Rutinaktivitetsteorin

Den här artikeln har källor, men den behöver fler fotnoter för att kunna verifieras. (2019-11) Hjälp gärna Wikipedia med att lägga till fotnoter om du kan, eller diskutera saken på diskussionssidan. Material som inte verifieras kan tas bort.

Rutinaktivitetsteorin är en teori inom kriminologi samt en metod för brottsbekämpning och brottsprevention. Teorin formulerades 1979 av de två amerikanska kriminologerna Lawrence Cohen och Marcus Felson och bygger på rational choice-teori. Rutinaktivitetsteorin inordnas vanligen inom kategorin kontroll- och tillfällesstrukturteori och är kriminalpolitiskt sett ideologiskt konservativ.^[1] Därmed skiljer sig den ideologiskt från konfliktteorierna. Rutinaktivitetsteorin utgör, tillsammans med rational choice-teori, grunden för den samtida ortodoxa administrativa kriminologin.

Syfte och innehåll

Rutinaktivitetsteorins huvudsyfte är att förklara förändringarna i brottsnivån på aggregerad nivå och är således en makroteori. Teorin menar att förändringar i vardagsbrottsligheten så som stöld, skadegörelse och inbrott är intimt förknippade med vardagens olika rutiner och situationer. Förutsättningen för brottsligheten är enligt teorin samspelet mellan tre faktorer: motiverad förövare, lämpligt objekt och avsaknad av någon form av avskräckande faktorer, i teorin kallade kapabla väktare. Kapabla väktare kan till exempel vara närvaro av andra människor, olika bevakningssystem eller designade miljöer (se exempelvis Brottsprevention genom arkitektonisk design). Rutinaktivitetsteorin är den vanligaste utgångspunkten i modern brottsprevention.

Explicita antaganden

• Att de flesta brott är snatteri och småstölder.
• Att de flesta brott inte rapporteras till polisen.
• Att brott är varken spektakulärt eller märkvärdigt; det är vardagligt och händer hela tiden.
• Att brottsligheten i stort är opåverkad av sociala orsaker som fattigdom, ojämlikheter och arbetslöshet.

Implicita antaganden

• Att individer har förmåga att adekvat bedöma de variabler teorin menar är förutsättningar för brott.
• Teorin förutsätter ahistoricistiska naturaliserade antaganden angående det kapitalistiska produktionssättet.

Kritik

Bland beteendevetare är rutinaktivitetsteorin kontroversiell då man menar att sociala och ekonomiska faktorer som konstituerar bakomliggande orsaker till brottsligheten ignoreras. Teorin har däremot visat sig ha förtjänster i förklaringen av brott som enkelt kan neutraliseras, såsom upphovsrättsbrott (se fildelning), stöld på arbetsplatser och företagsbrottslighet.

Vardagsrutiner

Rutinaktivitetsteorin menar att brottslighet är något normalt förekommande och beror på de tillfällen som erbjuds; brott begås hela tiden och är i sig inte spektakulärt eller dramatiskt. Den brottsliga aktiviteten beror på vardagslivets rutiner såsom sömn, arbete, skola, fritidsaktiviteter och så vidare. De strukturella förhållandena som teorin tar sin utgångspunkt i är rumsliga och tidsmässiga omständigheter som rör hela samhället och därmed dess hela utveckling. Rutinaktivitetsteorin har alltså ett makroperspektiv som syftar till att förklara brottslighetens orsaker (men inte varför vissa begår fler brott än andra) samt dess förändring i hela samhället. Teorins konsekvens blir att någon avgörande förändring i brottslighetens omfattning inte kan ske utan avgörande samhällsförändringar, eftersom brottsligheten har sin utgångspunkt i våra vardagliga rutiner.

Tre förutsättningar för brott

Rutinaktivitetsteorin, med utgångspunkt i rational choice-teori, betonar vikten av rationalitet vid normbrytande beteende, det vill säga att gärningsmannen gör en medveten riskbedömning: Om ett objekt inte är tillräckligt skyddat och värdet på objektet är värt risken för förövaren så har vi ett brottstillfälle. Grundelementen i rutinaktivitetsteorin utgörs av tre delar:

1. En motiverad förövare
2. Ett lämpligt objekt
3. Avsaknaden av kapabla väktare

Lika enkelt som ett brott sker i teorin genom de tre beståndsdelarnas ömsesidiga samverkan anser teorin att brott kan undvikas eller förhindras genom att ett av de tre elementen tas bort ur ekvationen.

Det lämpliga objektet

Graden av ett lämpligt objekt för en motiverad förövare, i den situationen som väktare saknas, avgörs av fyra kriterier:

1. Objektets värde
2. Objektets tröghet
3. Objektets synlighet
4. Objektets tillgänglighet

Vallpojke

I boken Introduktion till kriminologi ger Jerzy Sarnecki ett exempel på brottspreventivt tänkande med historisk anknytning:

I situation finns de tre elementen bakom rutinaktivitetsteorin: pojken är förövaren, djuren är lättillgängliga objekt/offer, pojkens ensamhet med djuren är i frånvaron av kapabla väktare. För att undvika brott förbjuds pojkar att gå vall.

Målsättning

Rutinaktivitetsteorins målsättning är att försvåra möjligheten att begå brott. Detta sker genom att tillgången till kapabla väktare och att de kapabla väktarnas förmåga ökar, vilket ger en ökad upptäcktsrisk. Det kan handla om kamerabevakning i bostadsområden och på parkeringsplatser, tekniskt skydd för varor som är stöldbegärliga och att minska värdet på ett stöldbegärligt objekt som mobiltelefoner (genom att snabbt spärra telefonen hos operatören efter att de blivit stulna).

Se även

• Brottsprevention
• Kriminalpolitik
• Brottsförebyggande rådet
• Sociologi
• kontroll- och tillfällesstrukturteori

Referenser

• Cohen, L. och Felson, M. (1979). Social Change and Crime Rate Trends: A Routine Activity Approach
• Marcus Felson (1994). Crime and Everyday Life. Insight and Implications for Society, Thousands Oaks : Pine Forge Press
• Sarnecki, J. (2003). Introduktion till kriminologi
• Sarnecki, J. (2004). Kunskapsbaserad brottsprevention
• Socialstyrelsen. Riskbedömningar – i dag och i framtiden
• Ronald V. Clarke and Marcus Felson M. (1993). Introduction: Criminology, Routine Activity, and Rational Choice, Advances in Theoretical Criminology : Routine Activity and Rational Choice, vol. 5, pp. 1-14

Noter