Ruth Svedberg

Ruth Svedberg
Ruth Svedberg (höger)
Ruth Svedberg (höger)

Ruth Svedberg (höger)

Friidrott, damer
Nation: Sverige Sverige
Olympiska spel
BronsAmsterdam 1928Diskuskastning
Internationella kvinnospelen
BronsPrag 1930Trekamp
Svenska mästerskap
Brons193180 meter
Silver1931Höjdhopp
Guld1933Längdhopp
Silver1932Kulstötning
Guld1933Kulstötning
Guld1937Kulstötning
Silver1938Kulstötning
Silver1946Kulstötning
Silver1947Kulstötning
Silver1948Kulstötning
Brons1949Kulstötning
Guld1927Diskuskastning
Guld1929Diskuskastning
Guld1930Diskuskastning
Silver1931Diskuskastning
Guld1932Diskuskastning
Guld1933Diskuskastning
Silver1937Diskuskastning
Silver1938Diskuskastning
Silver1946Diskuskastning
Brons1947Diskuskastning
Brons1948Diskuskastning
Guld1949Diskuskastning
Guld1929Spjutkastning
Silver1930Spjutkastning
Guld1931Spjutkastning
Silver1932Spjutkastning
Guld1933Spjutkastning
Brons1938Spjutkastning
Guld1930Slungbollskastning
Guld1931Slungbollskastning
Guld1932Slungbollskastning
Guld1933Slungbollskastning
Silver1937Slungbollskastning
Brons1938Slungbollskastning
Guld1929Trekamp
Guld1930Trekamp
Guld1931Trekamp
Guld1933Trekamp
Guld1937Trekamp
Guld1938Trekamp
Guld1934Stafett 4x80 meter
Silver1937Stafett 4x80 meter
Guld1939Stafett 4x80 meter
Guld1940Stafett 4x80 meter
Guld1941Stafett 4x80 meter
Guld1943Stafett 4x100 meter
Guld1944Stafett 4x100 meter
Guld1945Stafett 4x100 meter
Guld1947Stafett 4x100 meter

Ruth Augusta Svedberg, född 14 april 1903 i Gällivare, död 27 december 2002 i Göteborg,[1] var en svensk friidrottare i främst diskus men även spjut, slungboll och olika löpgrenar, och anses vara en av svensk friidrotts kvinnliga föregångare. Hon tog Sveriges första dammedalj i friidrott i ett OS då hon vann brons i diskus 1928 i Amsterdam med ett kast på 35,92 meter.[2] Vid detta OS, som var det första då kvinnor fick delta, sprang hon även 100 meter och deltog i stafettlaget.

År 1926 deltog hon som en av de starkaste svenska medaljkandidaterna i de andra Kvinnliga Internationella Idrottsspelen i Göteborg. Året efter var hon med och grundade Kvinnliga IK Sport och arbetade i klubben som ledare och tränare under många år, samt vaktade handbollsmålet. Vid den III.e damolympiaden 1930 i Prag blev hon bronsmedaljör i trekamp.[3]

Ruth Svedberg satte 13 officiellt registrerade svenska rekord och tog i SM-sammanhang 22 guld, 14 silver och 7 brons i åtta olika grenar mellan åren 1929 och 1949, vilket gör henne till den svenska kvinnliga idrottare som tagit flest medaljer.[4] Sitt sista SM-guld tog hon då hon gjorde comeback i diskus 1949 med ett personbästa, elva år efter sitt föregående SM-guld.[3] Svedberg är begravd på Östra kyrkogården i Göteborg.

Källor

Noter

  1. ^ Sveriges dödbok 1860–2017 (Version 7.0). Solna: Sveriges släktforskarförbund. 2018. ISBN 9789188341310 
  2. ^ Ruth SvedbergSveriges Olympiska Kommittés webbplats
  3. ^ [a b] Birgitta Flensburg: Ruth Svedberg i Svenskt kvinnobiografiskt lexikon, hämtad 10 september 2020
  4. ^ Lennart K. Persson (2007) Svensk friidrott i siffror, Historiska institutionen, Göteborgs universitet, www.idrottsforum.org, läst 2008-07-29

Vidare läsning

Företrädare:
Asta Plathino (1932)
Svensk mästare i längdhopp
Ruth Svedberg (1933)
Efterträdare:
Asta Plathino (1934)
Företrädare:
Elsa Svensson (1928–1932)
Svensk mästare i kulstötning
Ruth Svedberg (1933)
Efterträdare:
Elsa Svensson (1934)
Företrädare:
Brita Åwall (1935–1936)
Svensk mästare i kulstötning
Ruth Svedberg (1937)
Efterträdare:
Brita Åwall (1938)
Företrädare:
Elsa Svensson (1928)
Svensk mästare i diskuskastning
Ruth Svedberg (1929–1930)
Efterträdare:
Elsa Svensson (1931)
Företrädare:
Elsa Svensson (1931)
Svensk mästare i diskuskastning
Ruth Svedberg (1932–1933)
Efterträdare:
Elsa Svensson (1934)
Företrädare:
Majken Åberg (1948)
Svensk mästare i diskuskastning
Ruth Svedberg (1949)
Efterträdare:
Margareta Holm (1950)
Företrädare:
Elsa Svensson (1928)
Svensk mästare i spjutkastning
Ruth Svedberg (1929)
Efterträdare:
Else Kiaer (1930)
Företrädare:
Else Kiaer (1930)
Svensk mästare i spjutkastning
Ruth Svedberg (1931)
Efterträdare:
Else Kiaer (1932)
Företrädare:
Else Kiaer (1932)
Svensk mästare i spjutkastning
Ruth Svedberg (1933)
Efterträdare:
Birgit Lundström (1934)
Företrädare:
Ingen, grenen infördes i SM år 1930
Svensk mästare i slungbollskastning
Ruth Svedberg (1930–1933)
Efterträdare:
Birgit Lundström (1934)
Företrädare:
Gurli Söderström (1928)
Svensk mästare i trekamp
Ruth Svedberg (1929–1931)
Efterträdare:
Elsa Svensson (1932)
Företrädare:
Elsa Svensson (1932)
Svensk mästare i trekamp
Ruth Svedberg (1933)
Efterträdare:
Astrid Mohlin (1934–1935)
Företrädare:
Brita Åwall (1936)
Svensk mästare i trekamp
Ruth Svedberg (1937–1938)
Efterträdare:
Solveig Gustafsson (1939–1940)


Media som används på denna webbplats

Arbcom ru editing.svg
Icon of simple gray pencil. An icon for Russian Wikipedia RFAR page.
Olympic rings with transparent rims.svg
De olympiska ringarna, med genomskinlig bakgrund.
Cc-by new.svg
The new « Attribution » icon from Creative Commons
Ruth Svedberg.jpg
Ruth Svedberg