Ruwenzorinunnesångare
| Ruwenzorinunnesångare Status i världen: Livskraftig (lc)[1] | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Fåglar Aves |
| Ordning | Tättingar Passeriformes |
| Familj | Sylvior Sylviidae |
| Släkte | Sylvia |
| Art | Ruwenzorinunnesångare S. atriceps |
| Vetenskapligt namn | |
| § Sylvia atriceps | |
| Auktor | (Sharpe, 1902) |
| Synonymer | |
| Sylvia abyssinica atriceps Pseudoalcippe atriceps Pseudoalcippe abyssinica atriceps | |
Ruwenzorinunnesångare[2] (Sylvia atriceps) är en afrikansk tätting som numera placeras i familjen sylvior.[3]
Utseende och läten
Ruwenzorinunnesångaren är 14 cm lång, trastlik fågel. Den är mycket lik nära släktingen bergnunnesångaren, men har svart istället för grått huvud, kastanjebrun istället för rosttonad olivbrun ovansida och svartaktig, ej ljusgrå, undersida. Den fylliga, melodiska sången är dock mycket lik, om inte identisk.[4]
Utbredning och systematik
Arten förekommer dels i sydöstra Nigeria och sydvästra Kamerun, dels i östra Demokratiska republiken Kongo, Rwanda och västra Uganda.[3] Vissa behandlar den som underart till bergnunnesångare (S. abyssinica).[5] Allt oftare urskiljs den dock som egen art, bland annat eftersom den västra populationen i Nigeria och Kamerun hittas nära populationer av bergnunnesångare samt att de östliga och västliga populationerna är så lika trots avståndet.[4]
Släktskap
Tidigare placerades de båda nunnesångarna bland timaliorna, men genetiska studier visar att den är nära släkt med fåglar i släktet Sylvia,[6][7] närmare trädgårdssångaren och svarthättan än exempelvis ärtsångare och törnsångare. Följaktligen inkluderas de numera vanligen därför i Sylvia.[3][8]
Levnadssätt
Ruwenzorinunnesångaren hittas i buskage och bambustånd i bergsskogar, framför allt i mer öppna områden. Den livnär sig mestadels av insekter, men även bär och frön. Fågeln häckar i mars i Nigeria, februari–maj samt september i Kamerun, januari–augusti samt november (möjligen året runt) i Demokratiska republiken Kongo och i december i Rwanda.[4]
Status och hot
Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population, men tros minska i antal till följd av habitatförstörelse och fragmentering, dock inte tillräckligt kraftigt för att den ska betraktas som hotad.[1] Internationella naturvårdsunionen IUCN kategoriserar därför arten som livskraftig (LC).[1] Världspopulationen har inte uppskattats men den beskrivs som vanlig.[9]
Noter
- ^ [a b c] Birdlife International 2016 Sylvia atriceps Från: IUCN 2016. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2016.3 www.iucnredlist.org. Läst 10 december 2016.
- ^ Sveriges ornitologiska förening (2018) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2018-02-14
- ^ [a b c] Gill, F & D Donsker (Eds). 2015. IOC World Bird List (v 5.2). doi : 10.14344/IOC.ML.5.2.
- ^ [a b c] Collar, N. & Robson, C. (2019). Rwenzori Hill-babbler (Sylvia atriceps). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/59386 20 maj 2019).
- ^ Dickinson, E.C., J.V. Remsen Jr. & L. Christidis (Eds). 2013-2014. The Howard & Moore Complete Checklist of the Birds of the World. 4th. Edition, Vol. 1, 2, Aves Press, Eastbourne, U.K.
- ^ Moyle, R.G., M.J. Andersen, C.H. Oliveros, F. Steinheimer, and S. Reddy (2012), Phylogeny and Biogeography of the Core Babblers (Aves: Timaliidae), Syst. Biol. 61, 631-651.
- ^ Cai, T., A. Cibois, P. Alström, R.G. Moyle, J.D. Kennedy, S. Shao, R. Zhang, M. Irestedt, P.G.P. Ericson, M. Gelang, Y. Qu, F. Lei, and J. Fjeldså (2019), Near-complete phylogeny and taxonomic revision of the world's babbler (Aves: Passeriformes), Mol. Phylogenet. Evol. 130, 346-356.
- ^ Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, S. M. Billerman, T. A. Fredericks, J. A. Gerbracht, D. Lepage, B. L. Sullivan, and C. L. Wood. 2021. The eBird/Clements checklist of birds of the world: v2021 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2021-08-11
- ^ del Hoyo, J.; Elliott, A.; Christie, D. 2007. Handbook of the Birds of the World, vol. 12: Picathartes to Tits and Chickadees. Lynx Edicions, Barcelona, Spain.
Externa länkar
Wikispecies har information om ruwenzorinunnesångare.- Läten på xeno-canto.org
Denna artikel behöver bilder. Har du en passande fri bild får du gärna ladda upp den.
|
Media som används på denna webbplats
Camera icon
Författare/Upphovsman: Liftarn (diskussion), Licens: CC BY-SA 3.0
Silhouette de Falco peregrinus, le faucon pèlerin (Peregine falco).