstemän rekryterades från högskolor över hela landet, och arbetare primärt från Norrland.[17] Företagen erbjöd ofta de inflyttade både anställning och bostad.[17] Det stora behovet av arbetskraft gjorde att företagen även sökte sig till andra länder, och rekryterade från de industrialiserade delarna av Grekland, Jugoslavien samt Finland.[18]

Finländare

Från 1500-talet finns belägg för finländare bosatta omkring Södertälje.[282] Inrättandet av gemensam arbetsmarknad inom Norden 1954 innebar en start för större arbetskraftsinvandring från Finland till Sverige.[17] Från 1960-talet var Södertäljes industrier i stort behov av arbetskraft.[18] Flera finländare flyttade till staden, bland annat för arbete på Scania,[17] varav många bosatte sig i stadsdelen Saltskog.[283] Många hade en ambition att endast bo och arbeta ett par år i Sverige för att sedan återvända, men stannade då de rotat sig och skaffat familjer.[18]

Omkring 6 600 personer i kommunen beräknas vara finsktalande.[284] Hela Södertälje kommun ingår i förvaltningsområdet för finska.[285] I staden finns både finskspråkig förskola[286] samt finsk undervisning i en av grundskolorna.[287] Flera företag i Södertälje annonserar att de erbjuder service på finska,[288][289], och i bland annat Sankta Ragnhilds kyrka firas högtider på finska.[290] I Södertälje finns den finska föreningen Finlandia Seura[291], finskspråkig närradiostation[292], samt finskspråkig teater[293]. Användningen av finska språket i staden är dock minskande. 1986 gick 600 elever i finska klasser i Södertälje[294], men 2021 hade antalet minskat så mycket att den sista finska klassen var nedläggningshotad[287] och ersattes med deltidsundervisning på finska.[295]

Assyrier/syrianer

Sankt Jacob av Nsibin syrisk-ortodoxa katedral.

De första assyrierna kom till Sverige 1967.[296] I mars 1967 kom fem assyriska familjer till Södertälje.[18] Vid tiden gjorde möjligheterna till arbete på Scania staden populär att bosätta sig i bland flera invandrargrupper[296], och fler assyrier anslöt efter att en syrisk-ortodox församling bildats[18]. Vid slutet av 1976 bodde ca 6000 personer från gruppen i Södertälje.[18] Efter 1977 har ytterligare invandring av assyrier skett, men då främst som anhöriginvandring.[18] I samband med Irakkriget flyttade ytterligare en grupp kristna östassyrier till staden under perioden 2003-2007.[18][297] Södertäljes assyrier/syrianer kom primärt att bosatta sig i stadsdelarna Hovsjö, Ronna och Geneta.[296] Gruppen driver idag många av stadens företag inom branscherna restaurang, frisör, tvätteri och närbutiker.[18][296]

Även om de flesta assyrier/syrianer i Sverige inte bor i Södertälje, har flera av dess föreningar och religiösa institutioner säte i staden.[298] I Södertälje finns bland annat Sankt Efraims domkyrka[299] och Sankt Jacob av Nsibins katedral[300]. Inom gruppen finns idrottsföreningarna Assyriska FF[301] och Syrianska FC[302]. Från Södertälje sänder den syrianska satellitkanalen Suryoyo Sat.[303]

Kriminalitet

Under 2017 anmäldes totalt 15 544 brott i hela Södertälje kommun, vilket motsvarar 16 305 anmälningar per 100 000 invånare.[304] Det är något högre (omkring 8 %) än snittet för hela riket på 15 062 anmälningar per 100 000 invånare[305], men ca 23 % lägre än storstäder som Stockholm (med 21 254 anmälningar per 100 000 invånare)[306] och 9 % lägre än Malmö (med 17 914 anmälningar per 100 000 invånare)[307].

Stadsdelen Ronna (inklusive närbelägna Geneta och Lina) och Hovsjö definieras 2023 som särskilt utsatta områden, och Fornhöjden som riskområde.[308] Samtliga är områden där avståndet till Södertäljes stadskärna är långt, och med hög grad av befolkning med utländsk bakgrund.[309] Saltskog definieras som utsatt område.[308]

Media

LT:s redaktion på Storgatan.

Tidningar

1861 grundades Södertälje Tidning. Den heter idag Länstidningen Södertälje, populärt förkortat LT.[6] Tidningen ges ut 6 dagar per vecka.[310]. Den ägdes länge av Centertidningar, men ingår nu i Mittmedia. Ledarsidan är fortsatt centerpartistisk, även efter att partiet sålt tidningen. Deras redaktion ligger på Storgatan i centrala Södertälje.[311]

Södertäljeposten grundades 1993 och var en gratistidning som gavs ut i till hushåll i staden och dess omnejd. 2016 var upplagan 51 600 exemplar. Den distribuerades varje vecka fram till 2016 och därefter månadsvis, och ingick i koncernen Mittmedia.[311][312][313] Tidningen upphörde 2022.[314]

TV

Lokala tv-sändningar startade 2015 i samband med att Sveriges Television etablerade redaktionen Lokala Nyheter Södertälje.[315] Tillsammans med Helsingborg är det den enda lokala nyhetssändningen hos SVT som är inriktad på att täcka en stad med omnejd och inte ett helt län (som SVT Uppsala för hela Uppsala län etc).[316] Redaktionen har fem videoreportrar och en redaktör.[317] Nyhetssändningar görs varje dag; flera både på morgonen och på kvällen (med undantag för vissa helgdagar). Redaktionen ligger på Storgatan.[311]

Stadens TV-sändare finns i Ragnhildsborg.[318]

Radio

P4 Södertälje startade sina sändningar 2019. Det är första gången Sveriges Radio har en lokal station i staden. Programutbudet består av lokala nyheter och reportage, samt lokal morgonshow. Kanalen sänder över Södertälje på frekvenserna 97,6 och 99,6. Sveriges Radios redaktion har kontor på Järnagatan i stadens centrala delar.[319][320][321][322]

Södertälje har två koncessioner för privat lokalradio.[323] Mellan 2007 och 2010 hade Södertälje lokalproducerad kommersiell radio i form av kanalen Favorit 103,9.[324] Idag sänds Mix Megapol på frekvensen 100,8 och Rix FM på 103,9.[325][326][327]

Radiosändare finns både i Ragnhildsborg (öster om Södertälje kanal) och i Blombacka (västra sidan av staden).[328]

Kulturliv

Scen och teater

Oktoberteatern öppnade 1929 under namnet Castor.[329] Med 612 platser hade den stadens största salong.[330] Teatergruppen Oktober som idag ger namn åt lokalen flyttade till Södertälje 1978[331], efter att man tecknat avtal om att bli stadens teatergrupp.[332] 2005 blev Oktoberteatern en institutionsteater[332], och 2013 blev Oktoberteatern en av Sveriges 21 länsteatrar[333][332]. Repertoaren består av teater och musikal för såväl vuxna som barn.[332][334]

Södertälje stadsscen visar framträdanden som teater, operor, musikaler, shower och biofilmer.[335] Lokalerna projekterades från 1950-talet där kommunen och statens teater- och musikråd tillstötte medel för ett scenkomplex.[336] Den stora scenen Estrad samt den något mindre lokalen Trombon öppnade 1970.[336] I samband med uppförandet av det nya stadshuset gjordes en renovering av lokalerna 2008, och anläggningen blev Södertälje stadsscen.[337]

Sagateatern invigdes 1916[338], och konverterades från biograf till teater 1983[339]. Efter ombyggnaden blev den hemmascen för Södertälje teateramatörer (STA).[340] På Sagateatern ges föreställningar av såväl teaterföreningen som deras samarbetspartners.[341]

På Torekällberget anordnas utomhusteater, varietéer och konserter.[342][343] Man har även en professionell teaterensemble, och anordnar framträdanden med 1800-talstema.[344]

Sveriges enda professionella finskspråkiga teatergrupp Teatteri Kipinä har sin hemmascen i Södertälje.[345][346] Årligen arrangeras Täljerevyn som kommenterar årets lokala händelser.[347] Föreningen Molto arrangerar konserter och kreativ verksamhet för unga.[348] Utomhusteater arrangeras sommartid i parken tillhörande Saltskog gård.[349]

Konst och gallerier

Huvudsalen på Södertälje konsthall.

Södertälje konsthall öppnade 1968.[350] Tidigare hade konstutställningar bland annat hållits på stadens hotell och pensionat samt i Socitetshuset på Södertelge Badinrättning.[350] 1978 flyttade konsthallen till lokaler i Luna kulturhus.[350] Konsthallen har sin huvudinriktning på samtida konst, men visar även historiska verk.[351]

Saltskog gårds herrgård uppfördes för industrimannen Carl Fredrik Liljevalch 1882-1883.[352] Sedan 1985 fungerar den som konst- och kulturcentrum, där flera konstnärer även har arbetsrum i gårdens byggnader.[353] Paradvåningen i herrgårdsbyggnaden används för konstutställningar och kulturevenemang.[354]

Södertälje konstförening bildades 1945.[350] Utställningar hålls i det gamla rådhuset på Stora Torget.[355] I staden finns flera privata gallerier, av vilka ett av de större är Strandgalleriet.[350]

Museer

Torekällbergets museum och stadsmuseet

Torekällberget är ett friluftsmuseum, öppnat 1929.[356] Vid öppnandet fanns huvudsakligen allmogefastigheter från 1700- och 1800-talen som flyttats från landsbygdssocknar runt Södertälje.[357] Från 1947 började även ett stadsområde byggas upp[356], vilket utökades då flera äldre byggnader flyttades till Torekällberget från stadskärnan under 1950- till 1970-talet[357]. Från 1963 drivs museet i kommunal regi.[356]

Området är idag uppdelat i områdena staden och landet. Landsbygdsområdet har djur som ofta var hemmahörande på bondgårdar under 1800-talet samt tillhörande hagar och strövområden. Stadsområdet är uppbyggt omkring ett torg med flera aktiva butiker, torghandel och caféverksamhet.[357] På Torekällberget hålls återkommande evenemang, exempelvis sommar och jul med 1800-talstema.[358][359][360] Området är också hem för Södertälje stadsmuseum med utställningar om stadens historia. Stadsmuseet är inrymt i Patonska gården från 1790-talet.[361]

Övriga museer

Vetenskapsmuseet Tom Tits Experiment hade sin början i en utställning på vetenskapstema i konsthallen 1985. Efter att utställningen flyttats till egna lokaler i tidigare industribyggnader på Storgatan blev den ett permanent eget museum och vetenskapscenter.[362] Museet upptar flera våningar i huvudbyggnaden, samt har en utomhusdel på gården.[362] Det finns utställningar och experiment inom teknik, fysik, matematik, naturgeografi, biologi, människan och illusioner. Totalt har anläggningen ca 500 experiment.[363]

Marcus Wallenberg-hallen är ett fordonsmuseum med en samling historiska och samtida fordon, främst från Vagnfabriks-Aktiebolaget i Södertelge och Scania. Museet består av en del med utställning av nyare fordon i aktuell eller närtida tillverkning, samt historiska lastbilar, järnvägsvagnar, motorer och andra fordon. Bland de äldre föremålen finns bland annat den första serietillverkade svenska personbilen från 1903.[364][365][366]

Det Biologiska museet skänktes till staden av mecenaten Carl Fredrik Liljevalch och öppnade 1913 som stadens första museum. I utställningen finns ett långt diorama med sörmländska djur av zoologen Gustaf Kolthoff och landskapsfondmålning av Kjell Kolthoff.[367][368]

S/S Ejdern är ett k-märkt museifartyg med hemmahamn i Maren i stadens centrala delar. Fartyget byggdes av Göteborgs Mekaniska Werkstad 1880, och har sedan 1906 hemmahamn i Södertälje.[369] Sedan 1976 går fartyget i museitrafik sommartid.[369] Regelbundna turer görs bland annat till Birka.[370]

Wendela Hebbes hus är ett museum över Sveriges första kvinnliga yrkesjournalist och hennes familj.[371] Huset var ursprungligen Hebbes sommarstuga och placerat vid Snäckviken i centrala Södertälje[372], men flyttades och återinvigdes på ny plats vid Vänortsparken 1998. Det övre planet upptas av utställningslokaler, med entré, museibutik och restaurang i markplan.[373] Museet har samlat utgåvor av Hebbes böcker, möblemang från hennes familj, samt objekt som beskriver deras liv.[373]

Bibliotek

Södertälje stadsbibliotek öppnade 1934 och togs över i kommunal regi 1945.[374] 1978 flyttade man till sina nuvarande lokaler i Luna kulturhus.[374] Biblioteket erbjuder böcker, musik, filmer och evenemang kopplade till verksamheten[375], samt lokalsamling med publikationer från 1772 och framåt[376]. Det finns mindre filialbibliotek i stadsdelar, samt bokbussverksamhet.[375]

  • Disk och bokhyllor i Stadsbiblioteket 1941.
    Disk och bokhyllor i Stadsbiblioteket 1941.
  • Informationsdisk på Stadsbiblioteket 2020.
    Informationsdisk på Stadsbiblioteket 2020.
  • Samlingar.
    Samlingar.
  • Sagohuset.
    Sagohuset.

Sport

Södertälje SK i Scaniarinken.
Tennisspelaren Björn Borg växte upp i Södertälje.
Den garagedörr som Björn Borg lärde sig att spela tennis mot finns bevarad på Stadsmuseet på Torekällberget.
Volkswagen Grand Prix hos Södertälje ridklubb.

Sporten i Södertälje har historiskt sett dominerats av ishockey, tennis och basket. Sett till antalet elitlag i olika sporter är Södertälje en av de mest framgångsrika städerna i Sverige. Den mest kända Södertäljeklubben är kanske Södertälje SK som vunnit SM-guld i ishockey vid sju tillfällen. Den första gången laget vann var år 1925, vilket även var den första gången som man ställde upp i SM. Den mest kände personen som spelat i SSK är Anders Eldebrink, som bland annat var med när Södertälje SK senast vann SM-guld säsongen 1984/1985. Deras hemmaarena är Scaniarinken.

Södertälje BBK (Södertälje BasketBollKlubb, SBBK) har idag runt 2-3000 medlemmar, och bedriver flera olika basketrelaterade verksamheter. Man har bland annat elit- och elitungdomsverksamhet (AllStar), Stadsdelsverksamheten (SDV) och Södertälje Basketball League (SBL), vilket är en korpserie som anordnas i SBBK:s regi. Representationslaget för herrar heter Södertälje Kings. Damlaget går under namnet Telge Basket. SBBK har tagit SM-guld vid sammanlagt 10 tillfällen för herrar och 12 gångar för damer. Totalt har SBBK tagit hem 132 SM-guld sedan starten 1968. Klubben har sin hemvist i Täljehallen.

Efter Södertäljebon Björn Borgs enorma framgångar med bland annat fem raka Wimbledonsegrar, vinster i Franska öppna och Davis Cup exploderade tennisintresset i Södertälje på 1970-talet. Flera stora tennisanläggningar byggdes upp runt omkring i staden. Mest känd är kanske tennisklubben på Björn Borg promenaden, intill Badparken. En annan tennisspelare som vuxit upp i Södertälje är Joachim "Pim-Pim" Johansson, som vann 3 ATP-titlar.

Södertäljes fotbollsframgångar har under historien varit mycket begränsade. Detta ändrades dock 2004 när det stod klart att Assyriska Fotbollsföreningen kvalificerat sig för spel i fotbollsallsvenskan. Lagets spelframgångar där blev dock mycket begränsade, med en 3-0-seger borta mot IFK Göteborg som höjdpunkt på säsongen. Säsongen därefter spelade laget i Superettan som man också misslyckades att stanna kvar i. Assyriska FF började sin vandring i seriesystemet i Korpserien på 1970-talet. Syrianska FC som bildades 1977 är historiskt sett stadens näst mest framgångsrika fotbollsklubb. Säsongen 2010 spelade båda klubbarna i Superettan, Syrianska FC vann serien och kvalificerade sig därmed för spel i Fotbollsallsvenskan 2011.

Innebandyklubbarna Södertälje Rockets och Balrog Botkyrka gick samman 2006 i Balrog Botkyrka/Södertälje IK för bättra att kunna matcha de stora föreningarna i regionen. Klubben har både sitt dam- och herrlag representerat i de högsta serierna; damerna i Elitserien i innebandy och herrarna i Svenska Superligan. Klubben Telge Sibk har också kvalat till Elitserien för damer.

Det finns flera golfbanor byggts upp runt Södertälje. Den äldsta är Måsnaryds Golfbana, som byggdes 1955. Banan ritades av Nils Sköld och kallas populärt för Södertälje Golfbana, kanske främst på grund av att den tillhör Södertälje GK. I Viksberg, nordost om staden, ligger Viksbergs GK. Banans arkitekt var Björn Eriksson, och den stod färdig för spel år 1991. Den bana som givits mest uppmärksamhet är kanske Kallfors GK, belägen längs vägen mot Järna. Banan i Kallfors byggdes på initiativ av Lars Flyning, som ägde den gård som då fanns på platsen. Banbyggnationen påbörjades år 1997, och fortsatte fram till och med invigningen den 19 juni 1999. År 2000 uppförde företaget bakom Kallforsbanan även 9-håls pay and play-banan Järna GK på andra sidan vägen. Båda banorna ritades av Sune Linde. Södertäljes golfbanor tillhör Sörmlands Golfdistriktsförbund.

Förutom traditionell golf finns även tre bangolfbanor i Södertälje. Av dessa är en belägen inomhus. Södertälje Bangolfklubb bildades 1938, och har haft stora framgångar under de senaste åren. Bland annat har man avancerat till Elitserien. Utöver detta har man tagit guld i NM, EM och VM. Södertälje BGK är hemmaklubb för Marcus Johansson och Dan Axelsson, som båda placerat sig högt i olika bangolfmästerskap. Klubben har arrangerat många mästerskap, bland annat gick Junior-EM på 2007 på SBGK:s båda banor. 2009 blev klubben Svenska Mästare i sportens "blå band", 10-manna-SM. Klubben har två banor (en filt- och en eternitbana) samt kiosk och servering i Mälareparken, belägen på den östra sidan om kanalen.

Södertälje ridklubb är Södertäljes största ridklubb och har sin verksamhet vid Lina ridanläggning i Lina Hage. Klubben bedriver ridskola i klubbens regi med cirka 450 elever per vecka, och blev utnämnd till årets ridskola 2013 av Svenska Ridsportförbundet.[377] Klubbens ryttare tävlar primärt banhoppning och dressyr med placeringar på SM-nivå. Klubben har en omfattande tävlingsverksamhet och arrangerar tävlingar upp till elitnivå. Under 2013 arrangerade klubben deltävlingar i hoppserierna Volkswagen Grand Prix och Swedish Riders Trophy. Klubben arrangerar även regelbundet clinics med internationella toppryttare som Sara Algotsson Ostholt, Jens Fredricson och Adelinde Cornelissen.

Den största inomhusarenan i Södertälje är Scaniarinken i Geneta. Arenan har en publikkapacitet på 6100 personer och är bland annat hemmaarena för Södertälje SK.[378] Arenan används bland annat till ishockey, konståkning, basket, tennis, mässor, utställningar och kongresser. Den största utomhusarenan är Södertälje fotbollsarena, med en publikkapacitet på cirka 6 500 åskådare, och som är hemmaplan för Assyriska FF och Syrianska FC. Andra större idrottsarenor i staden är Idrottsparken och Täljehallen.

Några kända personer från Södertälje

Kända personer med Södertäljeanknytning som Björn Borg, Hasse Aro, Peter Haber, Jan Guillou, Kennedy Bakircioglu, Hasse Tellemar, Anders Eldebrink med flera finns samlade i Kategori:Personer från Södertälje.

Vänorter

Efter andra världskriget skapades vänortsförbindelser mellan Södertälje och Struer i Danmark, Sarpsborg i Norge och Forssa i Finland. År 1991 skrev Pärnu i Estland på ett vänortsavtal med Södertälje och Angers i Frankrike blev vänort med Södertälje år 2001.

