Rune Andréasson

Rune Andréasson
Rune Andréasson vid invigningen av Bamses värld på Kolmårdens djurpark, maj 1998.
Född11 augusti 1925
Lindome församling, nuvarande Mölndals kommun
Död15 december 1999 (74 år)
Viken, Höganäs kommun, Skåne län
Nationalitetsvensk
UtbildningMaria Schildknechts elevskola (1944–1947)
Yrke/uppdragskådespelare
författare, tecknare, animatör
VD i Bamseförlaget
Känd förBamse, Brum, Pellefant med flera
MakaMaivor Andréasson
(1959–1999; hans död)
Barn4
SläktingarUlla Andréasson (syster)
Namnteckning

Rune Herbert Emanuel Andréasson, född 11 augusti 1925 i Lindome församling, Hallands län,[1] död 15 december 1999 i Vikens församling, Höganäs kommun, Skåne län, var en svensk serieskapare och animatör. Han är mest känd för att ha skapat serien Bamse – världens starkaste björn.

Andréasson inledde sin karriär 1944, med tecknade serier för mindre barn i både dags-, vecko- och seriepressen. Bland de mer kända skapelserna fanns Lille Rikard och hans katt (1951–1972) och Pellefant (skapad 1962, överlämnad till andra 1975).

Mest framgångsrik blev serien Bamse, som skapades 1966 och fick en egen serietidning 1973. Serien blev också animerad film ett antal gånger, första gången redan 1966. Bamse utvecklades till Sveriges mest framgångsrika svenska barnserie.[2] Rune Andréasson lämnade redaktörskapet på tidningen 1990, varefter han återupptog produktionen av bilderböcker med figurerna från serien.

Biografi

Ungdomstiden

Syskonen Rune och Ulla Andréasson i en julpjäs på Göteborgs stadsteater 1946.

Rune Andreasson växte upp i Göteborg med en far som arbetade som försäkringsinspektör och tecknade på fritiden, och ville bli serietecknare efter att ha sett Tre små grisar på bio som åttaåring.[3] Som tolvåring 1938 fick Andréasson för första gången en teckning publicerad i pressen (i Göteborgs-Tidningen)[4] och senare samma år scendebuterade han som barnskådespelare på Göteborgs stadsteater, vilket följdes av flera statistuppdrag.[5] Under gymnasietiden på Hvitfeldtska debuterade han som sagoillustratör (1942) och serietecknare (1944 med Äventyr bland djuren, senare kallad Brum) i Allers Familj-journal.[6] Efter studentexamen gick Andréasson i Maria Schildknechts elevskola vid Göteborgs stadsteater 1944–1947[7][8] samtidigt som han kontinuerligt skrev och tecknade strippserien Brum (1945–1967) och sagoföljetongen Åsnan Kal från Slottsskogen (1945–1952) för Göteborgs-Postens lördagsbilaga.[9][8]

Under militärtjänstgöring i Stockholm skapade han Nicke Bock från Skansen, en variant på Åsnan Kal, som gick i Stockholms-Tidningen åren 1948–1950.[10] En svensk marknad för serietidningar uppstod vid denna tid varvid Andréasson skapade sin första serie i serietidningsformat: serien Teddys äventyr som trycktes som ett fristående häfte i utgivningsserien Algas seriebok (nr 10, 1950), utgiven så först sedan själva serien blivit publicerad i Holland.[11] Den var en Disney-inspirerad äventyrsserie[12] om den starke huvudpersonen Teddy Björn och hans vänner Lasse Skutt och Hasse Skalman.[13]

Rune Andréasson drömde samtidigt om att göra karriär som filmtecknare på Disneystudion i USA; det närmaste detta han kom var ett erbjudande från Walt Disney (i samband med ett personligt möte i Köpenhamn 1951) om att få arbeta för Disney i Skandinavien, vilket Rune Andréasson avböjde.[14][15] Hela sin karriär såg Andréasson sina historier som filmer i sitt inre, som han tvunget fick översätta till enskilda bilder.[16]

Andréassons nästa långkörare Lille Rikard och hans katt (1951–1972) inleddes i Aftonbladet[17] och förekom senare i bl.a. Göteborgs-Posten (1954–1973) och i flera utländska tidningar.[18]

Genombrott

Med regelbunden medverkan i Serieförlagets flaggskepp Tuff och Tuss (1953–1958) nådde Rune Andréasson ökad popularitet som serieskapare;[19] tidningen fick god kritik[20] och det fasta inslaget Teddys äventyr blev läsarnas favorit.[21] Framgången följdes bland annat av julalbumet Teddys jul (1953–54)[22], övertagandet av jultidningen Julbocken (1954–1967)[10], kapitelboken Pellefant i Gottlandet (1954), teaterpjäsen Åsnan Kal från Slottsskogen (1955) och den egna serietidningen Teddy (1959–1960).

