Ryningska palatset
Ryningska palatset (även Rynings palats,[1] Ryningska huset,[2] Bergstrahlska huset[3]) är en byggnad i fastigheten Atomena 1 på Stora Nygatan 2 intill Riddarhustorget i Gamla stan, Stockholm, byggt 1640–1644 på uppdrag av amiralen Erik Ryning (1592–1654). Arkitekt var troligen Simon De la Vallée. Friherre Henrik Falkenberg höjde huvudbyggnaden med en våning och byggde på flyglarna med en våning. Längan mot Munkbron fick nu sin attika med triangulärt krön. Enligt en tuschlavyr i Palmsköldska samlingen av Riddarhuset under byggnad från omkring 1680 skymtar norra delarna av palatset med tak av den nu gängse säteritypen. Huvudbyggnaden höjdes med ytterligare en våning och flygelbyggnaderna mot Munkbron blev moderniserade på 1770-talet av murmästaren Alexander Högman, varvid de brutna taken tillkom, och en större restaurering gjordes på 1940-talet av arkitekt Artur von Schmalensee.
Historik
.jpg)
Under perioden 1756–1774 då Gottfried Sack ägde huset fanns här en känd bordell och vinkällare som ska ha räknat Carl Michael Bellman till sina besökare.[3] En svår brand härjade i kvarteret kring 1760.[5] 1769–1772 låg Carl Christoffer Gjörwell den äldres bokhandel i en av husets lägenheter, och under 1780-talet höll sedan Maja-Lisa Borgman kaffehus och schackspel i samma lokal.[6] År 1774 förvärvades palatset av Johan Bergstrahl som uppförde flygelbyggnaderna, vilka därav även kallas Bergstrahlska huset.[3]. 1863 testamenterade grosshandlaren Lars Johan Warodell huset som han ägt sedan 1840-talet till Stockholms borgerskap och stadens Bemedlingskommission, med tanke att de kunde förvandlas till hotell och överskottet från det komma stadens fattiga till del. Hotelltanken infriades dock aldrig.[7]
Under tiden som Warodell ägde huset bedrev han i hörnet av Stora Nygatan och Riddarhustorget sin butik Tapet-Magasinet, och i Aftonbladet den 18 augusti 1863 kan man läsa följande:
| ” | Stort och modernt urval af Fransyska och Svenska Tapeter, Bårder och Guldlister realiseras till ytterst låga priser. Rullgardiner i smakfulla mönster, stort sortiment. | „ |
Sedan 2005 har Kristdemokraterna sitt partikansli i "Bergstrahlska huset". I Ryningska palatset har Arbetsdomstolen sitt säte.
Arkitektur
Huvudbyggnaden mot Stora Nygatan har en fasad av roströd avfärgad puts och sockel av granit. Gavelfasaden mot Gråmunkegränd markeras upp till tredje våningen av kraftiga hörnkedjor utförda med granitblock. Mot Stora Nygatan reser sig en barockportal i sandsten, skulpterad av Aris Claeszon. Över portalen runt huvudingången finns Rynings och hans hustru Maria Elisabet Kurzels förenade vapen[8] flankerade av två kvinnofigurer föreställande tron och hoppet.[9]
Längan mot Munkbron med fasader i gul puts har en enklare 1700-talskaraktär. Här finns en kalkstensportal med maskaroner och delfiner i tunn relief. Huslängan mot Riddarhustorget och Munkbron sägs vara grundlagd på risknippen, vilket har lett till en kraftig sättning.[10]
Palatset blev 1965 byggnadsminnesförklarat.[5] I palatsets byggnad mot Stora Nygatan återfinns idag Arbetsdomstolen, i det Bergstrahlska huset har Högsta domstolen sitt arkiv och i flygelbyggnaderna har Kristdemokraterna sedan 2005 sitt partikansli.[3][11]
Kvarteret
Kvarteret bildades år 1729 och bestod då av en fastighet (Västra 114) och det är okänt varifrån kvarteret har fått sitt namn.[12] Kvartersnamnet Atomena har alltid varit en gåta för de som forskat i Stockholms namnhistoria. Kvartersnamnen i Gamla stan har i regel tagits från begrepp ur den grekiska och romerska mytologin, men Atomena finns inte där. Ordet atom är grekiska och betyder odelbar kropp, men varför just detta namn har tagits med bland kvarteren i Gamla stan är oklar. Enligt Björn Hasselblad kan det vara en felläsning av ett handskrivet protokoll.[10]
Se även
Referenser
Noter
- ^ Ohlsson 1951
- ^ Wrangel 1912
- ^ [a b c d] Palatsen i Gamla stan: 12 - Ryningska palatset Arkiverad 25 mars 2011 hämtat från the Wayback Machine. stockholmgamlastan.se
- ^ ”Information om Portalen vid Munkbron 1”. stockholmgamlastan.se. Arkiverad från originalet den 29 juni 2020. https://web.archive.org/web/20200629144446/http://www.stockholmgamlastan.se/utforska/portaler.php?namn=munkbron-1. Läst 11 september 2020.