Se även

Referenser

  1. ^ [a b] Gelotte, Göran (2011). ”Kringlan”. Södertäljes historia - Kringlan. Trosa: Ryter. Sid. 12. https://destinationsodertalje.se/wordpress/wp-content/uploads/2015/01/sodertaljes-historia-sv.pdf.  Arkiverad 7 mars 2021 hämtat från the Wayback Machine. ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 7 mars 2021. https://web.archive.org/web/20210307080922/https://destinationsodertalje.se/wordpress/wp-content/uploads/2015/01/sodertaljes-historia-sv.pdf. Läst 4 juli 2020. 
  2. ^ Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, SCB, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 3, 2024, SCB, 12 november 2024, läs online.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] Statistiska tätorter 2023, befolkning, landareal, befolkningstäthet per tätort, SCB, 28 november 2024, läs online.[källa från Wikidata]
  5. ^ [a b c d] Statistiska tätorter 2023, befolkning och landareal per tätort och kommun, SCB, 28 november 2024, läs online.[källa från Wikidata]
  6. ^ [a b c d e f g h i j k l m n o p q r s t u v] Gelotte, Göran (2011). Södertäljes historia. Trosa: Ryter. https://destinationsodertalje.se/wordpress/wp-content/uploads/2015/01/sodertaljes-historia-sv.pdf.  Arkiverad 7 mars 2021 hämtat från the Wayback Machine. ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 7 mars 2021. https://web.archive.org/web/20210307080922/https://destinationsodertalje.se/wordpress/wp-content/uploads/2015/01/sodertaljes-historia-sv.pdf. Läst 4 juli 2020. 
  7. ^ Befolkning i tätorter 1960-2010, SCB, läs online, läst: 18 september 2013.[källa från Wikidata]
  8. ^ Kodnyckel för SCB:s statistiska tätorter och småorter - Koppling mellan gammalt och nytt kodsystem, SCB, 11 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
  9. ^ Statistiska Centralbyrån. Statistiska tätorter 2018; befolkning, landareal, befolkningstäthet. SCB. http://www.scb.se/MI0810. Läst 2 juli 2020 
  10. ^ [a b c d e f g h i j k] Nationalencyklopedin, Södertälje. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/södertälje-(tätort-södertälje-kommun) Arkiverad 28 januari 2021 hämtat från the Wayback Machine. (hämtad 2022-12-28)
  11. ^ [a b c d e f g] Gelotte, Göran (1999). ”De första inbyggarna”. Kulturmiljöer i Södertälje. Södertälje: Fingraf. sid. 12-13. Libris 7453695. ISBN 9163079070 
  12. ^ [a b c d e f] Bergquist, Eric Harry (1987). Sankta Ragnhilds kyrka i Södertälje ([Ny utg.]). Södertälje: Östra Södermanlands kulturhistoriska fören. (ÖSKF). Libris 7751047. ISBN 91-85622-19-2 
  13. ^ [a b c] Mellander Rönn, Fredrika; Sundström, Lisa; Andersson, Christina (2007-03-07) [2006]. ”Äldre gatusträckningar”. i Tibblin, Emma; Sundqvist, Anna. Södertäljes stadskärna - Kulturhistorisk analys och värdering. Stockholm: Stockholms läns museum. sid. 56. https://www.sodertalje.se/contentassets/801b52a57aed44f592a5d6bf3ff8bb96/7-sodertalje-stadskarna.pdf 
  14. ^ [a b c d e f g] ”Södertälje kanal”. Nordens alla kanaler. http://kanaler.arnholm.nu/soders.shtml. 
  15. ^ [a b c d e] Mellander Rönn, Fredrika; Sundström, Lisa; Andersson, Christina (2007-03-07) [2006]. ”1860-1880”. i Tibblin, Emma; Sundqvist, Anna. Södertäljes stadskärna - Kulturhistorisk analys och värdering. Stockholm: Stockholms läns museum. sid. 20-24. https://www.sodertalje.se/contentassets/801b52a57aed44f592a5d6bf3ff8bb96/7-sodertalje-stadskarna.pdf 
  16. ^ [a b c] Gelotte, Göran (1999). ”Kallvattenkurinrättningen”. Kulturmiljöer i Södertälje. Södertälje: Fingraf. sid. 175. Libris 7453695. ISBN 9163079070 
  17. ^ [a b c d e f g h] Gelotte, Hanna; Dahlström Rittsél Eva, Ulfstrand Anna (2006). ”Rekrytering av arbetskraft”. Nästa hållplats Södertälje. Stockholm: Länsstyrelsen i Stockholms län. sid. 18-23. Libris 10379123. ISBN 9172812389 
  18. ^ [a b c d e f g h i j k l m] Gelotte, Göran (2004). ”Befolkningsförändringar”. Södertälje kommuns historia [D.] 3. Södertälje. sid. 9-14. Libris 9856272. ISBN 9163166461 
  19. ^ [a b c d e] Gelotte, Göran (2004). ”Stadens utbyggnad”. Södertälje kommuns historia [D.] 3. Södertälje. sid. 15-35. Libris 9856272. ISBN 9163166461 
  20. ^ [a b c d e f] Gelotte, Göran (2004). ”Citysaneringen”. Södertälje kommuns historia [D.] 3. Södertälje. sid. 35-43. Libris 9856272. ISBN 9163166461 
  21. ^ [a b c d e] ”Södertäljes näringsliv”. Södertälje kommun. 2021-07-06. https://www.sodertalje.se/foretagande/foretagande/naringslivet/sodertaljes-naringsliv/. 
  22. ^ [a b] ”Välkommen till Scania Södertälje”. Scania Södertälje. 2022-02-23. https://www.scania.com/sodertalje/sv/home.html. 
  23. ^ [a b c] ”Om Scania Södertälje”. Scania Södertälje. 2022-03-01. https://www.scania.com/sodertalje/sv/home/about.html. 
  24. ^ [a b c] ”Korta Fakta”. AstraZeneca. https://www.astrazeneca.se/om-oss/korta-fakta.html. 
  25. ^ [a b c] ”Banguide Järna-Södertälje-Stockholm”. Jarnvag.net. Järnväg.net. https://www.jarnvag.net/banguide/jarna-stockholm. 
  26. ^ [a b] ”Generell info”. Södertälje Hamn. https://www.soeport.se/anlopsinfo/generell-info/. 
  27. ^ [a b c d e] Gelotte, Göran (2004). ”Hamnar”. Södertälje kommuns historia [D.] 3. Södertälje: Kultur- och fritidskontoret. sid. 78-81. Libris 9856272. ISBN 9163166461 
  28. ^ [a b c] Gelotte, Göran (1999). ”Tidigt stadssamhälle”. Kulturmiljöer i Södertälje. Södertälje: Fingraf. sid. 170-171. Libris 7453695. ISBN 9163079070 
  29. ^ Gelotte, Göran (1999). ”Medeltida konferensstad”. Kulturmiljöer i Södertälje. Södertälje: Fingraf. sid. 171-173. Libris 7453695. ISBN 9163079070 
  30. ^ [a b c] Nilsson, Tomas (1999). ”Tälje blir stad”. Solsidan - Södertäljes västra sida: utflykter i tid och rum i Grusåsen, Brunnsäng, Viksberg och Högantorp. Södertälje: Tomas Nilsson. sid. 10. Libris 7454197. ISBN 9163086581 
  31. ^ [a b] Nationalencyklopedin, Tälje hus. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/tälje-hus (hämtad 2022-07-15)
  32. ^ [a b] ”Telge hus”. Stockholms läns museum. https://stockholmslansmuseum.se/besoksmal/telge-hus. 
  33. ^ [a b] Gelotte, Göran (1999). ”Exporthamn för järn”. Kulturmiljöer i Södertälje. Södertälje: Fingraf. sid. 173. Libris 7453695. ISBN 9163079070 
  34. ^ ”189-190 (Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 28. Syrten-vikarna - Tidsbestämning)”. Project Runeberg. 2019-12-21. https://runeberg.org/nfch/0113.html. 
  35. ^ Sundberg, Karin; Marcus Hjulhammar (2013-06-14). Arkeologisk förstudie inför planerad utbyggnad av Södertälje kanal. Statens maritima museer (5.3.1-2013-66). Arkeologienheten - Sjöhistoriska museet. Arkiverad från originalet den 5 juli 2020. https://web.archive.org/web/20200705190037/https://www.sjofartsverket.se/pages/50442/10-Arkeologisk.pdf. Läst 3 juli 2020  Arkiverad 5 juli 2020 hämtat från the Wayback Machine.
  36. ^ ”Sankt Olofs stad”. Södertälje stads historia D.1. Stockholm. 1968. Libris 422352 
  37. ^ [a b] Nationalencyklopedin, Ragnhild. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/ragnhild (hämtad 2020-07-04)
  38. ^ [a b c] Mellander Rönn, Fredrika; Sundström, Lisa; Andersson, Christina (2007-03-07) [2006]. ”1500-1600-tal”. i Tibblin, Emma; Sundqvist, Anna. Södertäljes stadskärna - Kulturhistorisk analys och värdering. Stockholm: Stockholms läns museum. sid. 14-15. https://www.sodertalje.se/contentassets/801b52a57aed44f592a5d6bf3ff8bb96/7-sodertalje-stadskarna.pdf 
  39. ^ Mellander Rönn, Fredrika; Sundström, Lisa; Andersson, Christina (2007-03-07) [2006]. ”Södertälje stads historia”. i Tibblin, Emma; Sundqvist, Anna. Södertäljes stadskärna - Kulturhistorisk analys och värdering. Stockholm: Stockholms läns museum. sid. 10-11. https://www.sodertalje.se/contentassets/801b52a57aed44f592a5d6bf3ff8bb96/7-sodertalje-stadskarna.pdf 
  40. ^ [a b c d] Mellander Rönn, Fredrika; Sundström, Lisa; Andersson, Christina (2007-03-07) [2006]. ”1700-tal”. i Tibblin, Emma; Sundqvist, Anna. Södertäljes stadskärna - Kulturhistorisk analys och värdering. Stockholm: Stockholms läns museum. sid. 16-18. https://www.sodertalje.se/contentassets/801b52a57aed44f592a5d6bf3ff8bb96/7-sodertalje-stadskarna.pdf 
  41. ^ Mellander Rönn, Fredrika; Sundström, Lisa; Andersson, Christina (2007-03-07) [2006]. ”Orionkullen”. i Tibblin, Emma; Sundqvist, Anna. Södertäljes stadskärna - Kulturhistorisk analys och värdering. Stockholm: Stockholms läns museum. sid. 183. https://www.sodertalje.se/contentassets/801b52a57aed44f592a5d6bf3ff8bb96/7-sodertalje-stadskarna.pdf 
  42. ^ Lindwall, Bo; Andersson Per-Olow (2020). ”I Orionkullens skugga – kring Ekdalsgatan och Viksgatan”. Södertälje i förvandling: färgbilder från 1900-talets mitt. Södertälje: Kulturhistoriska föreningen i Södertälje. sid. 40-41. Libris 0c8r69dfx9skkjql. ISBN 9789198496437 
  43. ^ Gelotte, Göran (1974). ”Södertälje vid 1840-talet”. Södertälje som badort. Södertälje: Östra Södermanlands kulturhistoriska fören. sid. 9-11 
  44. ^ Gelotte, Göran (1974). ”Byggnaderna”. Södertälje som badort. Södertälje: Östra Södermanlands kulturhistoriska fören. sid. 13-45 
  45. ^ Mellander Rönn, Fredrika; Sundström, Lisa; Andersson, Christina (2007-03-07) [2006]. ”Industrin och badorten präglar staden”. i Tibblin, Emma; Sundqvist, Anna. Södertäljes stadskärna - Kulturhistorisk analys och värdering. Stockholm: Stockholms läns museum. sid. 21. https://www.sodertalje.se/contentassets/801b52a57aed44f592a5d6bf3ff8bb96/7-sodertalje-stadskarna.pdf 
  46. ^ [a b] Gelotte, Göran (1999). ”Villa Bellevue, Parkgatan och Badparken”. Kulturmiljöer i Södertälje. Södertälje: Fingraf. sid. 220. Libris 7453695. ISBN 9163079070 
  47. ^ Mellander Rönn, Fredrika; Sundström, Lisa; Andersson, Christina (2007-03-07) [2006]. ”Villa Bellevue”. i Tibblin, Emma; Sundqvist, Anna. Södertäljes stadskärna - Kulturhistorisk analys och värdering. Stockholm: Stockholms läns museum. sid. 70. https://www.sodertalje.se/contentassets/801b52a57aed44f592a5d6bf3ff8bb96/7-sodertalje-stadskarna.pdf 
  48. ^ Gelotte, Göran (1974). ”Havsbadet”. Södertälje som badort. Södertälje: Östra Södermanlands kulturhistoriska fören. sid. 42-44 
  49. ^ [a b] Hendersson, Maria (2010). ”Ny i stan, Södertäljekringlan”. Tidningshuset Storstadspress. https://www.yumpu.com/sv/document/read/20020603/en-tidning-for-alla-nya-sodertaljebor-sodertalje-kommun. 
  50. ^ [a b] Nationalencyklopedin, Södertäljekringlor. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/södertäljekringlor (hämtad 2022-07-17)
  51. ^ ”114 (Svenska Familj-Journalen / Band 20, årgång 1881)”. Project Runeberg. 2022-01-08. https://runeberg.org/famijour/1881/0118.html. 
  52. ^ Gelotte, Göran (2004). ”Alfa Laval”. Södertälje kommuns historia [D.] 3. Södertälje. sid. 94-95. Libris 9856272. ISBN 9163166461 
  53. ^ Gelotte, Göran (2004). ”Svenska Tobaks AB”. Södertälje kommuns historia [D.] 3. Södertälje. sid. 116-117. Libris 9856272. ISBN 9163166461 
  54. ^ Gelotte, Göran (2004). ”Wedaverken”. Södertälje kommuns historia [D.] 3. Södertälje. sid. 120-121. Libris 9856272. ISBN 9163166461 
  55. ^ [a b] ”1891: Vabis is established”. Scania Group. 2020-03-02. https://www.scania.com/group/en/home/about-scania/heritage/corporate-milestones/1891-vabis-is-established.html. 
  56. ^ [a b] ”1911: Scania-Vabis is created”. Scania Group. 2020-03-03. https://www.scania.com/group/en/home/about-scania/heritage/corporate-milestones/1911-scania-vabis-is-created.html. 
  57. ^ [a b c] ”1995: Scania again an independent company”. Scania Group. 2021-10-26. https://www.scania.com/group/en/home/about-scania/heritage/corporate-milestones/1995-scania-again-an-independent-company.html. 
  58. ^ [a b c d e f g h] Johnson, Anders (2020-09-09). ”Läkemedelsföretaget AstraZeneca”. Företagskällan. https://www.foretagskallan.se/foretagskallan-nyheter/lektionsmaterial/astrazeneca/. 
  59. ^ Gelotte, Göran (2004). ”Breddidrotter”. Södertälje kommuns historia [D.] 3. Södertälje. sid. 198-169. Libris 9856272. ISBN 9163166461 
  60. ^ [a b] Gelotte, Göran (1974). ”Havsbadet”. Södertälje som badort. Södertälje: Östra Södermanlands kulturhistoriska fören. sid. 42-44. Libris 8223125 
  61. ^ ”1900-talets Södertälje kanal”. DigitaltMuseum. 2019-09-09. https://digitaltmuseum.se/021188399893/1900-talets-sodertalje-kanal. 
  62. ^ [a b] ”Driftplatser som ingår i Bandel 338”. Historiskt om Svenska Järnvägar, History of Swedish railways. 12 juni 1994. http://www.historiskt.nu/bandata/bandelsdata/Baslista/Alla/bd338.htm. Läst 8 juli 2020. 
  63. ^ Mellander Rönn, Fredrika; Sundström, Lisa; Andersson, Christina (2007-03-07) [2006]. ”1920-1930”. i Tibblin, Emma; Sundqvist, Anna. Södertäljes stadskärna - Kulturhistorisk analys och värdering. Stockholm: Stockholms läns museum. sid. 30-34. https://www.sodertalje.se/contentassets/801b52a57aed44f592a5d6bf3ff8bb96/7-sodertalje-stadskarna.pdf 
  64. ^ Mellander Rönn, Fredrika; Sundström, Lisa; Andersson, Christina (2007-03-07) [2006]. ”1930-1945”. i Tibblin, Emma; Sundqvist, Anna. Södertäljes stadskärna - Kulturhistorisk analys och värdering. Stockholm: Stockholms läns museum. sid. 34-37. https://www.sodertalje.se/contentassets/801b52a57aed44f592a5d6bf3ff8bb96/7-sodertalje-stadskarna.pdf 
  65. ^ ”Sjöfartsverket: Södertälje kanal.”. Arkiverad från originalet den 11 maj 2015. https://web.archive.org/web/20150511185915/http://www.sjofartsverket.se/Batliv/Sodertalje-kanal/. Läst 30 juni 2017. 
  66. ^ Gelotte, Göran (1988). Citysaneringen. Södertälje: Södertälje bok och papper. Libris 816196 
  67. ^ [a b c] Gelotte, Göran (2004). ”Centrumutvecklingen”. Södertälje kommuns historia [D.] 3. Södertälje. sid. 43-47. Libris 9856272. ISBN 9163166461 
  68. ^ Gelotte, Hanna; Dahlström Rittsél Eva, Ulfstrand Anna (2006). ”Befolkningsstatistik perioden 1945–2005”. Nästa hållplats Södertälje. Stockholm: Länsstyrelsen i Stockholms län. sid. 4. Libris 10379123. ISBN 9172812389 
  69. ^ Gelotte, Hanna; Dahlström Rittsél Eva, Ulfstrand Anna (2006). ”Företaget, staden och självbilden”. Nästa hållplats Södertälje. Stockholm: Länsstyrelsen i Stockholms län. sid. 23-27. Libris 10379123. ISBN 9172812389 
  70. ^ Kayhan, Baris (2017). ”12”. Nätverket. Stockholm: Norstedts. sid. 54-59. Libris 20719289. ISBN 9789113052564 
  71. ^ Kayhan, Baris (2017). ”56”. Nätverket. Stockholm: Norstedts. sid. 261-267. Libris 20719289. ISBN 9789113052564 
  72. ^ Arkeologikonsult. Almnäs - Fördjupad kulturmiljöanalys. https://docplayer.se/127795816-Almnas-fordjupad-kulturmiljoanalys-infor-dp-arbete.html 
  73. ^ ”Almnäs”. PEAB Almnäs. http://stockholmsydalmnas.se.preview.binero.se/Stockholm-Syd-Almnaes/.  Arkiverad 4 juli 2020 hämtat från the Wayback Machine. ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 4 juli 2020. https://web.archive.org/web/20200704153634/http://stockholmsydalmnas.se.preview.binero.se/Stockholm-Syd-Almnaes/. Läst 4 juli 2020. 
  74. ^ ”Kalas när Tom Tits Experiment firar 30 år”. News Powered by Cision. 2022-10-29. https://news.cision.com/se/tom-tits-experiment/r/kalas-nar-tom-tits-experiment-firar-30-ar,c2359183. 
  75. ^ ”Sydpoolens historia”. Actic Sydpoolen -. 2010-11-06. http://acticsydpoolen.blogg.se/2010/november/sydpoolens-historia.html. 
  76. ^ [a b c d e] Karlsson, Peter (4 september 2013). ”Nostalgi: Så byggdes Igelstabron”. Länstidningen Södertälje. https://www.lt.se/artikel/nostalgi-sa-byggdes-igelstabron. Läst 20 mars 2021. 
  77. ^ [a b] ”Igelstabron - Uppslagsverk”. NE.se. 2021-03-20. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/igelstabron. 
  78. ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960-2005”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. https://www.webcitation.org/5zewoamwt?url=http://www.scb.se/statistik/MI/MI0810/2005A01x/MI0810_2005A01x_SM_MI38SM0703.pdf. Läst 13 december 2010. 
  79. ^ ”Folkräkningen den 31 december 1950, totala räkningen folkmängd efter ålder och kön i kommuner, församlingar och tätorter, statistiska centralbyrån 1954”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. https://www.webcitation.org/5zewoamwt?url=http://www.scb.se/statistik/MI/MI0810/2005A01x/MI0810_2005A01x_SM_MI38SM0703.pdf. Läst 1 februari 2014. 
  80. ^ ”Mälarprojektet”. Sjofartsverket. 2016-04-29. http://www.sjofartsverket.se/sv/Sakra-farleder/Malaren/.  Arkiverad 4 juli 2020 hämtat från the Wayback Machine.
  81. ^ ”Klartecken för nytt dubbelspår”. lt.se. 2010-07-29. https://www.lt.se/artikel/klartecken-for-nytt-dubbelspar. 
  82. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  83. ^ Nationalencyklopedin, Södertälje–Tveta. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/södertälje-tveta (hämtad 2020-07-04)
  84. ^ [a b c d e f] Nationalencyklopedin, Södertälje församling. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/södertälje-(2) (hämtad 2022-12-28)
  85. ^ Nationalencyklopedin, Västertälje. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/västertälje (hämtad 2020-07-04)
  86. ^ Nationalencyklopedin, Östertälje. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/östertälje (hämtad 2020-07-04)
  87. ^ ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013. 
  88. ^ [a b] ”Historia”. Södertälje tingsrätt. 2019-03-04. https://www.domstol.se/sodertalje-tingsratt/om-tingsratten/organisation/historia/. 
  89. ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960-2005”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. https://www.webcitation.org/5zewoamwt?url=http://www.scb.se/statistik/MI/MI0810/2005A01x/MI0810_2005A01x_SM_MI38SM0703.pdf. Läst 13 december 2010. 
  90. ^ ”Folkräkningen den 31 december 1950, totala räkningen folkmängd efter ålder och kön i kommuner, församlingar och tätorter, statistiska centralbyrån 1954”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. https://www.webcitation.org/5zewoamwt?url=http://www.scb.se/statistik/MI/MI0810/2005A01x/MI0810_2005A01x_SM_MI38SM0703.pdf. Läst 1 februari 2014. 
  91. ^ [a b] Nilsson, Tomas (1999). ”Inledning”. Solsidan - Södertäljes västra sida: utflykter i tid och rum i Grusåsen, Brunnsäng, Viksberg och Högantorp. Södertälje: Tomas Nilsson. sid. 9. Libris 7454197. ISBN 9163086581 
  92. ^ Mellander Rönn, Fredrika; Sundström, Lisa; Andersson, Christina (2007-03-07) [2006]. ”Äldre gatusträckningar; Medeltidens gatunät - Stormaktidens rutnätsplan”. i Tibblin, Emma; Sundqvist, Anna. Södertäljes stadskärna - Kulturhistorisk analys och värdering. Stockholm: Stockholms läns museum. sid. 18. https://www.sodertalje.se/contentassets/801b52a57aed44f592a5d6bf3ff8bb96/7-sodertalje-stadskarna.pdf 