Andréasson i arbete med den animerade tv-serien Nalle ritar och berättar (1950-tal).

Inspirerad av den svenska televisionens pionjärprogram gjorde Andréasson sin första TV-serie Nalle ritar och berättar (1958–1959).[16] Äntligen fick han omsätta sina beprövade bildberättelser i rörligt medium och gjorde även material för pressen baserat på de egna tv-filmerna: dels en tecknad serie med samma namn som gick i flera tidningar[16] och dels fotoserien "TV-Nalle och Hustomten" i serietidningen Cirkus (1959), med foton av Barbro Frodi.[23]

Bamse och Pellefant

I början av 1960-talet utvecklade han en ny björnkaraktär att göra tv-film av.[24] Det resulterade i sex filmer om "Bamse – världens starkaste björn" som premiärsändes hösten 1966.[24] Samtidigt började Bamse gå som veckoserie i Allers (1966–1970).[24] "Mottagandet blev sådant att jag började fundera på en Bamses egen serietidning", summerade Rune Andréasson senare; "Jag lade ner veckoserien för att göra sju färgfilmer och förbereda serietidningen."[24]

Andréasson i sin ateljé i Viken, 1973. I handen håller han Adamsonstatyetten han vann 1969.

Under arbetet med de första Bamse-filmerna hade han startat serietidningen Pellefant (1965–1993), vars titelserie spöktecknades efter Andréassons manus.[25] Han såg liknande möjligheter i Bamse och bildade delvis därför det egna aktiebolaget Rune A-serier AB vid nyåret 1970.[26] Julen 1972 sändes slutligen de första färgfilmerna om Bamse i Beppe Wolgers jullovsmorgonprogram[27] och i anslutning till detta lanserades serietidningen Bamse i januari 1973.[28]

Efter 1974 skapade han inget nytt material för tidningen Pellefant (vars titelserie övertogs av dansken Gil Johansen). Han valde att som serieskapare nu helt koncentrera sig på Bamsetidningen.

Andréasson hade flera konstaffischer i Bamse 1986–1990. Först ut var Helene Schjerfbecks Konvalescenten II.

Från och med årgång 1976 tecknades Bamse-serierna primärt av spanjoren Francisco Torá, till förmån för Andréassons tidsslukande filmarbete. Sedan två nya Bamsefilmer premiärsänts 1981 övertog Rune A-serier AB utgivningen av Bamsetidningen, hemifrån Kalvlyckevägen i Viken.[29] Seriernas teman utvecklades under 1980-talet till mer vardagsnära skildringar av Bamses familjeliv och pläderande för bildning och kultur, rättvisa och solidaritet. Från 1983 använde sig Andréasson även av den svenske spöktecknaren Bo Michanek i Malmö,[30] som utgjorde ett viktigt[31] och kvalitativt tillskott.[32][33] När danskägda mediekoncernen Gutenberghus övertog produktionen av nya Bamse-serier från och med nummer 8/1990 ville Rune Andréasson att tillkommande bildskapare skulle efterlikna Michaneks sätt att teckna.[34][35]

Ålderdom

I samband med förlagsbytet 1990 pensionerade sig Andréasson från tidnings- och filmproduktionen vid en ålder av 65 år. Därefter började han (för första gången på uppemot två decennier) skriva och måla nya bilderböcker med Bamse-figurerna. Under en övergångsperiod på två år[36] (Bamse 8/1990–7/1992)[37] förhandsgranskade Rune Andréasson alla manus som den nya redaktionen övervägde att använda.[38] Under samma period tecknade han också fortsatt alla omslag samt affischbilagor och några andra mindre frekventa inslag i tidningen. Åren 1995–1998 skrev han i hemlighet 61 nya seriemanus för postumt bruk.[39][40] Sista serien Rune Andréasson både skrev och tecknade publicerades i programbladet till teaterföreställningen Bamses födelsedagskalas 1998.[41] Sista åren av sitt liv var han engagerad i att utveckla Bamses Värld (1998–) på Kolmårdens djurpark.