- ^ [a b] ”Statens fastighetsverk får fyra nya kulturfastigheter för Uggleborg - Bytesaffären mellan Statens fastighetsverk och Vasakronan AB avslutad”. Statens fastighetsverk via MyNewsdesk. 18 juni 2008. Arkiverad från originalet den 19 november 2022. https://web.archive.org/web/20221119154106/https://webcache.googleusercontent.com/search?q=cache:0yRwDUQM-K0J:https://www.mynewsdesk.com/se/statens_fastighetsverk/pressreleases/statens-fastighetsverk-faar-fyra-nya-kulturfastigheter-foer-uggleborg-bytesaffaeren-mellan-statens-fastighetsverk-och-vasakronan-ab-avslutad-223363&cd=1&hl=sv&ct=clnk&gl=se&client=firefox-b-d.
- ^ Tfs. Tidskrift för Schack. Nr. 4. Årgång 95. 1989.
- ^ Svenska millionärer. Minnen och anteckningar. 1897, Carl Fredrik Lindahl. Sidorna 87-90.
- ^ Svenska kulturbilder.
- ^ Stockholmskällan
- ^ [a b] Hasselblad (1979), sida 13
- ^ ”Kristdemokraterna - Parti- och riksdagskansli”. www.kristdemokraterna.se. Arkiverad från originalet den 20 september 2016. https://web.archive.org/web/20160920192306/https://www.kristdemokraterna.se/Kontakt/partiochriksdagskansli/. Läst 20 januari 2016.
- ^ ”Enligt Stockholm, Gamla stan”. Arkiverad från originalet den 3 juli 2010. https://web.archive.org/web/20100703231147/http://www.stockholmgamlastan.se/lang_sv/info/kvarter.php#kvarterslista. Läst 3 juli 2010.
Tryckta källor
- Andersson, Henrik O.; Bedoire, Fredric (1977) [1973]. Stockholms byggnader: en bok om arkitektur och stadsbild i Stockholm (3). Stockholm: Prisma. Libris 7406664. ISBN 91-518-1125-1
- Ohlsson, Martin A. (1951). ”Rynings palats”. Stormaktstidens privatpalats i Stockholm: med en utblick över följande sekler. Stockholm: Forum. Libris 796716. https://stockholmskallan.stockholm.se/post/9253post=132
- F. U. WRANGEL: Stockholmiana, 1912. Ryningska huset i Fredrik Ulrik Wrangel, Stockholmiana I-IV (1912)
- Hasselblad, Björn; Lindström, Frans (1979). Stockholmskvarter: vad kvartersnamnen berättar. Stockholm: AWE/Geber. Libris 7219146. ISBN 91-20-06252-4
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Ryningska palatset.- Stockholmskällan har media som rör kvarteret Atomena
| ||||||||||||||||||||
Media som används på denna webbplats
Författare/Upphovsman: Mastad, Licens: CC BY-SA 3.0
Mårten Trotzigs gränd i Gamla stan är den smalaste gatan i Stockholm. Det är okänt när gatan konstruerades, men den omnämndes i varje fall redan 1544 som Tronge trappe grenden ("Trånga trappgränden").
Författare/Upphovsman: User:Kildor
, Licens: CC BY-SA 3.0
See about CoA blazoning: [Expand]
Författare/Upphovsman: Holger.Ellgaard, Licens: CC BY-SA 3.0
äldre gatuskylt i Stockholm
Hessensteinska palatset
Författare/Upphovsman: Holger.Ellgaard, Licens: CC BY-SA 3.0
Ryningska palatset fasad mot Stora Nygatan
Hydrografisk karta över Ridderholmskanalen ("Riddareholms-Grafven") i Stockholm
Författare/Upphovsman: Frankie Fouganthin, Licens: CC BY-SA 4.0
Ryningska Palace 2020. The length towards Munkbron with facades in yellow plaster.
Författare/Upphovsman: Alexandru Baboş Albabos, Licens: CC BY 3.0
Ryningska palatset i Gamla stan, Stockholm: stenportalen mot nygatan, 1600-talet.
Författare/Upphovsman: Alexandru Baboş Albabos, Licens: CC BY 3.0
Ryningska palatset i Gamla stan, Stockholm. Fasader mot norr och väster.