  93. ^ [a b c] ”Här bygger Domus sitt affärshus mitt i centrala Södertälje”. LT. 2019-10-02. https://www.lt.se/2019-10-02/har-bygger-domus-sitt-affarshus-mitt-i-centrala-sodertalje. 
  94. ^ ”Torekällgatan breddades när Domus skulle byggas”. LT. 2014-04-15. https://www.lt.se/2014-04-15/torekallgatan-breddades-nar-domus-skulle-byggas. 
  95. ^ [a b] ”Holmberg visste hur man byggde högre än tillåtet”. LT. 2014-02-06. https://www.lt.se/2014-02-06/holmberg-visste-hur-man-byggde-hogre-an-tillatet. 
  96. ^ [a b] Andén, Simon (2020). Lunakvarteret - Stadsomvandling i citysaneringens spår. Lund: Lunds universitet. Läst 7 april 2022 
  97. ^ [a b c d e] ”Lunas historia”. Telge. https://nya.telge.se/foretag/lokaler/kvarteret-luna/historia/.  Arkiverad 19 maj 2022 hämtat från the Wayback Machine.
  98. ^ Mellander Rönn, Fredrika; Sundström, Lisa; Andersson, Christina (2007-03-07) [2006]. ”Silen 4”. i Tibblin, Emma; Sundqvist, Anna. Södertäljes stadskärna - Kulturhistorisk analys och värdering. Stockholm: Stockholms läns museum. sid. 118. https://www.sodertalje.se/contentassets/801b52a57aed44f592a5d6bf3ff8bb96/7-sodertalje-stadskarna.pdf 
  99. ^ Mellander Rönn, Fredrika; Sundström, Lisa; Andersson, Christina (2007-03-07) [2006]. ”1880-1900”. i Tibblin, Emma; Sundqvist, Anna. Södertäljes stadskärna - Kulturhistorisk analys och värdering. Stockholm: Stockholms läns museum. sid. 24-26. https://www.sodertalje.se/contentassets/801b52a57aed44f592a5d6bf3ff8bb96/7-sodertalje-stadskarna.pdf 
  100. ^ Mellander Rönn, Fredrika; Sundström, Lisa; Andersson, Christina (2007-03-07) [2006]. ”Väduren 1”. i Tibblin, Emma; Sundqvist, Anna. Södertäljes stadskärna - Kulturhistorisk analys och värdering. Stockholm: Stockholms läns museum. sid. 197-198. https://www.sodertalje.se/contentassets/801b52a57aed44f592a5d6bf3ff8bb96/7-sodertalje-stadskarna.pdf 
  101. ^ [a b] Mellander Rönn, Fredrika; Sundström, Lisa; Andersson, Christina (2007-03-07) [2006]. ”1920–1930”. i Tibblin, Emma; Sundqvist, Anna. Södertäljes stadskärna - Kulturhistorisk analys och värdering. Stockholm: Stockholms läns museum. sid. 30-34. https://www.sodertalje.se/contentassets/801b52a57aed44f592a5d6bf3ff8bb96/7-sodertalje-stadskarna.pdf 
  102. ^ Mellander Rönn, Fredrika; Sundström, Lisa; Andersson, Christina (2007-03-07) [2006]. ”Väduren 2”. i Tibblin, Emma; Sundqvist, Anna. Södertäljes stadskärna - Kulturhistorisk analys och värdering. Stockholm: Stockholms läns museum. sid. 199. https://www.sodertalje.se/contentassets/801b52a57aed44f592a5d6bf3ff8bb96/7-sodertalje-stadskarna.pdf 
  103. ^ Mellander Rönn, Fredrika; Sundström, Lisa; Andersson, Christina (2007-03-07) [2006]. ”Väduren 10”. i Tibblin, Emma; Sundqvist, Anna. Södertäljes stadskärna - Kulturhistorisk analys och värdering. Stockholm: Stockholms läns museum. sid. 202. https://www.sodertalje.se/contentassets/801b52a57aed44f592a5d6bf3ff8bb96/7-sodertalje-stadskarna.pdf 
  104. ^ [a b] Svartsjö, Christina (03 2004). ”Livet”. Ortsanalys för Södertälje. Karlskrona: Blekinge Tekniska Högskola. sid. 44-46 
  105. ^ [a b c d] Svartsjö, Christina (03 2004). ”Bebyggelsestruktur”. Ortsanalys för Södertälje. Karlskrona: Blekinge Tekniska Högskola. sid. 34-37 
  106. ^ Gelotte, Göran (2011). ”1800-tal”. Södertäljes historia - Kringlan. Trosa: Ryter. Sid. 6-11. https://destinationsodertalje.se/wordpress/wp-content/uploads/2015/01/sodertaljes-historia-sv.pdf.  Arkiverad 7 mars 2021 hämtat från the Wayback Machine.
  107. ^ ”Lyxhotellet slog upp portarna i Södertälje”. lt.se. 2022-11-28. https://www.lt.se/2022-11-28/lyxhotellet-slog-upp-portarna-i-sodertalje. 
  108. ^ ”Tom Tits Experiment - Om oss”. https://www.tomtit.se/. https://www.tomtit.se/Om-oss/. 
  109. ^ ”Så kommer nya kvarteret i Snäckviken se ut”. lt.se. 2016-05-18. https://www.lt.se/artikel/sa-kommer-nya-kvarteret-i-snackviken-se-ut. 
  110. ^ Svartsjö, Christina (03 2004). ”Köpmangatan”. Ortsanalys för Södertälje. Karlskrona: Blekinge Tekniska Högskola. sid. 48 
  111. ^ Mellander Rönn, Fredrika; Sundström, Lisa; Andersson, Christina (2007-03-07) [2006]. ”Tälje 1:34 Serafimerlasarettet”. i Tibblin, Emma; Sundqvist, Anna. Södertäljes stadskärna - Kulturhistorisk analys och värdering. Stockholm: Stockholms läns museum. sid. 183. https://www.sodertalje.se/contentassets/801b52a57aed44f592a5d6bf3ff8bb96/7-sodertalje-stadskarna.pdf 
  112. ^ Mellander Rönn, Fredrika; Sundström, Lisa; Andersson, Christina (2007-03-07) [2006]. ”Medeltidens oregelbundna stadsplan”. i Tibblin, Emma; Sundqvist, Anna. Södertäljes stadskärna - Kulturhistorisk analys och värdering. Stockholm: Stockholms läns museum. sid. 14-15. https://www.sodertalje.se/contentassets/801b52a57aed44f592a5d6bf3ff8bb96/7-sodertalje-stadskarna.pdf 
  113. ^ Mellander Rönn, Fredrika; Sundström, Lisa; Andersson, Christina (2007-03-07) [2006]. Tibblin, Emma; Sundqvist, Anna. red. Södertäljes stadskärna - Kulturhistorisk analys och värdering. Stockholm: Stockholms läns museum. sid. 197-204. https://www.sodertalje.se/contentassets/801b52a57aed44f592a5d6bf3ff8bb96/7-sodertalje-stadskarna.pdf 
  114. ^ Gelotte, Göran (1993). Tore E:son Lindhberg, arkitekt, 1877-1950. Södertälje: Östra Södermanlands kulturhistoriska fören. Libris 8379933. ISBN 9185622230 
  115. ^ Mellander Rönn, Fredrika; Sundström, Lisa; Andersson, Christina (2007-03-07) [2006]. ”Stora Torget”. i Tibblin, Emma; Sundqvist, Anna. Södertäljes stadskärna - Kulturhistorisk analys och värdering. Stockholm: Stockholms läns museum. sid. 50-51. https://www.sodertalje.se/contentassets/801b52a57aed44f592a5d6bf3ff8bb96/7-sodertalje-stadskarna.pdf 
  116. ^ ”Torghandel på lördagar i Södertälje – en tradition sedan 1500-talet”. LT. 2019-10-23. https://www.lt.se/2019-10-23/torghandel-pa-lordagar-i-sodertalje--en-tradition-sedan-1500-talet. 
  117. ^ Mellander Rönn, Fredrika; Sundström, Lisa; Andersson, Christina (2007-03-07) [2006]. ”Saltsjötorget”. i Tibblin, Emma; Sundqvist, Anna. Södertäljes stadskärna - Kulturhistorisk analys och värdering. Stockholm: Stockholms läns museum. sid. 52. https://www.sodertalje.se/contentassets/801b52a57aed44f592a5d6bf3ff8bb96/7-sodertalje-stadskarna.pdf 
  118. ^ ”Dåtidens bussar fick plats vid Saltsjötorget”. LT. 21 oktober 2016. https://www.lt.se/2016-10-21/datidens-bussar-fick-plats-vid-saltsjotorget. Läst 16 februari 2024. 
  119. ^ Mellander Rönn, Fredrika; Sundström, Lisa; Andersson, Christina (2007-03-07) [2006]. ”Olof Palmes plats”. i Tibblin, Emma; Sundqvist, Anna. Södertäljes stadskärna - Kulturhistorisk analys och värdering. Stockholm: Stockholms läns museum. sid. 52. https://www.sodertalje.se/contentassets/801b52a57aed44f592a5d6bf3ff8bb96/7-sodertalje-stadskarna.pdf 
  120. ^ Mellander Rönn, Fredrika; Sundström, Lisa; Andersson, Christina (2007-03-07) [2006]. ”Marenplan”. i Tibblin, Emma; Sundqvist, Anna. Södertäljes stadskärna - Kulturhistorisk analys och värdering. Stockholm: Stockholms läns museum. sid. 52. https://www.sodertalje.se/contentassets/801b52a57aed44f592a5d6bf3ff8bb96/7-sodertalje-stadskarna.pdf 
  121. ^ Mellander Rönn, Fredrika; Sundström, Lisa; Andersson, Christina (2007-03-07) [2006]. ”Castor 5”. i Tibblin, Emma; Sundqvist, Anna. Södertäljes stadskärna - Kulturhistorisk analys och värdering. Stockholm: Stockholms läns museum. sid. 25. https://www.sodertalje.se/contentassets/801b52a57aed44f592a5d6bf3ff8bb96/7-sodertalje-stadskarna.pdf 
  122. ^ Mellander Rönn, Fredrika; Sundström, Lisa; Andersson, Christina (2007-03-07) [2006]. ”Väduren 1, Mattssonska huset”. i Tibblin, Emma; Sundqvist, Anna. Södertäljes stadskärna - Kulturhistorisk analys och värdering. Stockholm: Stockholms läns museum. sid. 197-198. https://www.sodertalje.se/contentassets/801b52a57aed44f592a5d6bf3ff8bb96/7-sodertalje-stadskarna.pdf 
  123. ^ Mellander Rönn, Fredrika; Sundström, Lisa; Andersson, Christina (2007-03-07) [2006]. ”Badparken”. i Tibblin, Emma; Sundqvist, Anna. Södertäljes stadskärna - Kulturhistorisk analys och värdering. Stockholm: Stockholms läns museum. sid. 54. https://www.sodertalje.se/contentassets/801b52a57aed44f592a5d6bf3ff8bb96/7-sodertalje-stadskarna.pdf 
  124. ^ Lindwall, Bo (2022). ”Badinrättningen”. Ortnamn i Södertälje stad. Södertälje: Kulturhistoriska föreningen i Södertälje. sid. 32. Libris fw54m2bqch0bb4r5. ISBN 9789198496475 
  125. ^ Lindwall, Bo (2022). ”Badparken”. Ortnamn i Södertälje stad. Södertälje: Kulturhistoriska föreningen i Södertälje. sid. 32. Libris fw54m2bqch0bb4r5. ISBN 9789198496475 
  126. ^ Holmquist, Gunilla. ”Badparken”. Grönplan för Södertälje. Södertälje kommun. sid. 49 
  127. ^ [a b] Mellander Rönn, Fredrika; Sundström, Lisa; Andersson, Christina (2007-03-07) [2006]. ”Stadsparken”. i Tibblin, Emma; Sundqvist, Anna. Södertäljes stadskärna - Kulturhistorisk analys och värdering. Stockholm: Stockholms läns museum. sid. 53-54. https://www.sodertalje.se/contentassets/801b52a57aed44f592a5d6bf3ff8bb96/7-sodertalje-stadskarna.pdf 
  128. ^ Holmquist, Gunilla. ”Stadsparken”. Grönplan för Södertälje. Södertälje kommun. sid. 48 
  129. ^ Mellander Rönn, Fredrika; Sundström, Lisa; Andersson, Christina (2007-03-07) [2006]. ”Vänortsparken”. i Tibblin, Emma; Sundqvist, Anna. Södertäljes stadskärna - Kulturhistorisk analys och värdering. Stockholm: Stockholms läns museum. sid. 51. https://www.sodertalje.se/contentassets/801b52a57aed44f592a5d6bf3ff8bb96/7-sodertalje-stadskarna.pdf 
  130. ^ Holmquist, Gunilla. ”Vänortsparken”. Grönplan för Södertälje. Södertälje kommun. sid. 47 
  131. ^ Mellander Rönn, Fredrika; Sundström, Lisa; Andersson, Christina (2007-03-07) [2006]. ”Turingelunden”. i Tibblin, Emma; Sundqvist, Anna. Södertäljes stadskärna - Kulturhistorisk analys och värdering. Stockholm: Stockholms läns museum. sid. 51. https://www.sodertalje.se/contentassets/801b52a57aed44f592a5d6bf3ff8bb96/7-sodertalje-stadskarna.pdf 
  132. ^ Holmquist, Gunilla. ”Turingelunden”. Grönplan för Södertälje. Södertälje kommun. sid. 46 
  133. ^ Gelotte, Göran (1999). ”Husen vid Bergsgatan”. Kulturmiljöer i Södertälje. Södertälje: Fingraf. sid. 248-249. Libris 7453695. ISBN 9163079070 
  134. ^ Gelotte, Göran (1999). ”Husen vid Byggmästaregatan”. Kulturmiljöer i Södertälje. Södertälje: Fingraf. sid. 250-251. Libris 7453695. ISBN 9163079070 
  135. ^ Gelotte, Göran (1999). ”Blombacka egnahemsområde”. Kulturmiljöer i Södertälje. Södertälje: Fingraf. sid. 230-231. Libris 7453695. ISBN 9163079070 
  136. ^ Gelotte, Göran (1999). ”Södra och husen vid Sjömansplan”. Kulturmiljöer i Södertälje. Södertälje: Fingraf. sid. 254-255. Libris 7453695. ISBN 9163079070 
  137. ^ Becirovic, Hanna (2018-09-13). ”Översikt, läge och avgränsning”. Strukturplan för Mariekälla & Saltskog (Version 1). Södertälje: Samhällsbyggnadskontoret Södertälje. sid. 8 
  138. ^ Gelotte, Göran (1999). ”Husen vid Åsvägen och Mariekällgatan”. Kulturmiljöer i Södertälje. Södertälje: Fingraf. sid. 222-223. Libris 7453695. ISBN 9163079070 
  139. ^ [a b c] Gelotte, Göran (2004). ”Viksängsområdet”. Södertälje kommuns historia [D.] 3. Södertälje. sid. 19-22. Libris 9856272. ISBN 9163166461 
  140. ^ Gelotte, Göran (1999). ”Lindåstäppan”. Kulturmiljöer i Södertälje. Södertälje: Fingraf. sid. 234-235. Libris 7453695. ISBN 9163079070 
  141. ^ [a b] Gelotte, Göran (2004). ”Vibergen och Karlhov”. Södertälje kommuns historia [D.] 3. Södertälje. sid. 23-24. Libris 9856272. ISBN 9163166461 
  142. ^ Gelotte, Göran (1999). ”Radhusen vid Frödingsvägen”. Kulturmiljöer i Södertälje. Södertälje: Fingraf. sid. 236-237. Libris 7453695. ISBN 9163079070 
  143. ^ Gelotte, Göran (2004). ”Stark expansion”. Södertälje kommuns historia [D.] 3. Södertälje. sid. 24. Libris 9856272. ISBN 9163166461 
  144. ^ [a b c] Gelotte, Göran (2004). ”Oländig terräng”. Södertälje kommuns historia [D.] 3. Södertälje. sid. 24-28. Libris 9856272. ISBN 9163166461 
  145. ^ Gelotte, Göran (2004). ”Geneta”. Södertälje kommuns historia [D.] 3. Södertälje. sid. 28. Libris 9856272. ISBN 9163166461 
  146. ^ [a b c] Gelotte, Göran (2004). ”Saltskog”. Södertälje kommuns historia [D.] 3. Södertälje. sid. 28-30. Libris 9856272. ISBN 9163166461 
  147. ^ Gelotte, Göran (1999). ”Västra Blombacka”. Kulturmiljöer i Södertälje. Södertälje: Fingraf. sid. 232-233. Libris 7453695. ISBN 9163079070 
  148. ^ Gelotte, Göran (2004). ”Hovsjö”. Södertälje kommuns historia [D.] 3. Södertälje. sid. 32-34. Libris 9856272. ISBN 9163166461 
  149. ^ Gelotte, Göran (2004). ”Södra Lina”. Södertälje kommuns historia [D.] 3. Södertälje. sid. 34-35. Libris 9856272. ISBN 9163166461 
  150. ^ Gelotte, Göran (2004). ”Kvarteret Agnet”. Södertälje kommuns historia [D.] 3. Södertälje. sid. 35. Libris 9856272. ISBN 9163166461 
  151. ^ Gelotte, Göran (2004). ”Riksbyggen”. Södertälje kommuns historia [D.] 3. Södertälje. sid. 54-55. Libris 9856272. ISBN 9163166461 
  152. ^ ”Glasberga Sjöstad en helt ny stadsdel byggs i Södertälje”. Byggindustrin. 2008-03-06. https://www.byggindustrin.se/byggprojekt/bostader/glasberga-sjostad-en-helt-ny-stadsdel-byggs-i-sodertalje-14517/. 
  153. ^ ”Glasberga Sjöstad”. Telge. https://www.telge.se/om-telge/vara-bolag/glasberga/. 
  154. ^ ”De sydöstra stadsdelarna”. Södertälje kommun. 2024-06-04. https://www.sodertalje.se/bo-och-bygga/oversiktsplan/lokala-utvecklingsmojligheter/sodertalje-stad/de-sydostra-stadsdelarna/. 
  155. ^ [a b c] ”S:ta Ragnhilds kyrka”. Svenska kyrkan i Södertälje. 2022-02-03. https://www.svenskakyrkan.se/sodertalje/sta-ragnhilds-kyrka. 
  156. ^ ”Kyrkor & Kapell”. Svenska kyrkan i Södertälje. 2019-01-08. https://www.svenskakyrkan.se/sodertalje/kyrkor. 
  157. ^ ”Alla Helgons kyrka”. Svenska kyrkan i Södertälje. 2019-01-08. https://www.svenskakyrkan.se/sodertalje/alla-helgons-kyrka. 
  158. ^ ”Hagabergs kapell”. Svenska kyrkan i Södertälje. 2019-01-08. https://www.svenskakyrkan.se/sodertalje/hagabergs-kapell. 
  159. ^ ”Brunnsängs kyrka”. Svenska kyrkan i Södertälje. 2019-01-08. https://www.svenskakyrkan.se/sodertalje/brunnsangs-kyrka. 
  160. ^ ”Sjukhuskyrkan”. Svenska kyrkan i Södertälje. 2020-02-21. https://www.svenskakyrkan.se/sodertalje/sjukhuskyrkan. 
  161. ^ ”Lina kyrka”. Svenska kyrkan i Södertälje. 2019-01-08. https://www.svenskakyrkan.se/sodertalje/lina-kyrka. 
  162. ^ ”Sankt Ansgars församling”. Sankt Ansgars församling. 2019-05-07. https://st-ansgar.se/. 
  163. ^ Svenska kyrkan. ”Ekumenisk delegation besöker Damaskus”. https://mb.cision.com/wpyfs/00/00/00/00/00/10/C3/BC/wkr0011.pdf. Läst 25 september 2022. 
  164. ^ ”Ärkebiskopen”. Syrisk ortodoxa kyrkan. https://www.syriskortodoxakyrkan.se/kyrkan/arkebiskopen/. 
  165. ^ ”På söndag invigs en syrisk-ortodox katedral i Södertälje”. Dagen: en tidning på kristen grund – nyheter, debatt, kultur. 2009-05-15. https://www.dagen.se/pa-sondag-invigs-en-syrisk-ortodox-katedral-i-sodertalje-1.175164. 
  166. ^ ”Ruotsinsuomalainen srk-työ” (på finska). Svenska kyrkan i Södertälje. 2020-04-21. https://www.svenskakyrkan.se/sodertalje/ruotsinsuomalainen-srk-tyo. 
  167. ^ ”Finska Pingstförsamlingen i Södertälje”. Finska Pingstförsamlingen i Södertälje. 2018-12-11. https://www.internationellakyrkan.se/. 
  168. ^ Gelotte, Göran (2004). ”Kyrkor och religiösa samfund”. Södertälje kommuns historia [D.] 3. Södertälje. sid. 191-202. Libris 9856272. ISBN 9163166461 
  169. ^ [a b] Gelotte, Göran (2004). ”Kommunikationer”. Södertälje kommuns historia [D.] 3. Södertälje. sid. 59-65. Libris 9856272. ISBN 9163166461 
  170. ^ [a b] Swedish Transport Administration (på swedish). Nationell vägdatabas (NVDB). Arkiverad från originalet. https://nvdb2012.trafikverket.se/SeTransportnatverket. Läst 4 november 2017. 
  171. ^ ”Transportstyrelsens föreskrifter om vägvisningsplan för riksvägar och länsvägar i nummergruppen 100–499” (på swedish). Transportstyrelsens författningssamling. Swedish Transport Agency. 2012. 7–12. https://www.transportstyrelsen.se/TSFS/TSFS%202012_73.pdf. 
  172. ^ Föreningen Svenska Järnvägsfrämjandet, Södertälje och järnvägen, Klart spår, ISSN 0280-9451, nr 1/2003
  173. ^ ”Södertälje syd”. Jernhusen. 2021-11-30. https://www.jernhusen.se/hitta-din-station/sodertalje-syd/. 
  174. ^ SJ (2021). ”SJ Tidtabell 80 Stockholm - Malmö - København” (PDF). Samtrafiken i Sverige AB. https://tagtidtabeller.resrobot.se/tidtabell/tag80_843.pdf. Läst 20 mars 2021. 
  175. ^ SJ (2021). ”SJ Tidtabell 60 Stockholm - Göteborg” (PDF). Samtrafiken i Sverige AB. https://tagtidtabeller.resrobot.se/tidtabell/tab60_6077.pdf. Läst 20 mars 2021. 
  176. ^ ”MTRX Tidtabell Stockholm-Södertälje-Skövde-Göteborg”. https://mtrx.travel. MTRX. 1-2. https://mtrx.travel/static/timetable_2020-09-28_2020-12-13_sv.pdf. 
  177. ^ SJ (2021). ”SJ Tidtabell 70 Stockholm - Oslo” (PDF). Samtrafiken i Sverige AB. https://tagtidtabeller.resrobot.se/tidtabell/tag70_7220.pdf. Läst 20 mars 2021. 
  178. ^ LT (1 oktober 2014). ”Järnvägsbron var klar två år innan första tåget”. Länstidningen Södertälje. https://www.lt.se/artikel/jarnvagsbron-var-klar-tva-ar-innan-forsta-taget. Läst 20 mars 2021. 
  179. ^ Gelotte, Göran (2004). ”Järnvägar”. Södertälje kommuns historia [D.] 3. Södertälje. sid. 69-74. Libris 9856272. ISBN 9163166461 
  180. ^ Sten, Rolf (2009-01-17). ”Snabbfakta NrSlJ, Norra Södermanlands Järnväg del 1.Facts about NrSlJ part 1”. Historiskt om Svenska Järnvägar, History of Swedish railways. https://www.historiskt.nu/normalsp/nrsj/nrslj_snabbf.html. 
  181. ^ ”Södertälje – Nybybruk Östra Södermanlands Järnväg”. Jarnvag.net. Järnväg.net. https://www.jarnvag.net/banguide/sodertalje-nybybruk. 
  182. ^ LT (24 november 2016). ”Det var lätt att trilla i kanalen från den gamla järnvägsbron”. Länstidningen Södertälje. https://www.lt.se/artikel/det-var-latt-att-trilla-i-kanalen-fran-den-gamla-jarnvagsbron. Läst 20 mars 2021. 
  183. ^ [a b] LT (5 november 2014). ”Järnvägsbron byggdes när tågen blev tyngre och krävde mer utrymme”. Länstidningen Södertälje. https://www.lt.se/artikel/jarnvagsbron-byggdes-nar-tagen-blev-tyngre-och-kravde-mer-utrymme. Läst 20 mars 2021. 
  184. ^ [a b c] ”Järnvägslinje firade 100 år”. Länstidningen Södertälje. 17 september 2014. https://www.lt.se/artikel/jarnvagslinje-firade-100-ar. Läst 20 mars 2021. 