Andréasson avled 1999 till följd av cancer.[42] Han är gravsatt i minneslunden på Vikens nya kyrkogård.[43]

Familj

Andréasson gifte sig 1959 med Maivor Lundström och fick barnen Dan (född 1959), Ola (född 1961), Pål (född 1968) och Viktoria (född 1973).[44][45][42] Andréassons familj var även inblandad i Bamsetidningens och Bamse-filmernas produktion, inte minst 1982–1990, då familjeföretagen Rune A-serier AB/Bamse Förlaget producerade tidningen i familjens hem i Viken.

Flera av figurerna i Bamseserien är uppkallade efter familjen Andréasson: släktnamnet Viktoria användes åt Bamses båt och mamma, hustrun Maivor åt Bamses dotter Nalle-Maja och sonen Olas namn återkommer hos Ola Grävling. Bamses pappa Hebbe har namnet gemensamt med Andréassons pappa Heribert, liksom Bamses farmor (Augusta Beata) och mormor (Anna-Cilla) bär samma namn som Rune Andréassons farmor och mormor.

Tecknade serier

Tabellen avser att i möjligaste mån täcka in (enbart) första kända publiceringen för respektive verk.

ÅrTitelPubliceringsformVarNummer/datum/årg.OmfångEv. medarbetareRef.
1944–1967Brum (Äventyr bland djuren)veckostripparAllers1944:1–1947:531 142 st.[46][9]
Göteborgs-Posten1945-07-07[a]–1967-09-09
1945En julsagafyrstrippSotarens Jul19451 s.
1949–1962TeddyhelsidesföljetongHet kompas1949-08-11–[11]
dagsstripparÖstgöta-Correspondenten1952-07-01–1954-07-08612 st.[47]
serietidningsserierTuff och Tuss1953:1–1958:12330 s.
Cirkus1959:1–314 s.
Teddy1959:1–1960:38
julalbumTeddy på skattsökarfärd1953
Teddys jul195431 s.
jultidningsserieJulbocken19623 s.
1950–1951Tant Ellens dansskolaveckostripparGöteborgs-Posten60 st.Manus: Ellen Bergman.
1951–1973Lille Rikard och hans kattsöndagssidorAftonbladet1951-12-23–1960-05-151 082 st.[17]
??
albumserieRikard och hans katt19732 s.
1954–1956Nicke BocktvåstrippKamratposten1954:11–1955:19-2028 s.
jultidningsserierJulbocken1955–19562 s.
1955Kalle BolundreklamseriehäfteKalle Bolund7 s.[48]
1956Pricken som julklappsvakthundserietidningsserieTuff och Tuss1956:122 s.[49]
1958–1960Nalle ritar och berättarhelsidesföljetong 265 s.[50]
1958Berättelsen om JonahelsidesföljetongS:t Jakobs Kyrka: organ för S:t Jakobs Metodistförsamlings verksamhet1958:6–94 s.
1959Berättelsen om Noahelsidesföljetong1959:1–55 s.
Puckbiserie i ...Teddy
Joe
Rulle
Uhu
1962Pojken och bergatrolletserietidningsserierSagoseriennr 7928 s.[51]
Akke Lapp och Gråben4 s.[51]
1962–1978PellefantserietidningsserierSagoserien84 (1962)
89 (1963)
102 (1964)		32 s.
32 s.
32 s.
Pellefant1965–74Teckning/tusch: delvis Gösta Gummesson (1965–1974) och Georges Bessis (1970-tal).
Bamse1974:3–12
1975:1–7, 9–12
1976:1–5, 7–10
1977:1–12
1978:2–8, 11		217 s.Teckning/tusch: delvis Gösta Gummesson (1975–1978: 128 s.).
1963Lasse och Lena från LegolandreklamserierAllers[52]
1966–1998BamsetrestrippAllers1966:46–1970:12176 s.[53]
serietidningsserierBamse1973:1–1990:7Teckning/tusch: delvis Francisco Tora (1976–1990) och Bo Michanek (1983–1990: 708 s.).
1991:2–32 s.
1996:131 s.[38]
albumBamses bästa2 (1981)2 s.
teaterprogramBamses födelsedagskalas19982 s.
1973–1975Habibubiserier i ...Bamse1973:9–12; 1975:11–1242 s.
1975Rulle och Maja1975:8–912 s.
1976Serie om serierspecialserieAftonbladet1976-02-151 s.
1986En annan ful ankungebiserie i ...Bamse1986:125 s.
Postumt:
2000–2015Bamse: PM-seriernaserietidningsserierBamse2001:1–2 m.fl. (2000–2014)651 s.Teckning/tusch: Tony Cronstam (2000–2015), Kenneth Hamberg (2001–2003), Kerstin Hamberg (2001–2013), Lars Bällsten (2001–2015), Ann Härdfeldt (2002–2012), Bernt Hanson (2006–2015), Andreas Qassim (2007–2015) och Adam Blomgren (2011–2015).[54]
Bamsebiblioteket: PM-serierna2 (2011);
4 (2015)		71 s.
Bamses äventyr36 (2011)16 s.
2008Mickbonusmaterial i ...Bamsebiblioteket256 s.
Trumpo5 s.
Kisse Katt14 str.
2010Teddybiserier i ...Bamses äventyr29–307 s.[47]
2015Bamsebonusmaterial i ...Bamsebiblioteket:PM-serierna423 s.Teckning: Lars Bällsten. Tusch: Bernt Hanson.
ÅrTitelPubliceringsformVarNr/datum/årg.OmfångEv. medarbetareRef.

