Rupert Holmes
| Rupert Holmes | |
 | |
| Född | David Goldstein 24 februari 1947[1][2][3] (77 år) Northwich[4], Storbritannien |
|---|---|
| Andra namn | Rupert Holmes[5] och Julian Gill[6] |
| Medborgare i | USA |
| Utbildad vid | Manhattan School of Music Nyack High School |
| Sysselsättning | skivartist, filmproducent, kompositör[7], sångare[7], musiker[7], musikproducent, författare, låtskrivare, singer-songwriter, manusförfattare, dramatiker[7] |
| Utmärkelser | |
| Edgarpriset (1986)[8] Edgarpriset (1991) Outer Critics Circle Award (2003)[9] | |
| Namnteckning | |
 | |
| Webbplats | rupertholmes.com/ |
| Redigera Wikidata | |
Rupert Holmes, född 24 februari 1947 i Northwich, Cheshire, är en kompositör och författare som växte upp i Nanuet som är en förort till New York, och gick på Nyack High School. Han är mest känd för sin pophit "Escape" med undertiteln ("The Piña Colada Song"), som blev 1970-talets sista listetta på Billboard Hot 100 den 22 december 1979. Låten stannade på förstaplatsen i två veckor, halkade ned till plats två (efter KC & the Sunshine Band) för att sedan återvända till förstaplatsen den 12 januari 1980. Holmes missade därmed möjligheten att vara sista respektive första listetta i två olika decennier med samma låt.
Filmmusik (urval)
Referenser
Noter
- ^ Internet Movie Database, läst: 21 juli 2015.[källa från Wikidata]
- ^ SNAC, Rupert Holmes, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Internet Broadway Database, Rupert Holmes, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Freebase Data Dumps, Google.[källa från Wikidata]
- ^ Discogs, läst: 28 november 2020.[källa från Wikidata]
- ^ Discogs, läst: 28 november 2020.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d] Tjeckiska nationalbibliotekets databas, läst: 16 december 2022.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.reviewjournal.com .[källa från Wikidata]
- ^ läs online, coloradodrama.com .[källa från Wikidata]
|
Media som används på denna webbplats
Arbcom ru editing.svg
Icon of simple gray pencil. An icon for Russian Wikipedia RFAR page.
Icon of simple gray pencil. An icon for Russian Wikipedia RFAR page.
Rupert Holmes autograph.svg
Författare/Upphovsman: Rupert Holmes; vector by Bryant 2000, Licens: CC BY-SA 4.0
Autograph of British-American singer-songwriter, playwright and mystery writer Rupert Holmes
Författare/Upphovsman: Rupert Holmes; vector by Bryant 2000, Licens: CC BY-SA 4.0
Autograph of British-American singer-songwriter, playwright and mystery writer Rupert Holmes
Rupert Holmes.jpg
This is a publicity still taken and publicly distributed to promote the subject or a work relating to the subject.
This is a publicity still taken and publicly distributed to promote the subject or a work relating to the subject.
- As stated by film production expert Eve Light Honathaner in The Complete Film Production Handbook (Focal Press, 2001, p. 211.):
"Publicity photos (star headshots) have traditionally not been copyrighted. Since they are disseminated to the public, they are generally considered public domain, and therefore clearance by the studio that produced them is not necessary." - Nancy Wolff, in The Professional Photographer's Legal Handbook (Allworth Communications, 2007, p. 55.), notes:
"There is a vast body of photographs, including but not limited to publicity stills, that have no notice as to who may have created them." - Film industry author Gerald Mast, in Film Study and the Copyright Law (1989, p. 87), writes:
"According to the old copyright act, such production stills were not automatically copyrighted as part of the film and required separate copyrights as photographic stills. The new copyright act similarly excludes the production still from automatic copyright but gives the film's copyright owner a five-year period in which to copyright the stills. Most studios have never bothered to copyright these stills because they were happy to see them pass into the public domain, to be used by as many people in as many publications as possible." - Kristin Thompson, committee chairperson of the Society for Cinema and Media Studies writes in the conclusion of a 1993 conference of cinema scholars and editors[1], that:
"[The conference] expressed the opinion that it is not necessary for authors to request permission to reproduce frame enlargements... [and] some trade presses that publish educational and scholarly film books also take the position that permission is not necessary for reproducing frame enlargements and publicity photographs."