  185. ^ Linde, Gunilla (1989). Stationshus 1855-1895: A.W. Edelsvärd som järnvägsarkitekt. Svenska järnvägsklubbens skriftserie, 0346-8658 ; 47. Stockholm: Svenska järnvägsklubben. Libris 7745510. ISBN 9185098477 
  186. ^ ”Saltskog station”. Banvakt.se. Banvakt, Jöran Johansson. https://banvakt.se/ostertalje-strom/saltskog/. 
  187. ^ Linde, Gunilla (1989). Stationshus 1855-1895: A.W. Edelsvärd som järnvägsarkitekt. Svenska järnvägsklubbens skriftserie, 0346-8658 ; 47. Stockholm: Svenska järnvägsklubben. Libris 7745510. ISBN 9185098477 
  188. ^ [a b] Bergström, Eva (1992). ”Kommunikationer Kunder Kommers”. Södertäljekringlor: en historia om kringlor, kvinnor, kommunikationer, kunder och kommers. Södertälje: Torekällbergets museum. sid. 52-56. Libris 7767265. ISBN 91-87842-02-5 
  189. ^ Bergström, Eva (1992). ”Kringelförsäljerskor”. Södertäljekringlor: en historia om kringlor, kvinnor, kommunikationer, kunder och kommers. Södertälje: Torekällbergets museum. sid. 39-43. Libris 7767265. ISBN 91-87842-02-5 
  190. ^ ”Vilka är de tre vanligaste brotyperna?”. Ramboll Sverige. https://se.ramboll.com/press/artiklar/vilka-aer-de-tre-vanligaste-brotyperna. 
  191. ^ ”Grödingebanan - Uppslagsverk”. NE.se. 2021-03-20. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/gr%C3%B6dingebanan. 
  192. ^ ”Södertälje syd fyller 25 år!”. Södertälje kommun. 2020-10-16. https://www.sodertalje.se/nyheter/sodertalje-syd-25-ar/.  Arkiverad 31 januari 2023 hämtat från the Wayback Machine.
  193. ^ ”Centralen tvingades byta namn”. Länstidningen Södertälje. 1 september 2014. https://www.lt.se/artikel/centralen-tvingades-byta-namn. Läst 20 mars 2021. 
  194. ^ ”Järnväg.net Södertälje-Valskog”. Järnväg.net. Jarnvag.net. https://www.jarnvag.net/banguide/sodertalje-valskog. 
  195. ^ [a b] Fröidh, Oskar (2003). ”Svealandsbanan de första åren - Rapport från ett forskningsprojekt om tågtrafikens effekter på resandet”. Kungliga Tekniska Högskolan KTH. https://www.kth.se/polopoly_fs/1.87159.1550155237!/Menu/general/column-content/attachment/Svea12sid.pdf. Läst 20 mars 2021. 
  196. ^ ”Järnvägsbron Södertälje”. Weber Saint-Gobain Sweden AB. 2017-10-30. https://www.se.weber/betong/pumpbetong/jarnvagsbron-sodertalje. 
  197. ^ ”Centrumbanan, Södertälje”. skanska.se. 2021-03-20. https://www.skanska.se/vart-erbjudande/vara-projekt/57870/Centrumbanan%2c-Sodertalje. 
  198. ^ ”Svealandsbanan - Uppslagsverk”. NE.se. 2021-03-20. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/svealandsbanan. 
  199. ^ ”Banguide - Järna-Åby”. järnväg.net. https://www.jarnvag.net/banguide/jarna-aby. 
  200. ^ [a b c] Gelotte, Göran (2004). ”Vattenvägar”. Södertälje kommuns historia [D.] 3. Södertälje. sid. 75-81. Libris 9856272. ISBN 9163166461 
  201. ^ ”1900-talets Södertälje kanal”. DigitaltMuseum. 2019-09-09. https://digitaltmuseum.se/021188399893/1900-talets-sodertalje-kanal. 
  202. ^ Wiik, Christer (22 november 2016). ”Mälarprojektet igång!”. Infrastrukturnyheter. https://www.infrastrukturnyheter.se/20190803/17715/malarprojektet-igang. Läst 12 maj 2017. 
  203. ^ ”Ny sluss i Södertälje efter 90 år”. Byggindustrin. 18 augusti 2016. https://www.byggindustrin.se/affarer-och-samhalle/bygghistoria/ny-sluss-i-sodertalje-efter-90-ar-23668/. Läst 12 maj 2017. 
  204. ^ ”Om oss”. Södertälje Hamn. https://www.soeport.se/om-oss/det-har-ar-vi/. 
  205. ^ Ohlsson, Tiina (PDF). Idéstudie Södertälje hamn: Behovs- och åtgärdsanalys för godstrafiken på järnväg (2011:15). Trafikverket. ISBN 978-91-7467-182-7. Arkiverad från originalet den 25 september 2021. https://web.archive.org/web/20210925155153/https://trafikverket.ineko.se/Files/sv-SE/11571/RelatedFiles/2011_115_idestudie_sodertalje_hamn_behovs_och_atgardsanalys_for_godstrafiken_pa_jarnvag.pdf. Läst 13 mars 2021 
  206. ^ Södertälje hamn (2020-03-24) [2020] (PDF). Årsredovisning for Södertälje Hamn AB Räkenskapsåret 2019-01-01 – 2019-12-31. Södertälje: Södertälje hamn. Arkiverad från originalet den 30 juni 2022. https://web.archive.org/web/20220630095620/https://www.telge.se/globalassets/om-telge/dokument/arsredovisningar/sh/sodertalje-hamn-ab-arsredovisning-2019.pdf. Läst 13 mars 2021 
  207. ^ ”Bilimporten ökar”. Södertälje Hamn. 2019-10-15. https://www.soeport.se/aktuellt/bilimporten-okar/. 
  208. ^ ”Ks Södertälje”. Kustbevakningen. 2015-11-10. https://www.kustbevakningen.se/om-oss/ny-organisation/operativa-avdelningen/kuststationer/ks-sodertalje/. 
  209. ^ ”Båt till Birka Vikingastaden i Mälaren”. Stromma.com. https://www.stromma.com/sv-se/stockholm/utflykter/dagsutflykter/birka-vikingastaden/. 
  210. ^ ”Res med båt till Birka – bryggor, tidtabell & båttrafik”. Birka Vikingastaden. 2021-03-23. https://www.birkavikingastaden.se/resa-hit/. 
  211. ^ ”Turlista – S/S Ejdern”. S/S Ejdern – Håll ångan uppe. https://wp.ejdern.org/turlista/. 
  212. ^ ”Slukhål upptäckt på kajen utmed Västra Mälarehamnen”. Södertälje kommun. 2021-06-10. https://www.sodertalje.se/stad-och-trafik/aktuellt/slukhal-upptackt-pa-kajen-utmed-vastra-malarehamnen/.  Arkiverad 2 mars 2022 hämtat från the Wayback Machine.
  213. ^ Gelotte, Göran (2004). ”Busstrafiken i Södertälje”. Södertälje kommuns historia [D.] 3. Södertälje. sid. 83. Libris 9856272. ISBN 9163166461 
  214. ^ ”Resa Över Länsgränsen, Södertälje Vårdinge”. Resa Över Länsgränsen, Södertälje Vårdinge. Sörmlandstrafiken. 2020-06-06. https://sormlandstrafiken.se/sv/res-med-oss/var-trafik/resa-over-lansgransen/.  Arkiverad 5 mars 2021 hämtat från the Wayback Machine. ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 5 mars 2021. https://web.archive.org/web/20210305223335/https://sormlandstrafiken.se/sv/res-med-oss/var-trafik/resa-over-lansgransen/. Läst 4 juli 2020. 
  215. ^ ”SL Tidtabell Södertälje”. SL. 2021-12-12. https://print.sl.se/?9213_tax_omrde%5B0%5D=45&9213_device=laptop&9213_filtered=true. 
  216. ^ ”SL Närtrafiken”. sl.se. SL. 2020-06-06. https://sl.se/nartrafiken. 
  217. ^ ”SL Tidtabell 797”. sl.se. SL. 2022-01-09. https://kund.printhuset-sthlm.se/sl/v797.pdf.  ”SL Tidtabell 798”. sl.se. SL. 2022-01-09. https://kund.printhuset-sthlm.se/sl/v798.pdf. 
  218. ^ ”Flixbus Södertälje”. https://www.flixbus.se/buss/soedertaelje. Läst 9 januari 2022. 
  219. ^ [a b c] Fakta om Södertälje. Södertälje kommun. https://docplayer.se/18211515-Fakta-om-sodertalje-uppdaterad-maj-2011.html 
  220. ^ Gelotte, Hanna; Dahlström Rittsél Eva, Ulfstrand Anna (2006). ”Företaget, staden och självbilden”. Nästa hållplats Södertälje. Stockholm: Länsstyrelsen i Stockholms län. sid. 23-27. Libris 10379123. ISBN 9172812389 
  221. ^ [a b c] https://www.scb.se/hitta-statistik/sverige-i-siffror/kommuner-i-siffror/#?region1=0181&region2=00 SCB Kommuner i siffror - tabeller och fördjupning
  222. ^ ”1897: First completely Swedish-built car”. Scania Group. 2020-03-02. https://www.scania.com/group/en/home/about-scania/heritage/corporate-milestones/1897-first-completely-swedish-built-car.html. 
  223. ^ ”1902: First truck”. Scania Group. 2022-03-24. https://www.scania.com/group/en/home/about-scania/heritage/corporate-milestones/1902-first-truck.html. 
  224. ^ ”1911: First Swedish-built bus”. Scania Group. 2020-03-03. https://www.scania.com/group/en/home/about-scania/heritage/corporate-milestones/1911-first-swedish-built-bus.html. 
  225. ^ ”1956: More than 50 percent in exports”. Scania Group. 2021-11-26. https://www.scania.com/group/en/home/about-scania/heritage/corporate-milestones/1956-more-than-50-percent-in-exports.html. 
  226. ^ Olson, Björn; Erichs Rolf, Ahremark Carl-Gustaf, Lutz Rony (1987). En bok om Saab-Scania. Stockholm: Streiffert. Libris 7672404. ISBN 9178860148 
  227. ^ ”1969: Scania-Vabis merges with SAAB”. Scania Group. 2021-10-06. https://www.scania.com/group/en/home/about-scania/heritage/corporate-milestones/1969-scania-vabis-merges-with-saab.html. 
  228. ^ ”Verksamheten i Sverige”. AstraZeneca. https://www.astrazeneca.se/om-oss/verksamheten-i-sverige.html. 
  229. ^ ”Här bedrivs torghandel sedan 1500-talet: ”Man hade invändningar mot handeln med köttvaror””. LT. 2019-08-22. https://www.lt.se/2019-08-22/har-bedrivs-torghandel-sedan-1500-talet-man-hade-invandningar-mot-handeln-med-kottvaror. 
  230. ^ ”Torghandel på lördagar i Södertälje – en tradition sedan 1500-talet”. LT. 2019-10-23. https://www.lt.se/2019-10-23/torghandel-pa-lordagar-i-sodertalje--en-tradition-sedan-1500-talet. 
  231. ^ HUI - Handelns utredningsinstitut (09 2022) (XLS). Handelsfakta. 06 
  232. ^ Gelotte, Göran (1989). ”Ett varuhus etablerar sig”. Åhléns: Södertäljes äldsta varuhus 1939-1989 : [50 år]. Södertälje: Åhléns. sid. 13-16. Libris 889678 
  233. ^ Gelotte, Göran (1989). ”Nyfikenhet och rykten”. Åhléns: Södertäljes äldsta varuhus 1939-1989 : 50 år. Södertälje: Åhléns. sid. 17-18. Libris 889678 
  234. ^ Gelotte, Göran (1989). ”1960-talets nyetableringar”. Åhléns: Södertäljes äldsta varuhus 1939-1989 : 50 år. Södertälje: Åhléns. sid. 39-44. Libris 889678 
  235. ^ [a b] Gelotte, Göran (1989). ”Sammanslagningen”. Åhléns: Södertäljes äldsta varuhus 1939-1989 : 50 år. Södertälje: Åhléns. sid. 51-52. Libris 889678 
  236. ^ Gelotte, Göran (1989). ”Junibranden”. Åhléns: Södertäljes äldsta varuhus 1939-1989 : 50 år. Södertälje: Åhléns. sid. 53-54. Libris 889678 
  237. ^ ”Domushuset hade två restauranger”. LT. 2015-02-12. https://www.lt.se/2015-02-12/domushuset-hade-tva-restauranger. 
  238. ^ [a b] ”Telgehuset – Kontakt / Historik”. Telgehuset. https://www.telgehuset.se/kontakt/.  Arkiverad 7 september 2019 hämtat från the Wayback Machine.
  239. ^ ”Lunagallerian rivs - fyra nya stadskvarter föreslås”. Södertälje kommun. 2022-03-29. https://www.sodertalje.se/bo-och-bygga/sodertalje-vaxer/detaljplaner/planbesked-klart-for-luna/.  Arkiverad 31 oktober 2022 hämtat från the Wayback Machine.
  240. ^ Mellander Rönn, Fredrika; Sundström, Lisa; Andersson, Christina (2007-03-07) [2006]. ”Tratten 9”. i Tibblin, Emma; Sundqvist, Anna. Södertäljes stadskärna - Kulturhistorisk analys och värdering. Stockholm: Stockholms läns museum. sid. 161. https://www.sodertalje.se/contentassets/801b52a57aed44f592a5d6bf3ff8bb96/7-sodertalje-stadskarna.pdf 
  241. ^ Mellander Rönn, Fredrika; Sundström, Lisa; Andersson, Christina (2007-03-07) [2006]. ”Tratten 8”. i Tibblin, Emma; Sundqvist, Anna. Södertäljes stadskärna - Kulturhistorisk analys och värdering. Stockholm: Stockholms läns museum. sid. 160. https://www.sodertalje.se/contentassets/801b52a57aed44f592a5d6bf3ff8bb96/7-sodertalje-stadskarna.pdf 
  242. ^ Mellander Rönn, Fredrika; Sundström, Lisa; Andersson, Christina (2007-03-07) [2006]. ”Saturnus 5”. i Tibblin, Emma; Sundqvist, Anna. Södertäljes stadskärna - Kulturhistorisk analys och värdering. Stockholm: Stockholms läns museum. sid. 109. https://www.sodertalje.se/contentassets/801b52a57aed44f592a5d6bf3ff8bb96/7-sodertalje-stadskarna.pdf 
  243. ^ Mellander Rönn, Fredrika; Sundström, Lisa; Andersson, Christina (2007-03-07) [2006]. ”Luna 5”. i Tibblin, Emma; Sundqvist, Anna. Södertäljes stadskärna - Kulturhistorisk analys och värdering. Stockholm: Stockholms läns museum. sid. 83. https://www.sodertalje.se/contentassets/801b52a57aed44f592a5d6bf3ff8bb96/7-sodertalje-stadskarna.pdf 
  244. ^ Mellander Rönn, Fredrika; Sundström, Lisa; Andersson, Christina (2007-03-07) [2006]. ”Solen 7”. i Tibblin, Emma; Sundqvist, Anna. Södertäljes stadskärna - Kulturhistorisk analys och värdering. Stockholm: Stockholms läns museum. sid. 147. https://www.sodertalje.se/contentassets/801b52a57aed44f592a5d6bf3ff8bb96/7-sodertalje-stadskarna.pdf 
  245. ^ ”Gården fick ge vika för handelsplats”. LT. 2014-08-11. https://www.lt.se/2014-08-11/garden-fick-ge-vika-for-handelsplats. 
  246. ^ Önnebro, Karolina (2021-09-05). ”Så kan Morabergs handelsplats se ut i framtiden – med ny lösning för trafiken”. LT. https://www.lt.se/2021-09-05/sa-kan-morabergs-handelsplats-se-ut-i-framtiden--med-ny-losning-for-trafiken. 
  247. ^ ”Stort intresse för tomten i Moraberg”. LT. 2015-08-21. https://www.lt.se/2015-08-21/stort-intresse-for-tomten-i-moraberg. 
  248. ^ ”Home”. Vasa Handel. 2020-06-01. https://vasahandel.se/.  Arkiverad 4 juli 2020 hämtat från the Wayback Machine.
  249. ^ ”Nya köpcentrumet säljs innan det byggts – avtal med fyra butiker klara”. lt.se. 2018-01-24. https://www.lt.se/artikel/nya-kopcentrumet-saljs-innan-det-byggts-avtal-med-fyra-butiker-klara. 
  250. ^ Kvarnström, Sara (2018-01-24). ”Nya köpcentrumet säljs innan det byggts – avtal med fyra butiker klara”. LT. https://www.lt.se/2018-01-24/nya-kopcentrumet-saljs-innan-det-byggts--avtal-med-fyra-butiker-klara. 
  251. ^ ”Lotsområde Södertälje”. Sjofartsverket. 2020-06-25. http://www.sjofartsverket.se/sv/Sjofart/Lotsning/Lotsomraden/Lotsomrade-Sodertalje/.  Arkiverad 28 juni 2020 hämtat från the Wayback Machine.
  252. ^ [a b] ”Södertälje kanal & sluss”. Sjofartsverket. 2018-08-24. http://www.sjofartsverket.se/sv/Sjofart/Lotsning/Lotsomraden/Lotsomrade-Sodertalje/Sodertalje-kanal/.  Arkiverad 13 juli 2020 hämtat från the Wayback Machine.
  253. ^ ”Lotsplikt & lotsbeställning”. Sjofartsverket. 2019-04-23. http://www.sjofartsverket.se/sv/Sjofart/Lotsning/Lotsomraden/Lotsomrade-Sodertalje/Lotsbestallning/.  Arkiverad 27 juni 2020 hämtat från the Wayback Machine.
  254. ^ ”Stockholmsleden”. Sjofartsverket. 2019-11-20. http://www.sjofartsverket.se/sv/Sjofart/Lotsning/Lotsomraden/Lotsomrade-Sodertalje/Farleder--broar/Stockholmsleden/.  Arkiverad 27 juni 2020 hämtat från the Wayback Machine.
  255. ^ ”Södertäljeleden”. Sjofartsverket. 2011-09-05. http://www.sjofartsverket.se/sv/Sjofart/Lotsning/Lotsomraden/Lotsomrade-Sodertalje/Farleder--broar/Sodertaljeleden/.  Arkiverad 9 februari 2014 hämtat från the Wayback Machine. ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 9 februari 2014. https://web.archive.org/web/20140209075333/http://www.sjofartsverket.se/sv/Sjofart/Lotsning/Lotsomraden/Lotsomrade-Sodertalje/Farleder--broar/Sodertaljeleden/. Läst 4 juli 2020. 
  256. ^ ”Landsortsleden”. Sjofartsverket. 2019-11-20. http://www.sjofartsverket.se/sv/Sjofart/Lotsning/Lotsomraden/Lotsomrade-Sodertalje/Farleder--broar/Landsortsleden/.  Arkiverad 28 juni 2020 hämtat från the Wayback Machine.
  257. ^ ”Kuststation Ks Södertälje”. Kustbevakningen. 2015-11-10. https://www.kustbevakningen.se/om-oss/ny-organisation/operativa-avdelningen/kuststationer/ks-sodertalje/. 
  258. ^ ”Vår verksamhet”. Södertälje tingsrätt. 2019-03-04. https://www.domstol.se/sodertalje-tingsratt/om-tingsratten/organisation/var-verksamhet/. 
  259. ^ ”Ny byggnad för tingsrätten”. Södertälje kommun. 2019-10-29. https://www.sodertalje.se/bo-och-bygga/sodertalje-vaxer/detaljplaner/ny-byggnad-for-tingsratten/.  Arkiverad 4 juli 2020 hämtat från the Wayback Machine.
  260. ^ Nyheter, SVT (2019-12-02). ”Servicekontor i Lunagallerian tvingas flytta – har sagts upp av fastighetsägaren”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/sodertalje/servicekontor-i-lunagallerian-tvingas-flytta-har-sagts-upp-av-fastighetsagaren. 
  261. ^ Granlind, Leif (2021-12-08). ”Här öppnar statens servicecenter i Södertälje på måndag”. LT. https://www.lt.se/2021-12-08/har-oppnar-statens-servicecenter-i-sodertalje-pa-mandag. 
  262. ^ ”Södertälje polisdistrikt”. Stadsarkivet. 2020-07-01. https://stadsarkivet.stockholm/berattelser-ur-arkiven/arkivartiklar/s/sodertalje-polisdistrikt/.  Arkiverad 5 juli 2020 hämtat från the Wayback Machine. ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 5 juli 2020. https://web.archive.org/web/20200705202201/https://stadsarkivet.stockholm/berattelser-ur-arkiven/arkivartiklar/s/sodertalje-polisdistrikt/. Läst 4 juli 2020. 
  263. ^ ”Södertälje”. polisen.se. 2016-12-02. https://polisen.se/link/facd9c06531c4447940cd859410e8720. 
  264. ^ ”Efter 100 år läggs polisens fack ned”. LT Södertälje. 2015-01-19. https://www.lt.se/artikel/efter-100-ar-laggs-polisens-fack-ned. 
  265. ^ ”Arbeta och studera”. Södertälje sjukhus. https://www.sodertaljesjukhus.se/arbeta-studera/.  Arkiverad 22 juni 2020 hämtat från the Wayback Machine.
  266. ^ ”Om oss”. Södertälje sjukhus. https://www.sodertaljesjukhus.se/om-oss/. 
  267. ^ ”Tjänsteutlåtande”. SLL. https://sammantradeshandlingar.sll.se/sites/sammantradeshandlingar.sll.se/files/sll/Global/Politik/Politiska-organ/Kulturnamnden/2014/2014-03-13/punkt05-tjansteutlatande.pdf. 
  268. ^ ”Om kommunen”. Södertälje kommun. 2019-10-01. https://www.sodertalje.se/kommun-och-politik/kontor/.  Arkiverad 4 juli 2020 hämtat från the Wayback Machine.
  269. ^ ”Södertälje stadshus • BSK Arkitekter”. BSK Arkitekter. 2020-01-30. https://www.bsk.se/projekt/sodertalje-stadshus/.  Arkiverad 26 september 2020 hämtat från the Wayback Machine.
  270. ^ Kungliga Tekniska högskolan (20 mars 2020). ”KTH Södertälje med fokus på hållbar produktion”. Kungliga Tekniska högskolan. Arkiverad från originalet den 4 juli 2020. https://web.archive.org/web/20200704162220/https://www.kth.se/utbildning/kontakt/campus/kth-sodertalje-med-fokus-pa-hallbar-produktion-1.22223. Läst 19 juni 2020. 
  271. ^ White arkitekter. ”KTH Södertälje”. White arkitekter. https://whitearkitekter.com/se/projekt/kth-sodertalje/. Läst 19 juni 2020. 
  272. ^ Ekberg, Henrik (24 februari 2016). ”KTH får nytt campus i Södertälje”. Fastighetssverige. https://www.fastighetssverige.se/artikel/kth-far-nytt-campus-i-sodertalje-r-n-20096. Läst 19 juni 2020. 
  273. ^ Sveriges Regering Utbildningsdepartementet (29 januari 2018). ”Minister inviger Södertälje Science Park och nya KTH Södertälje”. Sveriges Regering Utbildningsdepartementet. https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2018/01/minister-inviger-sodertalje-science-park-och-nya-kth-sodertalje/. Läst 19 juni 2020. 
  274. ^ ”Här är nya Campus Telge”. Här är nya Campus Telge. LT Södertälje. 2015-01-22. https://www.lt.se/artikel/har-ar-nya-campus-telge. 
  275. ^ Campus Telge (6 april 2020). ”Campus Telge Externa Anordnare”. Campus Telge. https://campustelge.se/externa-anordnare/. Läst 19 juni 2020. 
  276. ^ Carlquist, Gunnar, red (1937). Svensk uppslagsbok. Bd 21. Malmö: Svensk uppslagsbok AB. Sid. 972. 