Tidslinje

Tidslinjen nedan redogör för seriernas originalpubliceringar från debuten 1944 och framåt (avrundat till hela årtal); dels sådana som ägt rum under fler än ett år (grönt) och dels sådana som begränsats till ett enstaka år (rött). Mörkare nyans = postum publicering.

TV-produktioner (manus och animation)

Nalle och Hustomten i tv-serien Nalle ritar och berättar, omgivna av diverse Rune Andréasson-verk.
ÅrSerieSäsongAvsnittBerättareLängdPremiärKanalRef.
1958Nalle ritar och berättar11. Rulle, Maja och rävenGunnar Olsson1958-09-01 (måndag)TV0[55]
2. BallongfärdenRagnar Falck1958-09-22 (måndag)[56]
3. Åsnan Kal1958-10-13 (måndag)[57]
4. Joe och Jocke på lejonjakt1958-11-03 (måndag)[58]
5. Puck och björnen1958-11-24 (måndag)[59]
6. Nalle firar julafton1958-12-22 (måndag)[60]
19597. Pelle Jöns1959-02-09 (måndag)
8. Skidtävlingen1959-03-23 (måndag)[61]
9. Puck på nya äventyr1959-04-20 (måndag)[62]
10. Brums äventyr1959-05-18 (måndag)[63]
1966Bamse (svartvitt)11. Världens starkaste björnRolf Lundgren16 min.1966-10-29 (lördag)TV0[64][65]
2. Skalmans märkliga bil15 min.1966-11-05 (lördag)[65][66]
3. Ett lejon har rymt från en cirkus (1/2)17 min.1966-11-12 (lördag)[65][67]
4. Afrikaresan (2/2)15 min.1966-11-19 (lördag)[65][68]
5. Resan till Badköping15 min.1966-11-26 (lördag)[65][69]
6. Nu är det vinter16 min.1966-12-03 (lördag)[65][70]
1972Bamse (färg)21. Skattsökarfärden (1/2)Olof Thunberg17 min.1972-12-23 (lördag)TV1[71][72]
2. Skattsökarfärden fortsättning (2/2)16 min.1972-12-24 (söndag)[73][74]
3. Vulkanutbrottet (1/2)14 min.1972-12-25 (måndag)[73][75]
4. XYZ-saften (Bamse och draken) (2/2)17 min.1972-12-26 (tisdag)[73][76]
5. Vargen äter dunderhonung15 min.1972-12-30 (lördag)[77][78]
6. Flygande mattan (1/2)16 min.1972-12-31 (söndag)[73][79]
19737. Bamse möter en trollkarl (2/2)15 min.1973-01-01 (måndag)[80]
198138. Den lilla åsnan (1/2)17 min.1981-04-18 (lördag)TV1[81][82]
9. Den stora kapplöpningen (2/2)18 min.1981-04-19 (söndag)[73][83][84]
1991410. Bamse i Trollskogen1991-01-13 (söndag)Kanal 1[73][85]