  277. ^ ”Hagabergs historia – Hagaberg – folkhögskola, konferens och vandrarhem”. www.hagaberg.fhsk.se. Arkiverad från originalet den 2015-09-24. https://web.archive.org/web/20150924024551/http://www.hagaberg.fhsk.se/om-hagaberg.html. Läst 16 oktober 2018.  Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine. ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 24 september 2015. https://web.archive.org/web/20150924024551/http://www.hagaberg.fhsk.se/om-hagaberg.html. Läst 4 juli 2020. 
  278. ^ Hagaberg 100 år: från bibelinstitut till folkhögskola 1910-2010, Hagabergs folkhögskola, Södertälje, ISBN 978-91-633-6863-9 (inb.), Libris 12031311
  279. ^ ”Gymnasieskola”. Södertälje kommun. 2024-07-02. https://www.sodertalje.se/skola-och-forskola/gymnasieskola/. 
  280. ^ [a b] Statistiska centralbyrån. ”Tätortskod 0181TC108; Södertälje” (Tabell). Statistiska tätorter 2020, befolkning per kön och åldersklasser 2020-12-31. Örebro. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/miljo/markanvandning/tatorter/pong/tabell-och-diagram/befolkning-i-tatorter-2020-12-31-fordelat-pa-kon-och-aldersklasser/. Läst 23 april 2022 
  281. ^ [a b] Statistiska centralbyrån. ”Tätortskod 0181TC108; Södertälje” (Tabell). Antal efter region, typ av bostad och vart 5:e år. Örebro. https://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810B/BefTatortBostTyp/table/tableViewLayout1/. Läst 23 april 2022 
  282. ^ Beckman, Stellan (2023). ”Sverigefinnar i Södertälje”. Det sverigefinska Södertälje. Södertälje: Kulturhistoriska föreningen i Södertälje. sid. 23-12. Libris 7qpgjklz5n6jmw7h. ISBN 9789198870008 
  283. ^ Gelotte, Hanna; Dahlström Rittsél Eva, Ulfstrand Anna (2006). ”Från arbetskraft till flyktingar”. Nästa hållplats Södertälje. Stockholm: Länsstyrelsen i Stockholms län. sid. 27-34. Libris 10379123. ISBN 9172812389 
  284. ^ De Geer, Erik (2004) [2004]. ”10. ”Tvåspråkiga” kommuner i Mälarregionen”. i Jarmo Lainio. Den finska närvaron i Mälarregionen - En geografisk-statistisk studie över de finsktalande i Sverige. Eskilstuna: Mälardalens högskola. sid. 24-28. Libris 10210666. ISBN 91-975201-1-X 
  285. ^ ”Finskt förvaltningsområde”. Södertälje kommun. 2022-04-11. https://www.sodertalje.se/kommun-och-politik/for-medborgare/finskt-forvaltningsomrade/. 
  286. ^ Nyheter, SVT (2018-06-28). ”Sverigefinska förskolan kan tvingas skära ner på personal i höst”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/sodertalje/sverigefinska-forskolan-forlorar-18-barn-till-hosten. 
  287. ^ [a b] Nyheter, SVT (2021-06-16). ”Föräldrar besvikna – Stålhamraskolans finska klasser väntas läggas ner: ”Upprörande””. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/sodertalje/foraldrar-besvikna-over-att-finska-klasser-pa-stalhamraskolan-vantas-laggas-ner. 
  288. ^ ”Din begravningsbyrå i Södertälje – Fonus”. Fonus Begravningsbyrå. https://www.fonus.se/begravningsbyra/sodertalje/. 
  289. ^ Gyhne & Kristofferson. ”Välkommen till Gyhne & Kristofferson”. Gyhne & Kristofferson. https://www.gkoptik.se/. Läst 21 april 2022. ”Vi har en finsktalande optiker som gör fullständiga undersökningar på finska” 
  290. ^ Nyheter, SVT (2020-04-09). ”Så här firar kyrkor i Södertälje påsk”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/sodertalje/sa-har-firar-kyrkorna-i-sodertalje-pask. 
  291. ^ ”Finlandia Seura” (på finska). finlandiaseura.com. https://finlandiaseura.com/index.html. 
  292. ^ ”Finlandia Radio” (på finska). finlandiaseura.com. https://finlandiaseura.com/Finlandiaradio.html. 
  293. ^ ”Hemmascen för Sveriges enda professionella finskspråkiga teatergrupp – Teatteri Kipinä”. sodertalje.se. Södertälje kommun. 2016-12-01. https://www.sodertalje.se/kultur-och-fritid/kultur-konst-och-sevardheter/teatrar--biografer/ostergatan-31/. 
  294. ^ Blomé, Gunilla; Azmier Rachel G., Azmier Rakel G. (1986). ”Invandrarundervisning”. Södertälje!: människor, miljöer, händelser. Södertälje: Södertälje kommun. sid. 74-75. Libris 7667024. ISBN 9178105595 
  295. ^ Nyheter, SVT (2021-08-26). ”Efter turerna – finskspråkiga undervisningen på Stålhamraskolan delas upp”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/sodertalje/finsksprakiga-undervisningen-pa-stalhamraskolan-delas-upp. 
  296. ^ [a b c d] Lundgren, Svante (2014). ”Assyrierna kommer till Sverige”. Assyrierna: från Nineve till Södertälje. Södertälje: Tigris press. sid. 102-104. Libris 15408013. ISBN 9789198154108 
  297. ^ Radio, Sveriges (2012-09-18). ”Konflikt”. Sveriges Radio. https://sverigesradio.se/avsnitt/51575. 
  298. ^ Lundgren, Svante (2014). ”Assyriskt föreningsliv”. Assyrierna: från Nineve till Södertälje. Södertälje: Tigris press. sid. 104-107. Libris 15408013. ISBN 9789198154108 
  299. ^ Arentzen, Thomas (2016). Ortodoxa och österländska kyrkor i Sverige. SST:s skriftserie ; nr 5 (Andra upplagan). Stockholm: Nämnden för statligt stöd till trossamfund. Libris xc5v0vstvq52nltj 
  300. ^ ”Dagen 15 maj 2009 - På söndag invigs en syrisk-ortodox katedral i Södertälje, hämtdatum: 9 augusti 2014”. Arkiverad från originalet den 12 augusti 2014. https://web.archive.org/web/20140812052815/http://www.dagen.se/nyheter/pa-sondag-invigs-en-syrisk-ortodox-katedral-i-sodertalje/. Läst 9 augusti 2014. 
  301. ^ ”Föreningar - Assyriska FF”. Svensk fotboll. Svenska Fotbollförbundet. https://www.svenskfotboll.se/foreningar/assyriska-ff/11778/.  Arkiverad 28 december 2022 hämtat från the Wayback Machine.
  302. ^ ”Föreningar - Syrianska FC”. Svensk fotboll. Svenska Fotbollförbundet. https://www.svenskfotboll.se/foreningar/syrianska-fc/8863/.  Arkiverad 28 december 2022 hämtat från the Wayback Machine.
  303. ^ ”Suryoyo Sat”. Tele2. https://www.tele2.se/tv/tv-kanaler/suryoyo-sat. 
  304. ^ Nyheter, SVT (2017-09-04). ”Anmälda brott – Södertälje kommun”. svt.se. https://www.svt.se/special/anmalda-brott/#kommun:8535-brott:3144. 
  305. ^ Nyheter, SVT (2017-09-04). ”Anmälda brott – Hela Sverige”. svt.se. https://www.svt.se/special/anmalda-brott/#kommun:0-brott:3144. 
  306. ^ Nyheter, SVT (2017-09-04). ”Anmälda brott – Stockholm”. svt.se. https://www.svt.se/special/anmalda-brott/#kommun:8510-brott:3144. 
  307. ^ Nyheter, SVT (2017-09-04). ”Anmälda brott – Malmö”. svt.se. https://www.svt.se/special/anmalda-brott/#kommun:8461-brott:3144. 
  308. ^ [a b] Nyheter, SVT (2023-12-01). ”Här är polisens nya lista med utsatta områden”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/har-ar-polisens-nya-lista-med-utsatta-omraden--gtr9o5. 
  309. ^ Kira Karim; Maria Samri (12 2013). ”Bakgrund”. Etnisk boendesegregation i Södertälje. Stockholm: Södertörns högskola. sid. 3-9. https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:692398/FULLTEXT01.pdf 
  310. ^ ”Snabbfakta”. TS Mediefakta. https://ts.se/mediefakta-upplagor/snabbfakta/?mc=001270. 
  311. ^ [a b c] Heppling, Elin. Södertäljes förändrade medieekologi - En studie av Södertäljes mediestruktur samt Länstidningen Södertäljes innehåll 1997 och 2017 
  312. ^ Södertäljeposten (2016). ”Utgivningsplan 2016”. https://www.sodertaljeposten.se/wp-content/uploads/sites/11/2016/03/sputgivningsplan_2016.pdf. Läst 29 juni 2020. 
  313. ^ Nyheter, SVT (2016-09-14). ”Södertäljeposten blir månadstidning”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/sodertalje/sodertaljeposten-blir-manadstidning. 
  314. ^ Kihlström, Linnéa (2022-12-27). ”Bonnier skrotar Södertäljeposten: ”Allt svårare att få ekonomin i gratistidningar att gå runt””. Dagens Media. https://www.dagensmedia.se/medier/dagspress/bonnier-skrotar-sodertaljeposten-allt-svarare-att-fa-ekonomin-i-gratistidningar-att-ga-runt/. 
  315. ^ Regionala sändningar kan kortas ”Journalisten”. Journalisten. 2020-06-17. https://www.journalisten.se/nyheter/regionala-sandningar-kan-kortas Regionala sändningar kan kortas. 
  316. ^ Nyheter, SVT (2015-04-14). ”Så ser du våra nya sändningar”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/sodertalje/sa-ser-du-vara-nya-sandningar-2. 
  317. ^ ”Mer Södertälje i SVT”. Journalisten. 2015-10-29. https://www.journalisten.se/nyheter/mer-sodertalje-i-svt. 
  318. ^ ”Frekvenstabeller TV - Södertälje”. Teracom. 2020-06-29. https://www.teracom.se/privat/tv/?SearchQuery=s%C3%B6dert%C3%A4lje&PositionQuery=.  Arkiverad 4 juli 2020 hämtat från the Wayback Machine.
  319. ^ ”Den 8 november startar P4 Södertälje”. News Powered by Cision. 2019-10-21. https://news.cision.com/se/p4-sveriges-radio/r/den-8-november-startar-p4-sodertalje,c2935827. 
  320. ^ Nyheter, SVT (2019-11-08). ”Premiär för P4 Södertälje – följ med in i studion”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/sodertalje/premiar-for-p4-sodertalje-folj-med-in-i-studion. 
  321. ^ ”Då premiärsänder P4 Södertälje”. Dagens Media. 2019-10-21. https://www.dagensmedia.se/medier/radio-podd/da-premiarsander-p4-sodertalje/. 
  322. ^ ”Radionytt » Nya SR-frekvenser i Södertälje”. Radionytt. 2019-10-22. http://radionytt.se/nyheter/nya-sr-frekvenser-i-sodertalje/. 
  323. ^ ”Lista över samtliga koncessioner – Radiologi”. Thomas Nilsson. 2013-03-05. http://www.thomasnilsson.eu/mediemakt/?page_id=1865. 
  324. ^ ”Favorit – Radiologi”. Thomas Nilsson. 2013-03-05. http://www.thomasnilsson.eu/mediemakt/?page_id=650. 
  325. ^ ”Södertälje 100,8 – Radiologi”. Thomas Nilsson. 2013-03-05. http://www.thomasnilsson.eu/mediemakt/?page_id=535. 
  326. ^ ”Södertälje 103,9 – Radiologi”. Thomas Nilsson. 2013-03-05. http://www.thomasnilsson.eu/mediemakt/?page_id=541. 
  327. ^ ”Love 103,9 Södertälje formaterades 2007-06-08 om till Favorit 103,9”. Onair. 2013-03-05. https://www.onair.nu/ljudarkivet/premiar/visa.asp?ID=70. 
  328. ^ ”Frekvenstabeller Radio”. Teracom. 2020-06-29. https://www.teracom.se/privat/kundservice/frekvenstabeller-radio/.  Arkiverad 12 augusti 2020 hämtat från the Wayback Machine. ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 12 augusti 2020. https://web.archive.org/web/20200812042806/https://www.teracom.se/privat/kundservice/frekvenstabeller-radio/. Läst 4 juli 2020. 
  329. ^ Mellander Rönn, Fredrika; Sundström, Lisa; Andersson, Christina (2007-03-07) [2006]. ”Castor 5”. i Tibblin, Emma; Sundqvist, Anna. Södertäljes stadskärna - Kulturhistorisk analys och värdering. Stockholm: Stockholms läns museum. sid. 25. https://www.sodertalje.se/contentassets/801b52a57aed44f592a5d6bf3ff8bb96/7-sodertalje-stadskarna.pdf 
  330. ^ Svanström, Karin; Fredrik Berg (2021). Resterande Biografer - en uppdatering av kunskapsunderlaget för elva kulturhistoriskt värdefulla biografer i Stockholms län. Länsstyrelsen i Stockholm län. sid. 6-7 
  331. ^ Nationalencyklopedin, Oktoberteatern. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/oktoberteatern (hämtad 2022-01-06)
  332. ^ [a b c d] ”Historia”. Oktoberteatern. https://www.oktoberteatern.se/om-oss/historia-20605828. 
  333. ^ ”Medlemmar”. Länsteatrarna. 2022-09-30. https://www.lansteatrarna.se/medlemmar/. 
  334. ^ ”Välkommen Oktoberteatern!”. Länsteatrarna. 2023-09-20. https://www.lansteatrarna.se/nyheter/valkommen-okotberteatern/. 
  335. ^ ”Södertälje stadsscen”. Södertälje city. 2022-02-17. https://sodertaljecity.se/aktiviteter/sodertalje-stadsscen/. 
  336. ^ [a b] Gelotte, Göran (1990). Nya Folkets hus i Södertälje 1970-1990. Södertälje. Libris 8633779 
  337. ^ ”Södertälje stadshus”. BSK Arkitekter. 2022-04-26. https://www.bsk.se/projekt/sodertalje-stadshus/.  Arkiverad 26 september 2020 hämtat från the Wayback Machine.
  338. ^ Gelotte, Göran (1989). "Gå på bio" i Södertälje. Södertälje: Bok och papper. Libris 8981266 
  339. ^ ”STA:s historia”. Södertälje Teateramatörer. 2015-08-21. https://sta.nu/om-oss/stas-historia/. 
  340. ^ Nyheter, SVT (2016-06-26). ”Klart: STA tvingas lämna Sagateatern”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/sodertalje/sagateatern. 
  341. ^ ”Södertälje teateramatörer”. Södertälje kommun. 2016-12-01. https://www.sodertalje.se/kultur-och-fritid/kultur-konst-och-sevardheter/teatrar--biografer/sodertalje-teateramatorer/. 
  342. ^ ”Varité 2022 på Torekällberget”. Södertälje kommun. 2022-06-11. https://www.sodertalje.se/kultur-och-fritid/torekallberget/evenemang/sommar-pa-torekallberget/variete-sommar-2022/.  Arkiverad 28 december 2022 hämtat från the Wayback Machine.
  343. ^ ”Sommarens gästspel”. Södertälje kommun. 2022-07-27. https://www.sodertalje.se/kultur-och-fritid/torekallberget/evenemang/sommar-pa-torekallberget/sommarens-gastspel/.  Arkiverad 28 december 2022 hämtat från the Wayback Machine.
  344. ^ ”Torekällbergets teaterensemble”. Södertälje kommun. 2020-11-17. https://www.sodertalje.se/kultur-och-fritid/torekallberget/om-torekallberget2/torekallbergets-teaterensemble/.  Arkiverad 28 december 2022 hämtat från the Wayback Machine.
  345. ^ ”Hemmascen för Sveriges enda professionella finskspråkiga teatergrupp – Teatteri Kipinä”. sodertalje.se. Södertälje kommun. 2016-12-01. https://www.sodertalje.se/kultur-och-fritid/kultur-konst-och-sevardheter/teatrar--biografer/ostergatan-31/. 
  346. ^ ”Nya teaterprojekt i Södertälje”. sr.se. Sveriges Radio. 2003-03-13. https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=103&artikel=198253. 
  347. ^ ”Täljerevyn – 2015 - Sodertalje”. www.sodertalje.se. Arkiverad från originalet den 2016-02-04. https://archive.is/20160204092410/http://www.sodertalje.se/Se--gora/Utgallrade-sidor-for-arkivering_KOF-ta-ej-bort/Evenemangsarkiv-2011/Taljerevyn--2015/. Läst 4 februari 2016. 
  348. ^ Johansson, Caroline (18 mars 2011). ”Molto firar tre år”. LT. LT. https://www.lt.se/artikel/molto-firar-tre-ar. Läst 4 juli 2020. 
  349. ^ ”Stiftelsen Saltskog gård 30 år” (PDF). Arkiverad från originalet den 14 maj 2023. https://web.archive.org/web/20230514093034/https://www.saltskoggard.se/saltskog_30_ar.pdf. Läst 13 maj 2023. 
  350. ^ [a b c d e] Gelotte, Göran (2004). ”Konst”. Södertälje kommuns historia [D.] 3. Södertälje. sid. 150-152. Libris 9856272. ISBN 9163166461 
  351. ^ ”Om Södertälje konsthall”. Södertälje konsthall. https://www.sodertaljekonsthall.se/om-oss/. Läst 7 mars 2023. 
  352. ^ Gelotte, Göran (1999). ”Saltskog gård”. Kulturmiljöer i Södertälje. Södertälje: Fingraf. sid. 228-229. Libris 7453695. ISBN 9163079070 
  353. ^ Gelotte, Göran (2001). ”Stiftelsen Saltskog gård”. Saltskog gård: Liljevalchs hem ([2., kompletterade uppl.]). [Södertälje]: [Göran Gelotte]. sid. 8-10. Libris 8238264 
  354. ^ ”Saltskog gård”. Destination Södertälje. 2023-05-13. http://www2.destinationsodertalje.se/sv/evenemanget/841811/saltskog-g%c3%a5rd/arena.  Arkiverad 14 maj 2023 hämtat från the Wayback Machine.
  355. ^ ”Södertälje konstförening Om”. Södertälje konstförening. https://sodertalje.konstforeningar.se/om/. 
  356. ^ [a b c] ”Museets historia”. Södertälje kommun. 2023-05-10. https://www.sodertalje.se/kultur-och-fritid/torekallberget/om-torekallberget2/museets-historia/. 
  357. ^ [a b c] Gelotte, Göran (2004). ”Museer”. Södertälje kommuns historia [D.] 3. Södertälje. sid. 157-160. Libris 9856272. ISBN 9163166461 
  358. ^ ”1800talskalas i dagarna tre”. Södertälje kommun. 2023-06-14. https://www.sodertalje.se/kultur-och-fritid/torekallberget/evenemang/sommar-pa-torekallberget/.  Arkiverad 30 september 2022 hämtat från the Wayback Machine.
  359. ^ ”1800-talssommar på Torekällberget”. Södertälje kommun. 2022-06-08. https://www.sodertalje.se/nyheter/1800-tals-sommar-pa-torekallberget/.  Arkiverad 29 februari 2024 hämtat från the Wayback Machine.
  360. ^ ”1800tals jul”. Södertälje kommun. 2022-12-08. https://www.sodertalje.se/kultur-och-fritid/torekallberget/evenemang/julmarknad/. 
  361. ^ ”Patonska huset- handelsbod 1915, Lillboden och utställningar”. Södertälje kommun. 2022-09-05. https://www.sodertalje.se/kultur-och-fritid/torekallberget/vara-hus-tradgardar/patonska-huset/. 
  362. ^ [a b] Gelotte, Göran (2004). ”Tom Tits Experiment”. Södertälje kommuns historia [D.] 3. Södertälje. sid. 162-163. Libris 9856272. ISBN 9163166461 
  363. ^ Tom Tits Experiment AB (2022-03-30). Tom Tits Experiment AB - Årsredovisning 2021. Södertälje: Tom Tits Experiment AB 
  364. ^ ”Marcus Wallenberg-hallen”. Södertälje kommun. 2016-12-01. https://www.sodertalje.se/kultur-och-fritid/kultur-konst-och-sevardheter/sevardheter--museer/marcus-wallenberg-hallen/.  Arkiverad 4 juli 2020 hämtat från the Wayback Machine.
  365. ^ ”Museum”. Södertälje kommun. 2022-06-26. https://www.destinationsodertalje.se/se-gora/kultur-och-noje/museum/.  Arkiverad 9 maj 2023 hämtat från the Wayback Machine.
  366. ^ ”Marcus Wallenberg Hall”. Scania Group. 2023-05-03. https://www.scania.com/group/en/home/about-scania/contact-us/the-scania-museum-marcus-wallenberg-hall.html. 
  367. ^ ”Biologiska museet”. Södertälje kommun. 2016-12-01. https://www.sodertalje.se/kultur-och-fritid/kultur-konst-och-sevardheter/sevardheter--museer/biologiska-museet/. 
  368. ^ ”Biologiska museet”. Södertälje kommun. 2022-08-19. https://www.sodertalje.se/kultur-och-fritid/torekallberget/om-torekallberget2/biologiska-museet/. 
  369. ^ [a b] ”Ejdern”. Välkommen!. 2016-11-10. https://www.sjohistoriska.se/utforska/fartyg-kulturmiljoer/k-markning-av-fartyg/lista-pa-k-markta-fartyg/ejdern. 
  370. ^ ”Båtliv utan båt”. Södertälje kommun. 2023-06-29. https://www.destinationsodertalje.se/upptack-sodertalje/batliv-i-sodertalje/. 
  371. ^ Gelotte, Göran (2004). Södertälje kommuns historia [D.] 3. Södertälje. sid. 160. Libris 9856272. ISBN 9163166461 
  372. ^ Zazi, Elias (2018-05-08). ”Tidningskungen gav journalisten en gård i julklapp – här njöt damerna under badortsepoken”. LT. https://www.lt.se/2018-05-08/tidningskungen-gav-journalisten-en-gard-i-julklapp--har-njot-damerna-under-badortsepoken. 
  373. ^ [a b] Inga Lewenhaupt (03 2013). ”Ett museum blir till”. Wendelavisan (51). Södertälje: Föreningen Wendelas vänner. sid. 14-16. Libris 2503072 
  374. ^ [a b] Gelotte, Göran (2004). ”Bibliotek”. Södertälje kommuns historia [D.] 3. Södertälje. sid. 145-149. Libris 9856272. ISBN 9163166461 
  375. ^ [a b] ”Biblioteken i Södertälje”. Södertälje kommun. 2021-09-29. https://www.sodertalje.se/kultur-och-fritid/biblioteken/. 
  376. ^ ”Lokalsamlingen”. Biblioteken i Södertälje. https://bibliotek.sodertalje.se/-/lokalsamlingen. 
  377. ^ Svenska Ridsportförbundet (2013-11-19). ”Södertälje Ridklubb är Årets Ridskola”. Pressmeddelande. Läst 1 januari 2014.
  378. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 29 september 2007. https://web.archive.org/web/20070929171939/http://www.axasportscenter.com/. Läst 7 september 2007. 