Filmografi

ÅrRollProduktionRegiFilmbolagPremiärRef.
1948Evert, busgrabbMusik i mörker
Dagmar Edqvist		Ingmar BergmanTerrafilm17 januari 1948[86]
swingpjatten som dansar med BeritHamnstad
Olle Länsberg, Ingmar Bergman		Ingmar BergmanSvensk Filmindustri11 oktober 1948[87]
Lillebror, rekrytSoldat Bom
Per Schytte, Nils Poppe		Lars-Eric KjellgrenFribergs Filmbyrå
/Komiska Teatern		15 december 1948[88]

Teater

Roller

ÅrRollProduktionRegiTeaterggrRef.
1938Lidelse
Charles de Peyret-Chappuis		Maria SchildknechtGöteborgs stadsteater
19 november 1938–		16[89][90]
1939Guldbröllop
Dodie Smith		Torsten HammarénGöteborgs stadsteater
8 september 1939–		26[91][92]
1940Madame sans gène
Victorien Sardou		Helge WahlgrenGöteborgs stadsteater
30 mars 1940–		31[93][92]
Diana går på jakt
Terence Rattigan		Helge WahlgrenGöteborgs stadsteater
1 november 1940–		30[93][94]
1944Scholaris 2Mäster Olof
August Strindberg		Knut StrömGöteborgs stadsteater
21 november–26 december 1944		24[93][95]
[96]
Elddonet
H. C. Andersen		Lars-Levi LæstadiusGöteborgs stadsteater
9 december 1944–21 januari 1945		9[93][95]
[97]
1945Piraten
S. N. Behrman		Knut StrömGöteborgs stadsteater
1 januari 1945–		37[93][95]
BuddySon av sitt land
Paul Green, Richard Wright		Torsten HammarénGöteborgs stadsteater
10 mars 1945–		25[93][95]
[98]
Vår ofödde son
Vilhelm Moberg		Knut StrömGöteborgs stadsteater
14 september 1945–		33[93][95]
kund i en leksaksbutikClownen Beppo
Else Fisher		Herman AhlsellGöteborgs stadsteater
19 december 1945–		14[93][95]
[99]
1946WhitneyPappa
Russel Crouse, Clarence Day		Helge WahlgrenGöteborgs stadsteater
25 oktober–27 november 1946;
26 december 1946–		49[100][101]
[102][103]
Caligulas dvärgCaligula
Albert Camus		Ingmar BergmanGöteborgs stadsteater
29 november–21 december 1946		21[104][101]
[105][103]
Nisse RaskPutte Pucks äventyr
Edith Heinrich		Josef HalfenGöteborgs stadsteater
7 december 1946–		12[106][93]
[107]
1947En tjänare hos don PedroDon Gil med de gröna byxorna
Tirso de Molina		Knut StrömGöteborgs stadsteater
11 januari 1947–		34[108][101]
gatsopareA 2 tar högvakten
Carl.-E. Rydberg		Josef HalfenGötaplatsen
17 maj 1947		[109]
1948JägarenHerr Sleeman kommer
Hjalmar Bergman		Helge HagermanParkteatern
25–31 augusti 1948		5[110][111]
[112][113]
1949Kapten Efraim LångstrumpPippi Långstrump
Astrid Lindgren		Tom LindahlCabarethallen, Liseberg
14 maj–18 september 1949		21[114][115]
1950EdeTolvskillingsoperan
Bertolt Brecht		Ingmar BergmanIntima Teatern
17 oktober–27 december 1950		64[116][117]
[118]

Manus och scenografi

ÅrProduktionRegiTeaterggrlängdRef.
1955Åsnan Kal från Slottsskogen
Rune Andréasson		Tom OlssonGöteborgs stadsteater
30 november 1955–1 januari 1956[119]		12[120][121]
1998Bamse och mini-draken
Rune Andréasson		Bamseteatern på Bamses värld
2 maj 1998–30 september 2012[b]		12 min.[125][126]
[127]

Radio

ÅrRollProduktionRegiDatumRef.
1937MårtenNär skomakarns Mårten fick se kungen
Ajax, efter en berättelse av Henrik Wranér		18 september 1937[128]
1945en fotbollsspelareTvå små städer
Nils Brantzeg		Henrik Dyfverman8 augusti 1945[129]
1949BörjeFilmen om Ingegärd (del 2–10)
Sune Bergström		Åke Falck30 september–25 november 1949

[130] [131] [132]
[133] [134] [135]
[136] [137] [138]

1950son i husetDoktorn från Dunmore
Thomas Patric Dillon, Nolan Leary		Åke Falck14 oktober 1950[139]
1951Andreas, en ung lantarbetareBussresan
Gustav Sandgren		Åke Falck10 mars 1951[140][141]

Bibliografi (i urval)

ÅrTitelFörlag
1954Pellefant i GottlandetSvensk läraretidnings förlag
1963 caBrum

Joe på lejon-jakt

Kisse Katt

Lille Uncas

Kärnan
1968Bamse SagobokKärnan[142]
1971Bamse och sjörövarna

Bamse och lejonet

Bamse i Vilda Västern

Bamse åker till månen

Kärnan[142]
1992Bamse och den lilla åsnan

Bamse i Trollskogen

Kärnan
1994Brum och Filiokus

Teddy går vilse i natten

Nalle-Maja och Dunder-Honung

Brumma och tigern

Kärnan
1997Bamse och Regnbågs-Nuttarna (musiksaga)Egmont Music[143][144]
Mini-Hopp på cirkus

Mini-Hopp i Sagolandet

Mini-Hopps födelsedag

Mini-Hopp som sjörövare

Kärnan
2001Bamse och BrontoKärnan
2002Bamse och Lyckans DörrKärnan

Utmärkelser och nomineringar

Utställningar

ÅrTitelVarFrånTillTypKommentarRef.
sep.saml.
1979Serier för alla: svenska serier och serietecknareNationalmuseum1979-01-111979-03-18✔fyra katalogposter (nr 85–88)[c][159]
1980postkontoret Helsingborg 119801980 dec (?)i samband med Postverkets nya Bamse-frimärke (julfrimärke 1980)[160][161][162]
1998Bamse – världens starkaste björnHöganäs museum1998-06-212005 våren[d]✔diverse utställningsobjekt[165]
2003BamseSeriegalleriet2003-12-062003-12-31✔Bamse-seriesidor m.m.[166][167]
2006Bamses läsrum, Vikens bibliotek2006-10-28(pågående)✔variant på Höganäs-utställningen 1998–2005[168]
2007BamseSeriegalleriet2007-09-082007-10-10✔Bamse-omslag m.m.[169]
2008Bamse i Trollskogen2008-04-122008-05-14✔filmteckningar[170]
2009Bamse och den lilla åsnan2009-04-252009-05-27✔filmteckningar[171]
Seriernas världÖrebro läns museum2009-06-032009-09-27✔[172]
BrumSeriegalleriet2009-10-172009-11-18✔serieoriginal och illustrationer[173]
2010Tidö leksaks- och seriemuseum20102016-08-14[e]✔skisser[175], serieoriginal[176] m.m.[177][178][179]
2011Bamse – De första färgfilmernaSeriegalleriet2011-03-192011-04-13✔filmteckningar[180]
2013Bamses världBovilgården2013-03-292013-08-04✔filmteckningar m.m.[181][182]
2016Bamse 50 årSeriegalleriet2016-01-162016-02-10✔veckoseriesidor[183]
Grattis Bamse! – världens starkaste björn fyller 50 årRum för serier2016-06-162017-01-28✔[184]
2017Bergrummet2017-09-02(pågående)✔[185][186][187]
2019Bamses skolaSeriegalleriet2019-03-022019-04-03✔[188]
2021Bamse och hans vänner2021-05-082021-06-30✔[189]
2022Bamse och andra vänner ur seriernas världEksjö museum2022-04-232022-09-18✔[190]
2024SagobilderSeriegalleriet2024-04-132024-05-08✔sagoillustrationer för Allers[191]

Kommentar: "sep." = separatutställning och "saml." = samlingsutställning.