Vidare läsning

  • Broberg, Birgitta (1979). Södertälje. Rapport / Riksantikvarieämbetet och Statens historiska museer. Medeltidsstaden, 99-0158680-1 ; 15. Stockholm: Riksantikvarieämbetet och Statens historiska mus. Libris 7618885. ISBN 91-7192-419-1 

Externa länkar


Södertälje kommun i Stockholms län
DistriktSödertälje kommuns vapen
Tätorter
Ekeby · Hölö · Järna · Kallfors · Mölnbo · Nibble · Pershagen · Sandviken · Södertälje · Tuna · Vattubrinken · Viksäter
Småorter
Övriga orter
Öar
Salems kommun i Stockholms län
DistriktSalems kommuns vapen
Tätorter
del av Södertälje · del av Tumba (Rönninge, Salem(staden)) · del av Viksäter

Media som används på denna webbplats

Sweden Stockholm location map.svg
Författare/Upphovsman: Erik Frohne, Licens: CC BY 3.0
Location map of Stockholm County in Sweden

Equirectangular projection, N/S stretching 197 %. Geographic limits of the map:

  • N: 60.30° N
  • S: 58.70° N
  • W: 17.10° E
  • E: 19.50° E
Red pog.svg
Shiny red button/marker widget. Used to mark the location of something such as a tourist attraction.
Södertälje hamn 2009.jpg
Författare/Upphovsman: Holger.Ellgaard, Licens: CC BY-SA 3.0
Högbron för järnvägen och Södertäljes hamn
Sankta Ragnhilds kyrka 2017a.jpg
Författare/Upphovsman: Holger.Ellgaard, Licens: CC BY-SA 4.0
Sankta Ragnhilds kyrka
Sodertalje 10 (30191045964).jpg
Författare/Upphovsman: Егор Журавлёв from Smarde, Latvia, Licens: CC BY-SA 2.0

Södertälje, Sweden.

Сёдертелье, Швеция.
Tratten 11, Nygatan Jovisgatan Södertälje 2005.jpg
Författare/Upphovsman: Fotograf: Sundström, Lisa, Licens: CC BY 4.0
Nygatan 30A; Jovisgatan 12. Nybyggnadsår 1943; arkitekt: Almqvist. Funktion: Affärs- och bostadshus i kvarteret Tratten.

Byggnaden är ett tidstypiskt 1940-talshus vars ursprungliga karaktär förändrats genom ändring av ursprungliga material. Byggnaden utgör ett exempel på stenstadsmässig 1940-talsbebyggelse anpassat till kvarterets form och har ett byggnadshistoriskt värde.

Lägg till i mapp Kommentar Dela IdentifikationsnummerLP2005-0732 Avbildad, ortSverige Stockholm Södertälje Södertälje Tratten Avbildad, ortSverige Stockholm Södertälje Södertälje Jovisgatan 12 Avbildad, ortSverige Stockholm Södertälje Södertälje Nygatan 30A Motiv-ämnesordflerfamiljshus bostad kvarter affär verksamhet gata Motiv Kulturhistorisk analys och värdering av Södertälje stadskärna.

Nygatan 30A; Jovisgatan 12. Nybyggnadsår 1943; arkitekt: Almqvist. Funktion: Affärs- och bostadshus i kvarteret Tratten.

TitelSödertälje Typ Fotografi Ange en kommentar eller föreslå ändringar Historik Fotografering: 2005

FotografSundström, Lisa
Silen 4, Mälaregatan Södertälje 2005.jpg
Författare/Upphovsman: Fotograf: Sundström, Lisa, Licens: CC BY 4.0
Mälargatan 8. Nybyggnadsår 1750-1800. Arkitekt ? Byggnaden är unik som stadens enda bevarade köpmangård.

Byggnaden är stadens enda bevarade exempel på de köpmangårdar från 1700-1800-talet som inte längre finns kvar och är unik i staden. Byggnaden bevarar ett ålderdomligt byggnadsskick och är ett exempel på Södertäljes tidigare bebyggelse och har ett byggnadshistoriskt värde. Byggnaden bevarar i huvusak sitt 1700-talsmässiga stildrag och har ett arkitektoniskt värde.

Lägg till i mapp Kommentar Dela IdentifikationsnummerLP2005-0700 Avbildad, ortSverige Stockholm Södertälje Södertälje Mälargatan 8 Avbildad, ortSverige Stockholm Södertälje Södertälje Silen Motiv-ämnesordverksamhet bostad gård köpmangård gata kvarter Motiv Kulturhistorisk analys och värdering av Södertälje stadskärna.

Mälargatan 8. Nybyggnadsår 1750-1800. Arkitekt ? Byggnaden är unik som stadens enda bevarade köpmangård.

TitelSödertälje Typ Fotografi Ange en kommentar eller föreslå ändringar Historik Fotografering: 2005 FotografSundström, Lisa Ange en kommentar eller föreslå ändringar Referenser SamlingStockholms läns museum Blider och annat material från länsmuseet som inte hör till någon specialsamling. Tex. verksamhet, utställningar, dokumentaioner, pedagogik, konst. Licensinformation Licens Erkännande (CC BY) Erkännande (CC BY) Metadata IdentifikationsnummerLP2005-0700 Ingår i samlingStockholms läns museum, egen samling Ägare av samlingStockholms läns museum InstitutionStockholms läns museum Publicerad28 november 2023 Uppdaterad27 april 2024 DigitaltMuseum ID0210114046336

DigitaltMuseum UUID4a4da9d9-cdb7-4b0f-8ab7-a20e925798c6
Scania Vabis fabriker Exteriör. ArkDes ARKM.1962-101-2039.jpg
Scania Vabis fabriker Exteriör

Plats: Södertälje, Södermanland, Stockholms

Motiv-klassifikation : Maskin-, varvs-, gjuteri- och verkstadsindustrier, smedjor, metallindustri <6.2> (se dataset i KulturNav för mer information)

Arkitekt för avbildad(e) byggnad(er): Zimdal, Helge; Ahrbom, Nils

Datering för avbildad(e) byggnad(er): 1941–1959 (Byggnadsår)

Fotograf: Okänd

Inventarienummer i ArkDes samling: ARKM.1962-101-2039
Södertälje, Sankta Ragnhilds kyrka - KMB - 16000200100467.jpg
Notera Av dokumentationsskäl har originalbeskrivningen från Riksantikvarieämbetet behållits. Tillrättalägganden och alternativa beskrivningar bör införas separat från nedanstående information.
Felaktigheter kan även anmälas till denna sida.
Kyrkan mot söder.
Kategori: (01) Exteriörer
Storgatan 1 Södertälje 2005.jpg
Författare/Upphovsman: Fotograf: Rönn, Fredrika Mellander, Licens: CC BY 4.0
Beskrivning: Kulturhistorisk analys och värdering av Södertälje stadskärna.

Storgatan 1. Flerbostadshus arkitekt Nils L Lundberg. Nybyggnadsår 1905-07. En elegant jugendbyggnad som dominerar stadsbilden i korsningen Storgatan/Torekällgatan.

Taggar:Bostad, Flerfamiljshus, Jugend Fotograf: Rönn, Fredrika Mellander Händelser:fotograferad - 2005 Plats Kommun: Södertälje Socken: Södertälje Metadata Idnummer: LP2005-0842 Typ: Fotografi Licens:CC BY (Creative Commons - Erkännande) Samlingar: Stockholms läns museum Personer:

Rönn, Fredrika Mellander - fotograf
Råbygården, Torekällberget, juli 2022a.jpg
Författare/Upphovsman: Holger.Ellgaard, Licens: CC BY-SA 4.0
Råbygården på Torekällberget, Södertälje
Tillverkning på Scania i Södertälje.jpg
Författare/Upphovsman: Mangan02, Licens: CC BY-SA 4.0
Tillverkning på Scania i Södertälje
Södertälje stadshus 2010.jpg
Författare/Upphovsman: Holger.Ellgaard, Licens: CC BY-SA 3.0
Södertälje Stadshus
Södertäljes gamla rådhus, 2017.jpg
Författare/Upphovsman: Holger.Ellgaard, Licens: CC BY-SA 4.0
Södertäljes gamla rådhus, på Stortorget
Södertälje kanal, gamla och nya, 2017.jpg
Författare/Upphovsman: Holger.Ellgaard, Licens: CC BY-SA 4.0
Södertälje kanal, gamla kanalen (i förgrunden) och nya i bakgrunden
Västra Kanalgatan 15, Jovisgatan 2, Mälargatan 2 Södertälje 2005.jpg
Författare/Upphovsman: Fotograf: Sundström, Lisa, Licens: CC BY 4.0
Beskrivning: Kulturhistorisk analys och värdering av Södertälje stadskärna.

Jovisgatan 2, Mälargatan 2, Västra Kanalgatan 15. Funktion bostads- och affärshus, Restaurang. Nybyggnadsår 1910, arkitekt: August Mathson.

Taggar:Bostadshus, Bostad, Restaurang, Affär, Verksamhet, länsmuseet Fotograf: Sundström, Lisa Händelser:fotograferad - 2005 Plats Kommun: Södertälje Socken: Södertälje Metadata Idnummer: LP2005-0705 Typ: Fotografi Licens:CC BY (Creative Commons - Erkännande) Samlingar: Stockholms läns museum Personer:

Sundström, Lisa - fotograf
Lina kyrka sodertalje.jpg
Författare/Upphovsman: Udo Schröter, Licens: CC BY-SA 3.0
i RAÄ:s bebyggelseregister (BBR). Läs mer i Wikipedia.
Rysshärjningarna 1719.JPG
Relief föreställande rysshärjningarna i Södertälje 1719, på det forna stadshotellets fasad, numera Quality Hotel Park Södertälje City, Järnagatan, Södertälje. Reliefen gjord av Hugo Borgström 1940 till stadshotellets återinvigning. Reliefen sitter på en tillbyggnad på det äldre huset.
Varuhuset Kringlan, interiör, 2017.jpg
Författare/Upphovsman: Holger.Ellgaard, Licens: CC BY-SA 4.0
Varuhuset Kringlan, Södertälje, arkitekt Erik och Tore Ahlsén (1965) - interiör
Utomhusteater parken Saltskog gård Södertälje 2012.jpg
Författare/Upphovsman: Nippe Paulsson, Licens: CC BY-SA 2.0
Utomhusteater i parken tillhörande Saltskog gård i Södertälje 2012
Badhotellet, Södertälje, 2017c.jpg
Författare/Upphovsman: Holger.Ellgaard, Licens: CC BY-SA 4.0
Badhotellet, Södertälje, arkitekt Edward Ohlsson (1899)
Södertälje stadsmuseum, utställning, historia, 2017.jpg
Författare/Upphovsman: Holger.Ellgaard, Licens: CC BY-SA 4.0
Södertälje stadsmuseum, utställning, stadens historia
Sankt Ansgars kyrka, Södertälje, 2017.jpg
Författare/Upphovsman: Holger.Ellgaard, Licens: CC BY-SA 4.0
Sankt Ansgars kyrka, Södertälje
MS Östanvik passerar Södertälje hamns sädessilo Södertälje kanal 2011.jpg
Författare/Upphovsman: FOTOGRAF Karlsson, Anneli, Licens: CC BY-SA 4.0
En resa med m/s Östanvik t o r Lövholmen, Stockholm-Slite, Gotland 2011, fraktandes cement. En dokumentation av Arkivarie Eva Hult och fotograf Anneli Karlsson från Sjöhistoriska.

Fartyg: ÖSTANVIK

Bredd över allt 16 meter

Längd över allt 107 meter

Maskinstyrka 5000

Byggår: 1974

Varv: Sölvesborgs varv

IDENTIFIKATIONSNUMMER Fo179234_267DIG MOTIV En resa med m/s Östanvik t o r Lövholmen, Stockholm-Slite, Gotland 2011, fraktandes cement. En dokumentation av Arkivarie Eva Hult och fotograf Anneli Karlsson från Sjöhistoriska.

AVBILDAD NAMN ÖSTANVIK (1974) MOTIV-ÄMNESORD Gotland Slite Lastfartyg Arbete ombord Cement M/s östanvik. Lastning Östanvik TYP Fotografi Historik Accession GIVARE TILL MUSEET Egen produktion Fotografering 2011 FOTOGRAF Karlsson, Anneli Klassifikation Hamnar (Fotoklass - Miljöer) FO AFAA Arbetsbilder (Fotoklass - Personer) FO AGAC Dokumentationer inom myndigheten (Fotoklass - Dokumentationer) FO AKAC Lastning/lossning av gods (Fotoklass - Aktiviteter) FO APAK Referenser SAMLING Sjöhistorisk dokumentation Licensinformation LICENS Erkännande-DelaLika (CC BY-SA) Erkännande-DelaLika (CC BY-SA) Metadata IDENTIFIKATIONSNUMMER Fo179234_267DIG INGÅR I SAMLING Sjöhistoriska museets verksamhetsbilder ÄGARE AV SAMLING SJÖHISTORISKA MUSEET INSTITUTION Sjöhistoriska museet PUBLICERAD 19 september 2014 UPPDATERAD 14 september 2020 DIGITALTMUSEUM ID 011015398174

DIGITALTMUSEUM UUID 8FE7996D-A410-4485-A65A-0DE3944B0B5C
Soedertaelje Schleusse.jpg
Författare/Upphovsman: unknown, Licens: CC BY-SA 3.0
Järnagatan mot norr, 2017.jpg
Författare/Upphovsman: Holger.Ellgaard, Licens: CC BY-SA 4.0
Järnagatan i Södertälje, mot norr
Södertälje södra hamn station spår och stationsområde 1920-tal.jpg
Södertälje södra järnvägsstation

Text på baksida: "Södertälje S:A (Vykort) Svenska papperslagret, Södertälje nr. 2981."

Text på kuvert: "Södertälje"

Historik: "I oktober år 1921 invigdes stationen Södertälje södra i samband med att järnvägen fick en ny dubbelspårig dragning genom staden."

Högupplöst bild finns

IDENTIFIKATIONSNUMMER JvmKDAA13525

MOTIV Södertälje södra järnvägsstation

AVBILDAD, ORT Sverige Södermanland Stockholm Södertälje Södertälje Södertälje hamn MOTIVTYP Stationsmiljö MOTIV-ÄMNESORD Semafor Vattentorn Godsvagn Bangård Stationshus TYP Fotografi Historik Fotografering 1920 - 1929 FOTOGRAF Fotograf okänd, Klassifikation Södertälje C - Igelstahamn (Bandelsnummer - Södertälje C) BA 338 Statens J, SJ, 1435[Ursprungsbolag] (Bolagsnummer) BO 201 Licensinformation LICENS Fritt från kända upphovsrättsliga restriktioner – Public Domain Mark (PDM)Fritt från kända upphovsrättsliga restriktioner – Public Domain Mark (PDM) Metadata IDENTIFIKATIONSNUMMER JvmKDAA13525 INGÅR I SAMLING Järnvägsmuseets foton ÄGARE AV SAMLING Järnvägsmuseet INSTITUTION Järnvägsmuseet PUBLICERAD 5 januari 2019 UPPDATERAD 23 september 2020 DIGITALTMUSEUM ID 021018142848

DIGITALTMUSEUM UUID 84658A97-58E5-48FC-88FD-A42DF1984854
Scania Vabis fabriker Interiör. ArkDes ARKM.1962-101-0243.jpg
Scania Vabis fabriker Interiör

Plats: Södermanland, Stockholm, Södertälje, Södertälje (Sverige (SE))

Motiv-klassifikation : Maskin-, varvs-, gjuteri- och verkstadsindustrier, smedjor, metallindustri <6.2> (se dataset i KulturNav för mer information)

Arkitekt för avbildad(e) byggnad(er): Ahrbom, Nils; Zimdal, Helge

Datering för avbildad(e) byggnad(er): 1941–1959 (Byggnadsår)

Fotograf: Sundahl, Sune

Inventarienummer i ArkDes samling: ARKM.1962-101-0243
Ångfartyget Baltzar von Platen korsar första järnvägsbron över Södertälje kanal 1904.jpg
Färjan Baltzar von Platen på kanalen mellan Rönninge - Ström.

Lägg till i mapp Beställ bild Dela IDENTIFIKATIONSNUMMER JvmKDAB01485 MOTIV Färjan Baltzar von Platen på kanalen mellan Rönninge - Ström.

AVBILDAD, ORT Sverige Södermanland Stockholm Södertälje Södertälje Södertälje S MOTIVTYP Miljö MOTIV-ÄMNESORD Personal Kanal Natur Bro Färja TYP Fotografi Historik Fotografering 1904 FOTOGRAF Fotograf okänd, Licensinformation LICENS Fritt från kända upphovsrättsliga restriktioner – Public Domain Mark (PDM)Fritt från kända upphovsrättsliga restriktioner – Public Domain Mark (PDM) Metadata IDENTIFIKATIONSNUMMER JvmKDAB01485 INGÅR I SAMLING Järnvägsmuseets foton ÄGARE AV SAMLING Järnvägsmuseet INSTITUTION Järnvägsmuseet PUBLICERAD 6 januari 2019 UPPDATERAD 3 december 2020 DIGITALTMUSEUM ID 021018161912

DIGITALTMUSEUM UUID EB018DDA-BBFA-4369-BB6B-537977EE2C52
Ångbåt passerar första slussen vid Mälarehamnen Södertälje.jpg
S/V foto "Mälarhamnen. Södertälje"

Öppna slussportar för passerande ångbåt i Västra Mälarhamnen. Objekttyp Fotografi Samling Hilmer Larsons bildsamling Nyckelord Hamn [504], paraply, posttransport [205], regn, Sluss [502], Stadsbebyggelse, vykort [215], vänskapshälsning, Ångbåt [501] Titel TB Vy812 - Posttransport Museikod TB Bildnr / samlingsnr / inventarienr Vy812 Accessionsnummer 1999/3 Realnummer 1 205 Ämne 1 Posttransport Realnummer 2 215 Ämne 2 Vykort Realnummer 3 504 Ämne 3 Hamn Realnummer 4 501 Ämne 4 Ångbåt Realnummer 5 502 Tillkomsttid start före 1919 Förvärvsdatum 1999 Anmärkning Kortet adresserat till Miss Clara Young, Roscoe Str. Chicago från Arvid. Poststämplat 3/4 - 1919 frankerat med två 5-öres frimärken. Svenska Litografiska AB. Stockholm. Clara var mamma till Hilmer Larsson vars bildssamling finns på museet. Nummer i bildserie 0 Material 1 Papper Motivkategori Stadsbild Motiv - Land Sverige Motiv - Län Stockholms Motiv - Kommun Södertälje Motiv - Härad Tälje Motiv - Ort Södertälje Format 14 X 9 Bildtyp Positiv Källhänvisning

“TB Vy812 - Posttransport,” Torekällbergets museum, hämtad 5 juli 2021, https://tb.kulturhotell.se/items/show/49068.
Sagohuset, Södertälje stadsbibliotek.jpg
Författare/Upphovsman: WikiRebecka, Licens: CC BY-SA 4.0
sagohus, sagor
Kustbevakningen KBV 046 Södertälje.jpg
Författare/Upphovsman: Bill Östring, Licens: CC BY-SA 4.0
Fo194666DIA

Fartyg: KBV 046

Bredd över allt 7,3 meter

Längd över allt 36,4 meter

Reg. Nr.: SIWR

Rederi: Kustbevakningen

Byggår: 1980

Varv: Lunde varv

Övrigt: Fartyget byggdes 1980 vid Lunde varv och byggdes om 1995 vid Oskarshamns varv. Ombyggnaden

innefattade bl.a. förlängning för att rymma oljetankar, kassettsystem för oljeupptagning

och fler bostadshytter.

Fartyget används främst för miljöräddningstjänst

IDENTIFIKATIONSNUMMER Fo194666DIA AVBILDAD NAMN KBV 046 (1980) AVBILDAD, ORT Sverige Södermanland Södertälje TYP Fotografi

Historik Accession Accessionsnummer: 2003:029 GIVARE TILL MUSEET Östring, Bill Fotografering - 2006 FOTOGRAF Östring, Bill

Klassifikation Övriga tjänstefartyg (Fotoklass - Skepp - maskindrivna - Tjänstefartyg) FO ACADAC Hamnmagasin, kontorsbyggnader och liknande (Fotoklass - Miljöer - Övrig miljö, Topografi) FO AFAEAE Referenser SAMLING Bill Östrings samling Licensinformation LICENS Erkännande-DelaLika (CC BY-SA) Erkännande-DelaLika (CC BY-SA)

Metadata IDENTIFIKATIONSNUMMER Fo194666DIA INGÅR I SAMLING Sjöhistoriska museets foton ÄGARE AV SAMLING SJÖHISTORISKA MUSEET INSTITUTION Sjöhistoriska museet PUBLICERAD 10 oktober 2014 UPPDATERAD 15 september 2020 DIGITALTMUSEUM ID 011015424503

DIGITALTMUSEUM UUID 4B5FFB20-FFD4-49FA-94F2-91E70352CB90
SJ-tåg korsar första järnvägsbron över Södertälje kanal 1899.jpg
Statens Järnvägar, SJ Da-lok

Svängbron över Södertälje kanal

IDENTIFIKATIONSNUMMER JvmKAIA07120

MOTIV Statens Järnvägar, SJ Da-lok

AVBILDAD, ORT Sverige Södermanland Stockholm Södertälje Södertälje Södertälje kanal

MOTIVTYP Miljö MOTIV-ÄMNESORD Man Svängbro Ångtåg TYP Fotografi Historik Fotografering 1899 FOTOGRAF Fotograf okänd, Klassifikation Södertälje C - Igelstahamn (Bandelsnummer - Södertälje C) BA 338 Statens J, SJ, 1435[Ursprungsbolag] (Bolagsnummer) BO 201 Licensinformation LICENS Fritt från kända upphovsrättsliga restriktioner – Public Domain Mark (PDM)Fritt från kända upphovsrättsliga restriktioner – Public Domain Mark (PDM) Metadata IDENTIFIKATIONSNUMMER JvmKAIA07120 INGÅR I SAMLING Järnvägsmuseets foton ÄGARE AV SAMLING Järnvägsmuseet INSTITUTION Järnvägsmuseet PUBLICERAD 22 december 2018 UPPDATERAD 23 september 2020 DIGITALTMUSEUM ID 021018042768

DIGITALTMUSEUM UUID 057A6D36-0A24-476D-82B0-582245D21CDF
1929 Scania-Vabis 2122.jpg
Författare/Upphovsman: Herranderssvensson, Licens: CC BY-SA 3.0
1929 Scania-Vabis 2122. Location: Scania Museum in Södertälje, Sweden.
Last automobile bulit by Scania-Vabis.
Västra kanalgatan 23 Södertälje från Mälarbron 2005.jpg
Författare/Upphovsman: Fotograf: Sundström, Lisa, Licens: CC BY 2.5
Källa: Stockholms län museum : Stockholms läns museum

Södertälje Beskrivning: Kulturhistorisk analys och värdering av Södertälje stadskärna.

Västra Kanalgatan 23. Nybyggt 1906, Arkitekt: F.H. Lindblad. Flerbostadshus i kvarteret Silen.

Taggar:Flerfamiljshus, Verksamhet, länsmuseet, Bostad Fotograf: Sundström, Lisa Händelser:fotograferad - 2005 Plats Kommun: Södertälje Socken: Södertälje Metadata Idnummer: LP2005-0699 Typ: Fotografi Licens:CC BY (Creative Commons - Erkännande) Samlingar: Stockholms läns museum Personer:

Sundström, Lisa - fotograf
Stadsparken Södertälje, 2017b.jpg
Författare/Upphovsman: Holger.Ellgaard, Licens: CC BY-SA 4.0
Stadsparken Södertälje
LT Södertälje.JPG
Foto av Länstidningens (LT) redaktion i Södertälje
Södertälje SK vs Leksands IF, Axa Sports Center 2007-03-22.jpg
Författare/Upphovsman: Calle Eklund/V-wolf, Licens: CC BY-SA 3.0
A Kvalserien ice hockey game between Södertälje SK and Leksands IF in Axa Sports Center, Södertälje, Sweden
Södertälje stadsmuseum, Björn Borgs garagedörr, 2017.jpg
Författare/Upphovsman: Holger.Ellgaard, Licens: CC BY-SA 4.0
Södertälje stadsmuseum, Björn Borgs garagedörr
Saltsjögatan mot norr, 2017a.jpg
Författare/Upphovsman: Holger.Ellgaard, Licens: CC BY-SA 4.0
Saltsjögatan i Södertälje, mot norr
Queen Juliana of the Netherlands and King Gustaf VI Adolf of Sweden visiting Scania in Södertälje 1953.jpg
Kungligt besök på Scania Vabis i Södertälje, Södermanland, Sverige 1953 av drottning Juliana av Holland och kung Gustav VI Adolf av Sverige med följe.

Dåvarande VD Henning Throne-Holst (den lille mannen tv. om Juliana). Den tillträdande VD Gösta Nilsson th. S/V

Objekttyp Fotografi Samling Hilmer Larsons bildsamling Nyckelord biltillverkare [398], fabrik [348], Kappa [291], kunglighet [644] Titel Tb HiL770 - Kunglighet Museikod Tb Bildnr / samlingsnr / inventarienr HiL770 Realnummer 1 644 Ämne 1 Kunglighet Realnummer 2 291 Ämne 2 Kappa Realnummer 3 348 Ämne 3 Fabrik Realnummer 4 398 Ämne 4 Biltillverkare Realnummer 5 644 Tillkomsttid start 1953 Förvärvsdatum 1999-10 Förvärvsomständighet Gåva Förvärvsort Södertälje Samtidigt förvärvat Arkivalier, Vykort, Föremål Anmärkning Hilmer Larsons släkt kommer från Stångarö gård mellan Hanstavik och Nykvarn. Hela sitt vuxna liv bodde han i Östertälje. Han utbildade sig till elektriker och arbetade under många år på Scania. Hilmers far var skräddare, mamma hade arbetat som hembiträde. Hilmers stora intresse var sång, operett och revy. Han tog sånglektioner hos flera sångpedagoger, främst hos friherinnan von Vegesack i Stockholm. Uppträdde med sin välklingande tenorröst i en kör bl a på Skansen och IOGT:s kongresser samt andra tillställningar. Det andra allt överskuggande intresset var fotografering. Han utbildade sig hos självaste Christer Sjöholm. Hilmer hade ett bra sinne för komposition av en bild, och ett bra öga för dokumentation. Kameran kom väl till pass under hans resor till Italien; Frankrike och Grekland. Med Hilmers bilder har museet fått en värdefull samling från svenskars charterresor till nämnda länder. Gatuliv i Södertälje och Stockholm, gymnastik-, revy- och cirkusbilder från 1960-70-80-talen är en annan värdefull fotografisk källa. Vid Hilmer Larsons bortgång 1999 fick museet genom dödsboet mottaga en diger samling av svart/vita kopior och även diapositiv. Hilmer Larson bodde på Vretensväg 4 i Östertälje. Nummer i bildserie 0 Material 1 Papper Motivkategori Grupporträtt Motiv - Land Sverige Motiv - Län Stockholms Motiv - Kommun Södertälje Motiv - Ort Södertälje Motiv - Kvarter Vagnmakaren Format 17 X 12 Bildtyp

Positiv
Solen 7, Nya rådhuset, Södertälje, 2017.jpg
Författare/Upphovsman: Holger.Ellgaard, Licens: CC BY-SA 4.0
Solen 7, Nya rådhuset, Stora torget, Södertälje. Arkitekt Åke Lindqvist 1965. Även kallat Tingshuset.
MTR Express Södertälje Syd.jpg
Författare/Upphovsman: James~nlwiki, Licens: CC BY-SA 3.0
An MTR Express train at Södertälje Syd railway station
1897 Gustaf Eriksson auto.jpg
Författare/Upphovsman: Herranderssvensson, Licens: CC BY-SA 3.0
Replica of Gustaf Eriksson's 1897 automobile Model A. Location: Scania Museum in Södertälje, Sweden.
Sv-Södertälje.ogg
Författare/Upphovsman: unknown, Licens: CC BY-SA 3.0
Södertälje 1648.jpg
Södertälje stad
Tom Tits Experiment 2013 01.jpg
Författare/Upphovsman: Holger.Ellgaard, Licens: CC BY-SA 3.0
Tom Tits Experiment
Torekällberget Stadsmuseum, 2017.jpg
Författare/Upphovsman: Holger.Ellgaard, Licens: CC BY-SA 4.0
Holmbergska villan
Villa Bellevue, 2017a.jpg
Författare/Upphovsman: Holger.Ellgaard, Licens: CC BY-SA 4.0
Villa Bellevue, arkitekt Ernst Jacobsson (1871)
Astra Södertälje 2013.jpg
Författare/Upphovsman: Holger.Ellgaard, Licens: CC BY-SA 3.0
AstraZeneca anläggningen i Södertälje
Telge hus 2013 01.jpg
Författare/Upphovsman: Holger.Ellgaard, Licens: CC BY-SA 3.0
Telge hus ruiner i mars 2013
Holmfastvagen 2008.jpg
Författare/Upphovsman: Holger.Ellgaard, Licens: CC BY-SA 3.0
Holmfastvägen i Södertälje
Södertälje Science Park.jpg
Författare/Upphovsman: SödertäljeSP, Licens: CC BY-SA 4.0
I byggnaden som ligger i norra stadskärnan/Snäckviken ryms KTH Södertälje, Södertälje Science Park, Campus Telge, Restaurang Snäckviken och företag som hyr kontorsplatser. Foto: Anders Bobert, White Arkitekter
Sankt Jacob av Nsibin Syrisk Ortodoxa Katedral.jpg
Författare/Upphovsman: Turabdin, Licens: CC BY-SA 3.0
Inre vy av S:t Jacob av Nsibin Syrisk Ortodoxa Katedral i Södertälje.
Stadsparken Södertälje, 2017d.jpg
Författare/Upphovsman: Holger.Ellgaard, Licens: CC BY-SA 4.0
Stadsparken i Södertälje
18th century map of Södertälje, Sweden.jpg
Handritad 1700-tals karta över Södertälje
Södertälje stadsbiblioteks informationsdisk.jpg
Författare/Upphovsman: WikiRebecka, Licens: CC BY-SA 4.0
Södertälje stadsbiblioteks informationsdisk
Saltsjötorget, kv Väduren, 2017.jpg
Författare/Upphovsman: Holger.Ellgaard, Licens: CC BY-SA 4.0
Saltsjötorget, kv Väduren 10 (arkitekt Tore E:son Lindhberg 1922)
Holmfastristning 2008a.jpg
Författare/Upphovsman: Holger.Ellgaard, Licens: CC BY-SA 3.0
Södermanlands runinskrifter 311-313 är en runinskription i omedelbar anslutning till Holmfastvägen i Södertälje i Sörmland
Södertälje 1700-1704.jpg
Södertälje stad, geometrisk grundritning
Sodertalje 22 (30736623571).jpg
Författare/Upphovsman: Егор Журавлёв from Smarde, Latvia, Licens: CC BY-SA 2.0

Södertälje, Sweden.

Сёдертелье, Швеция.
Kringelgummor vid tåg Södertälje 1903.jpg
Kringelgummor är namnet på försäljare av Södertäljekringlor, kakor och kex i Södertälje i Sörmland
Frail Liberation at Södertälje konsthall.jpg
Författare/Upphovsman: Södertälje konsthall, Licens: CC BY-SA 4.0
Skör befrielse/Frail Liberation 3.9-31.10 Södertälje konsthall Skör befrielse är en utställning som är född ur en avslöjad rasism och en pågående pandemi och som fått sitt namn från en låttext av Durban-födda musikern Chris Letcher, Frail Liberation. It makes no more sound than a closing eye. (Skör befrielse. Skapar inte mer ljud än ett öga som blundar.) Nkuli Mlangeni Berg visar ett verk som bearbetar samtiden i textil. Jani Ruscica gjorde videoinstallationen “Batbox / Beatbox” 2007, men inget konstverk som kan vara mer aktuellt i en läsning av vår samtid. Den första delen av videon följer fladdermöss och den andra delen strövar över gatorna i New York när musiker och poeter efterliknar ljudet från dessa djur. Fladdermöss är också kända för att vara de djur som mest troligt har överfört Covid-19-viruset från djurriket till människor. Rami Khoury visar en installation av lera som bär både konstnärliga och funktionella aspekter är öppen och tillgänglig för alla som vill använda den. Ingela Johansson visar en prolog till sin separatutställning.
E4-Bron Södertälje norrut, 2017.jpg
Författare/Upphovsman: Holger.Ellgaard, Licens: CC BY-SA 4.0
E4-Bron Södertälje norrut
Niklas Arvidsson-Click and Cash Södertälje 2013.jpg
Författare/Upphovsman: Roland Thunholm, Licens: CC BY 3.0
Niklas Arvidsson och Click and Cash 1155 vann Volkswagen Grand Prix i Södertälje 2013.
Orionkullen Södertälje 1963 innan byggnationen av Varuhuset Kringlan.jpg
Orionkullen Södertälje. Fastigheten har bland annat varit flickskola, lasarett och stadshus.

---

Gamla Flickskolan på kullen, nedanför en del av kvarteret Karlavagnen. Denna byggnad var stadens rådhus 1843-1908. Objekttyp Fotografi Samling Göran Gelottes bildsamling Nyckelord Barndom [855], Skola [870], Skolhus [346], Stadsbebyggelse [361], Undervisning [872] Titel Tb A609 - Undervisning Museikod Tb Bildnr / samlingsnr / inventarienr A609 Realnummer 1 872 Ämne 1 Undervisning Realnummer 2 870 Ämne 2 Skola Realnummer 3 346 Ämne 3 Skolhus Realnummer 4 855 Ämne 4 Barndom Realnummer 5 361 Tillkomsttid start 1963 Anmärkning Göran Gelotte föddes 1936 i Södertälje. Vid sidan av teoretiska kunskaper i fotokonsten fick han sin praktiska utbildning hos Fritz Pettersson. Under 1950- och 1960-talen gjorde han uppdragsfotografering för museets räkning. Fr o m 1969 dokumentations- och reproduktionsfotografering. Nummer i bildserie 0 Material 1 Papper Motivkategori Stadsbild Motiv - Land Sverige Motiv - Län Stockholm Motiv - Kommun Södertälje Motiv - Härad Tälje Motiv - Ort Södertälje Motiv - Kvarter Orion Format 13 x 13 Bildtyp Positiv Källhänvisning

“Tb A609 - Undervisning,” Torekällbergets museum, hämtad 6 juli 2021, https://tb.kulturhotell.se/items/show/48035
Södertälje Syd.jpg
Författare/Upphovsman: Emelie Otterbeck, Licens: CC BY-SA 4.0
Södertälje Syd 2015
Linjebuss från Södertälje Omnibus AB. Uppställd utanför Bussgaraget vid Järnagatan, 1937.jpg
Linjebuss från Södertälje Omnibus AB. Uppställd utanför Bussgaraget vid Järnagatan, 1937.

Objekttyp Fotografi Samling Fritz Pettersson Nyckelord Bensinstation [495], Buss [494], Garage [343], Snökedja, Vinter [132] Titel Tb FP220 - Buss Museikod Tb Bildnr / samlingsnr / inventarienr FP220 Realnummer 1 494 Ämne 1 Buss Realnummer 2 343 Ämne 2 Garage Realnummer 3 495 Ämne 3 Bensinstation Realnummer 4 132 Ämne 4 Vinter Realnummer 5 0 Tillkomsttid start 1937 Förvärvsdatum 1970 Förvärvsomständighet Gåva Förvärvsort Södertälje Samtidigt förvärvat FP1 - 2368, FP4027 - 4097 Anmärkning Fritz Pettersson föddes 1900 i Nyköping och kom till Södertälje 1916. Han arbetade på fabrik och började uppdragsfotografera på fritiden. 1922 etablerade han sig som professionell fotograf. Första ateljén låg vid Gamla Stockholmsgatan (nuv Gästgivargatan) kv Andromeda. 1923 flyttades firman till Torekällgatan 3 (gårdshus, kv Saturnus). Uppsvinget kom med flytt till centralt läge vid Järbagatan 6 och etablerandet av Fritz Pettersson Foto Radio Musik (TV)", varifrån museet innehar foton och föremål. Många andra fotografer har arbetat i firman och när Pettersson drog dig tillbaka 1960 fortsatte firman under annan ledning. Merparten av firmans digra produktion skänktes av fotografen till museet 1970. Litt.:Gelotte, Göran. Fritz Pettersson - Fotograf i Södertälje. Tälje- bygden 1981-1983. Nummer i bildserie 0 Material 1 Glas Motivkategori Stadsbild Motiv - Land Sverige Motiv - Län Stockholms Motiv - Kommun Södertälje Motiv - Ort Södertälje Motiv - Gata Järnagatan Format 15 x 10 Bildtyp

Negativ
Strandgatan, Södertälje, 2017c.jpg
Författare/Upphovsman: Holger.Ellgaard, Licens: CC BY-SA 4.0
Strandgatan, Södertälje, fastigheten Väduren 10 t.v. (arkitekt Tore E:son Lindhberg 1922)
Södertälje Centrum 2.jpg
Författare/Upphovsman: Smiley.toerist, Licens: CC BY-SA 4.0
Het kopstation van Södertälje Centrum
Motorväg Södertälje vänstertrafik sv foto.jpg
S/V foto " Södermanland. Motorväg vid Södertälje. Vänstertrafik."

Objekttyp Fotografi Samling Hilmer Larsons bildsamling Nyckelord Bil [493], Bro [491], motorväg [491], Skogsbygd [133], vägbank, vägmärke [491] Titel TB HiL1049 - Motorväg Museikod TB Bildnr / samlingsnr / inventarienr HiL1049 Realnummer 1 491 Ämne 1 Motorväg Realnummer 2 491 Ämne 2 Vägmärke Realnummer 3 493 Ämne 3 Bil Realnummer 4 133 Ämne 4 Skogsbygd Realnummer 5 491 Tillkomsttid start efter 1960 Tillkomsttid slut före 1967 Förvärvsdatum 1999-10 Förvärvsomständighet Gåva Förvärvsort Södertälje Samtidigt förvärvat Arkivalier, Vykort, Föremål Anmärkning Hilmer Larsons släkt kommer från Stångarö gård mellan Hanstavik och Nykvarn. Hela sitt vuxna liv bodde han i Östertälje. Han utbildade sig till elektriker och arbetade under många år på Scania. Hilmers far var skräddare, mamma hade arbetat som hembiträde. Hilmers stora intresse var sång, operett och revy. Han tog sånglektioner hos flera sångpedagoger, främst hos friherinnan von Vegesack i Stockholm. Uppträdde med sin välklingande tenorröst i en kör bl a på Skansen och IOGT:s kongresser samt andra tillställningar. Det andra allt överskuggande intresset var fotografering. Han utbildade sig hos självaste Christer Strömholm. Hilmer hade ett bra sinne för komposition av en bild, och ett bra öga för dokumentation. Kameran kom väl till pass under hans resor till Italien; Frankrike och Grekland. Med Hilmers bilder har museet fått en värdefull samling från svenskars charterresor till nämnda länder. Gatuliv i Södertälje och Stockholm, gymnastik-, revy- och cirkusbilder från 1960-70-80-talen är en annan värdefull fotografisk källa. Vid Hilmer Larsons bortgång 1999 fick museet genom dödsboet mottaga en diger samling av svart/vita kopior och även diapositiv. Hilmer Larson bodde på Vretensväg 4 i Östertälje. Nummer i bildserie 0 Material 1 Papper Motivkategori Landskap Motiv - Land Sverige Motiv - Län Södermanlands Format 22 X 18 Bildtyp

Positiv
Södertälje sluss invigning 1924.jpg
Invigning av nya Södertälje sluss
Gamla svängbron Södertälje kanal öppning med båtar.jpg
Södertälje kanal.

Övrigt: Foto: Marinstabens fotodet.

IDENTIFIKATIONSNUMMER Fo196673 MOTIV Södertälje kanal.

AVBILDAD, ORT Sverige Södermanland Södertälje MOTIV-ÄMNESORD Skuta Kanaler TYP Fotografi En del av Historik Accession GIVARE TILL MUSEET Marinens Pressdetalj/MPD Fotografering 1944 FOTOGRAF Okänd fotograf Klassifikation Övriga segelfartyg (Fotoklass - Skepp-segelfartyg) FO ABAC Kanaler (Fotoklass - Miljöer) FO AFAC Stadsbebyggelse (Fotoklass - Miljöer - Övrig miljö, Topografi) FO AFAEAB Referenser SAMLING Marinens Pressdetalj/MPD Licensinformation LICENS Fritt från kända upphovsrättsliga restriktioner – Public Domain Mark (PDM)Fritt från kända upphovsrättsliga restriktioner – Public Domain Mark (PDM) Metadata IDENTIFIKATIONSNUMMER Fo196673 INGÅR I SAMLING Sjöhistoriska museets foton ÄGARE AV SAMLING SJÖHISTORISKA MUSEET INSTITUTION Sjöhistoriska museet PUBLICERAD 14 oktober 2014 UPPDATERAD 15 september 2020 DIGITALTMUSEUM ID 011015433972

DIGITALTMUSEUM UUID BF8236B8-D8B7-4506-8E43-233ECEAFA061
MS Östanvik i Södertälje kanal nära Värdsholmen på väg norrut 2011.jpg
Författare/Upphovsman: FOTOGRAF Karlsson, Anneli, Licens: CC BY-SA 4.0
Östanvik, Stockholm-Slite tur och retur

En resa med m/s Östanvik t o r Lövholmen, Stockholm-Slite, Gotland 2011, fraktandes cement. En dokumentation av Arkivarie Eva Hult och fotograf Anneli Karlsson från Sjöhistoriska. Fartyg: ÖSTANVIK

Bredd över allt 16 meter

Längd över allt 107 meter

Maskinstyrka 5000

Byggår: 1974

Varv: Sölvesborgs varv

IDENTIFIKATIONSNUMMER Fo179234_273DIG

MOTIV En resa med m/s Östanvik t o r Lövholmen, Stockholm-Slite, Gotland 2011, fraktandes cement. En dokumentation av Arkivarie Eva Hult och fotograf Anneli Karlsson från Sjöhistoriska.

AVBILDAD NAMN ÖSTANVIK (1974) MOTIV-ÄMNESORD Lastfartyg Östanvik M/s östanvik. Cement Arbete ombord Södertälje Sluss Slussning Lastning TYP Fotografi Historik Accession GIVARE TILL MUSEET Egen produktion Fotografering 2011 FOTOGRAF Karlsson, Anneli Klassifikation Hamnar (Fotoklass - Miljöer) FO AFAA Arbetsbilder (Fotoklass - Personer) FO AGAC Dokumentationer inom myndigheten (Fotoklass - Dokumentationer) FO AKAC Lastning/lossning av gods (Fotoklass - Aktiviteter) FO APAK Referenser SAMLING Sjöhistorisk dokumentation Licensinformation LICENS Erkännande-DelaLika (CC BY-SA)Erkännande-DelaLika (CC BY-SA) Metadata IDENTIFIKATIONSNUMMER Fo179234_273DIG INGÅR I SAMLING Sjöhistoriska museets verksamhetsbilder ÄGARE AV SAMLING SJÖHISTORISKA MUSEET INSTITUTION Sjöhistoriska museet PUBLICERAD 19 september 2014 UPPDATERAD 14 september 2020 DIGITALTMUSEUM ID 011015398316

DIGITALTMUSEUM UUID 19AE8DD8-B217-4435-B7DA-DAB3A699321A
Södertälje rådhus från torget Arkitekturminnesföreningen 1908-23.jpg
Södertälje, Södermanland Exteriör Svensk arkitektur: kyrkor, herrgårdar med mera fotograferade av Arkitekturminnesföreningen 1908-23.

IDENTIFIKATIONSNUMMER ARKM.1976-113-3668

MOTIV Södertälje, Södermanland

Exteriör

Svensk arkitektur: kyrkor, herrgårdar med mera fotograferade av Arkitekturminnesföreningen 1908-23.

AVBILDAD, ORT Sverige (SE) Södermanland Stockholm Södertälje Södertälje MOTIVTYP Arkitektur TYP Fotografi Historik Fotografering FOTOGRAF Okänd Licensinformation LICENS Fritt från kända upphovsrättsliga restriktioner – Public Domain Mark (PDM)Fritt från kända upphovsrättsliga restriktioner – Public Domain Mark (PDM) Metadata IDENTIFIKATIONSNUMMER ARKM.1976-113-3668 INGÅR I SAMLING Arkitektur- och designcentrum ÄGARE AV SAMLING Arkitektur- och designcentrum INSTITUTION ArkDes PUBLICERAD 6 september 2014 UPPDATERAD 14 oktober 2014 DIGITALTMUSEUM ID 011015012579

DIGITALTMUSEUM UUID 90F6ADFE-0B2B-49AD-A792-FB461E25AEF5
Kontitori Bellevue, Södertälje, 2017.jpg
Författare/Upphovsman: Holger.Ellgaard, Licens: CC BY-SA 4.0
Lilla Bellevue, idag Kontitori Bellevue på Torekällberget
Disk och bokhyllor, Södertälje stadsbibliotek, Rådhusgatan 11, 1941.jpg
Disk och bokhyllor, Södertälje stadsbibliotek när biblioteket låg på Rådhusgatan 11, 1941
Wendela Hebbes hus, 2017.jpg
Författare/Upphovsman: Holger.Ellgaard, Licens: CC BY-SA 4.0
Wendela Hebbes hus, museum och restaurang
Södertälje stationshus 2017.jpg
Författare/Upphovsman: Holger.Ellgaard, Licens: CC BY-SA 4.0
Södertälje stationshus byggt 1916-1918 efterritningar av arkitekt Folke Zettervall
Marknad på Stora Torget Storgatan vid Sankta Ragnhilds kyrka Södertälje 1902.jpg
S/V foto.

Stortorget, Södertälje. Objekttyp Fotografi Samling Bernhard Lundgrens bildsamling Nyckelord Häst, Kyrka [795], Stadsbebyggelse [361], Stadsgata [361], Torg [361], Torghandel [443], Vagn Titel Tb BL253 - Stadsbebyggelse Museikod Tb Bildnr / samlingsnr / inventarienr BL253 Samhör med BL248-252, BL254-255,BL257-260 Realnummer 1 361 Ämne 1 Stadsbebyggelse Realnummer 2 361 Ämne 2 Stadsgata Realnummer 3 361 Ämne 3 Torg Realnummer 4 443 Ämne 4 Torghandel Realnummer 5 795 Tillkomsttid start 1902 Förvärvsdatum 1941-05-11 Förvärvsomständighet Gåva Förvärvsort Södertälje Samtidigt förvärvat BL1-BL1128 Anmärkning Bernhard Lundgren föddes i Lund 1867. Han flyttade till Södertälje 1900 och arbetade som kamrer på Jutevävsfabriken. Lundgrens fotograferande var ett fritidsintresse. Han bodde med hustrun Alida och barnen Elsa, Harald och Erik på Storgatan 3. Bernhard flyttade till Stockholm 1911, Alida bodde kvar i Södertälje till sin död 1940. Fotografens porträtt finns på nr BL1032. Hans bilder har använts till utställningar, böcker och vykort. Nummer i bildserie 0 Material 1 Glas Motivkategori Verksamhet Motiv - Land Sverige Motiv - Län Uppsala Motiv - Kommun Uppsala Motiv - Ort Uppsala Motiv - Gata Kungsgatan Format 9X12 Bildtyp

Negativ
Saltsjötorget, Saltsjögatan, 2017.jpg
Författare/Upphovsman: Holger.Ellgaard, Licens: CC BY-SA 4.0
Saltsjötorget, Saltsjögatan, Södertälje
Lotskontoret juli 2017.jpg
Författare/Upphovsman: Holger.Ellgaard, Licens: CC BY-SA 4.0
Lotskontoret på Lotsudden, Södertälje
Vänortsparken juli 2017.jpg
Författare/Upphovsman: Holger.Ellgaard, Licens: CC BY-SA 4.0
Vänortsparken
Södeträlje badinrättning 1880-tal.jpg
Badinrättning för kurorten Södertälje
Skytten 2, Södertälje, 2017.jpg
Författare/Upphovsman: Holger.Ellgaard, Licens: CC BY-SA 4.0
Kvarteret Skytten 2, Saltsjögatan 13. Troligen en av Södertäljes äldsta flerfamiljshus i trä. Byggnaden är uppförd 1854 i tidstypisk panelarkitektur. Enligt kommunen har byggnaden, med uthus och trädgård, ett stort arkitektoniskt och miljöskapande värde.
Saturnus 7, Södertälje, 2017.jpg
Författare/Upphovsman: Holger.Ellgaard, Licens: CC BY-SA 4.0
Fastigheten Saturnus 7, Järnagatan 4, Badhusgatan 2, arkitekt troligen byggmästare Carl Lignell, 1888.
Påstigning Södertelge öfre Saltskog station Södertälje 1910-tal.jpg
Embarkation Södertelge öfre Saltskog station Södertälje 1910's
Kringlan, Storgatan Södertälje, 2017a.jpg
Författare/Upphovsman: Holger.Ellgaard, Licens: CC BY-SA 4.0
Kringlan, Storgatan Södertälje, arkitekt Erik och Tore Ahlsén (1965)
Moraberg april 2009.jpg
Författare/Upphovsman: Udo Schröter, Licens: CC BY-SA 3.0
Moraberg shopping center, Södertälje, Sweden
Storgatan, Södertälje, 2017.jpg
Författare/Upphovsman: Holger.Ellgaard, Licens: CC BY-SA 4.0
Storgatan, Södertälje med gamla EPA varuhuset t.h.
Astras centrallab Interiör. ArkDes ARKM.1962-101-0250.jpg
Astras centrallab Interiör

Plats: Södermanland, Stockholm, Södertälje, Södertälje (Sverige (SE))

Motiv-klassifikation : Kemisk-tekniska industrier <6.11> (se dataset i KulturNav för mer information)

Arkitekt för avbildad(e) byggnad(er): Ahrbom, Nils; Zimdal, Helge

Datering för avbildad(e) byggnad(er): 1942–1943 (Byggnadsår)

Fotograf: Sundahl, Sune

Inventarienummer i ArkDes samling: ARKM.1962-101-0250
Södertälje sluss, 2017a.jpg
Författare/Upphovsman: Holger.Ellgaard, Licens: CC BY-SA 4.0
Södertälje sluss
Sagateatern Södertälje entré 1941 med föreståndare Malmberg.jpg
Sagabiografen, 1941.

Föreståndare Malmberg vid sparken. Objekttyp Fotografi Samling Fritz Pettersson Nyckelord Byggnad för nöjen [345], Film [546], Sparkstötting [493] Titel Tb FP54 - Byggnad för nöjen Museikod Tb Bildnr / samlingsnr / inventarienr FP54 Realnummer 1 345 Ämne 1 Byggnad för nöjen Realnummer 2 546 Ämne 2 Film Realnummer 3 493 Ämne 3 Sparkstötting Realnummer 4 0 Realnummer 5 0 Tillkomsttid start 1941 Förvärvsdatum 1970 Förvärvsomständighet Gåva Förvärvsort Södertälje Samtidigt förvärvat FP1 - FP2368, FP4027 - FP4097 Anmärkning Fritz Pettersson föddes 1900 i Nyköping och kom till Södertälje 1916. Han arbetade på fabrik och började uppdragsfotografera på fritiden. 1922 var han mogen för att etablera sig som professionell fotograf. Första ateljén låg vid G:la Stockholmsg (nuv Gästgivarg) kv Andromeda. 1923 flyttades firman till Torekällg 3 (gårdshus, kv Saturnus). Uppsvinget kom med flytt till centralt läge vid Järnag 6 och etablerandet av "AB Fritz Pettersson Foto Radio Musik (TV)", varifrån museet innehar foton och föremål. Många andra fotografer har arbetat i firman och när FP drog sig tillbaka 1960 fortsatte firman under annan ledning. Merparten av firmans digra produktion skänktes av fotografen till museet 1970. Litt.: Gelotte,Göran. Fritz Pettersson-Fotograf i Södertälje. Täljebygden 1981-1983. Nummer i bildserie 0 Material 1 Glas Motivkategori Byggnad Motiv - Land Sverige Motiv - Län Stockholms Motiv - Kommun Södertälje Motiv - Kvarter Väduren Motiv - Gata Strandgatan2 Motiv - Fastighetsbeteckning Sagabiografen Format 10 x 15 Bildtyp

Negativ
Storgatan Södertälje med Domus, Kopparhuset och Metrohuset och Kv Luna innan rivning för Lunagallerian 1973, vy från Stora Torget.jpg
Författare/Upphovsman: Fotograf: Nordström, Alf, Licens: CC BY 4.0
Storgatan Södertälje med Domus, Kopparhuset och Metrohuset och Kvarteret Luna innan rivning för Lunagallerian 1973, vy från Stora Torget

Källa: Stockholms län museum : Alf Nordströms samling Södertälje Beskrivning: Södertälje, Storgatan, S:ta Ragnhildsgatan

Taggar:Gata, Storgatan, Torg, Bil Fotograf: Nordström, Alf Händelser:fotograferad - October 1 1973 Plats Kommun: Södertälje Socken: Södertälje Metadata Idnummer: AN-20309 Typ: Fotografi Licens:CC BY (Creative Commons - Erkännande) Samlingar: Alf Nordströms samling Stockholms läns museum Personer:

Nordström, Alf - fotograf
Björn Borg in aktie, Bestanddeelnr 930-2092.jpg
Författare/Upphovsman: Rob Croes for Anefo, Licens: CC0
Collectie / Archief : Fotocollectie Anefo

Reportage / Serie : ABN Tennistoernooi, finale
Beschrijving : Björn Borg in aktie
Datum : 8 april 1979
Trefwoorden : tennis, toernooien
Persoonsnaam : Borg, Björn
Fotograaf : Croes, Rob C. / Anefo
Auteursrechthebbende : Nationaal Archief
Materiaalsoort : Negatief (zwart/wit)
Nummer archiefinventaris : bekijk toegang 2.24.01.05

Bestanddeelnummer : 930-2092
1800s festival in Södertälje, Sweden 02.jpg
Författare/Upphovsman: Pedro Gruvhagen, Licens: CC BY-SA 4.0
Logo Wiki Loves Love Detta fotografi togs i följande land: Sverige
Astras centrallab Interiör. ArkDes ARKM.1962-101-0247.jpg
Astras centrallab Interiör

Plats: Södermanland, Stockholm, Södertälje, Södertälje (Sverige (SE))

Motiv-klassifikation : Kemisk-tekniska industrier <6.11> (se dataset i KulturNav för mer information)

Arkitekt för avbildad(e) byggnad(er): Ahrbom, Nils; Zimdal, Helge

Datering för avbildad(e) byggnad(er): 1942–1943 (Byggnadsår)

Fotograf: Sundahl, Sune

Inventarienummer i ArkDes samling: ARKM.1962-101-0247
Södertälje hamn 6.jpg
Författare/Upphovsman: AleWi, Licens: CC0
Äldre stationshuset i Södertälje hamn
Glasberga sjöstad, 2017b.jpg
Författare/Upphovsman: Holger.Ellgaard, Licens: CC BY-SA 4.0
Glasberga sjöstad
20180627 Sto.C-Got.C 8199 (48420153586).jpg
Författare/Upphovsman: Ray Swi-hymn from Sijhih-Taipei, Taiwan, Licens: CC BY-SA 2.0
20180627_Sto.C-Got.C_8199
Sodertalje 01 (30066163783).jpg
Författare/Upphovsman: Егор Журавлёв from Smarde, Latvia, Licens: CC BY-SA 2.0

Södertälje, Sweden. View from Mälarbron bridge.

Сёдертелье, Швеция. Вид с моста Меларброн на набережную Меларехамнен.
Interiör, Södertälje stadsbibliotek.jpg
Författare/Upphovsman: WikiRebecka, Licens: CC BY-SA 4.0
Bokhyllor på Södertälje stadsbibliotek
Castor 5, Södertälje, 2017.jpg
Författare/Upphovsman: Holger.Ellgaard, Licens: CC BY-SA 4.0
Fastigheten Castor 5, Storgatan 2A/Slussgatan 1. Arkitekt Tore E:son Lindhberg (1928). Castor var stadens största biograf med 600 sittplatser. Lindhberg ritade salongen och den klassicistiska inredningen utfördes av Einar Forseth och John Broberg. Castor var först med ljudfilm.
Sankta Ragnhilds kyrka 2017b.jpg
Författare/Upphovsman: Holger.Ellgaard, Licens: CC BY-SA 4.0
Sankta Ragnhilds kyrka altargången
Södertälje panorama 2015.jpg
Författare/Upphovsman: Holger.Ellgaard, Licens: CC BY-SA 4.0
Vy över Södertälje från Torekällberget