Representerad i

Forskning

Rune Andréassons serietidning Bamse analyseras i en av de fördjupande delarna av litteraturvetaren Helena Magnussons doktorsavhandling om svenska tecknade serier för barn från 2005.[198] Fokus ligger där framförallt på tidningens två första decennier, 1970- och 1980-talen.[198]

Det kulturella arvet efter Rune Andréasson

Arkiv

Rune Andréassons yrkesrelaterade arkiv är genom Bamse Förlaget AB huvudsakligen placerat på Svenskt Seriearkiv,[199] som sedan 2014 inhyses i Malmö stadsarkiv.[200]

Minnesmärken

Vid biblioteket i Rune Andréassons hemort Viken står sedan 2012 en Bamse-staty av skulptören Jonas Högström.[201] Idén att resa en Bamse-staty till Andréassons ära framfördes redan 1994, i en folkpartistisk motion i Höganäs kommunfullmäktige.[202]

Sedan 2014 finns även den nybyggda Bamserondellen, uppkallad till minne av Rune Andréasson och belägen inte långt ifrån huset där han bodde.[203]

Kommentarer

  1. ^ Detta datum började serien gå i GP, det kom dock att dröja innan serien började originalpubliceras i just GP.
  2. ^ Säsongen 2012 avslutades då.[122] [123] Den nyskrivna pjäsen Bamse i djungeln hade premiär i slutet av april 2013.[124]
  3. ^ Följande objekt med Rune Andréasson som upphovsman redovisas i utställningskatalogen:[159]
    • Två omslag till tidningen Bamse. 1970-tal. Gouache.
    • Lille Rikard och hans katt. Första och sista avsnitten. Pennteckning och laverad pennteckning. 1951 [och ca 1972].
    • Aisopos fabler, Vildåsnan och Tamåsnan. Pennteckning och tidningstryck. Bamse nr 7/1975.
    • Lille Skutt som kock. Pennteckning. Bamse 7/1973.
  4. ^ Utställningen upphörde officiellt någon gång mellan den 5 mars[163] och den 4 april[164] att döma av den officiella webbsidan.
  5. ^ Museets sista säsong (innan flytten till Stockholm) avslutades då.[174]
  6. ^ I museets samlingar ingår omslagsoriginalet till Bamse nr 8/1978[196] som funnits till försäljning på Seriegalleriets Bamse-utställning 2003.[167]

Referenser

Noter

  1. ^ Sveriges Dödbok 1901-2006.
  2. ^ Rune Andréasson i Nationalencyklopedins nätupplaga. Läst 10 november 2017.
  3. ^ http://www.bamsesamlarna.com/level1-runeakronologi.html
  4. ^ Bamse 1984:7 s. 4.
  5. ^ "Göteborgssyskon spelar teater" 1943. I artikeln påstås felaktigt att Andréasson var 14 år vid scendebuten, då han i själva verket var 13 år (jämför Andersson 1957 s. 208 och 222).
  6. ^ Bamse 1984:7 s. 4–5.
  7. ^ Rasmus 1947: "Elevskolans rulla ser i år ut så här: Ulla och Rune Andréasson, [...]"
  8. ^ [a b] Hegerfors 1978 s. 37: "– Nej, jag ville blir skådespelare och hann t.o.m. gå på Göteborgs Stadsteaters elevskola i tre år, innan jag begrep att serier var roligare! Varje vecka ritade och berättade jag 'Åsnan Kal från Slottsskogen' i Göteborgs-Postens lördagsbilaga. Även 'Brum' gick där."
  9. ^ [a b] Magnusson 2005 s. 352.
  10. ^ [a b] Bamse 1984:7 s. 9.
  11. ^ [a b] Gunnarsson, Joakim: "Bamses äventyr presenterar Rune A-serier", Bamses äventyr #39, 2012, s. 19.
  12. ^ Magnusson 2005 s. 167
  13. ^ Bamse 1984:7 s. 23.
  14. ^ Hegerfors 1978, s. 37: "– 1951 träffade jag Walt Disney i Köpenhamn och erbjöds att arbeta för honom i Skandinavien. Jag tackade nej. Men hade han velat ha mej i Hollywood, skulle jag ha skrikit ja!"
  15. ^ Månadens Affärer, september 1996 (s. 48): "'Jag träffade faktiskt Walt Disney personligen i Köpenhamn 1951, men det var under en period då Disney avskedade folk.'"
  16. ^ [a b c] Bamse 1984:7 s. 28.
  17. ^ [a b] Bamse 1984:7 s. 11.
  18. ^ ”Vänster-Richard stoppad”. Dagens Nyheter. 2 maj 1973. http://arkivet.dn.se/tidning/1973-05-02/117/16?searchTerm=%22lille+richard%22+rune. Läst 12 juni 2017. 
  19. ^ Jfr Hulth 2001 s. 22.
  20. ^ Jfr Hulth 2001 s. 26 spalt 1.
  21. ^ Nilsson 2005 s. 101: "[Rolf Janson:] – Ja, 'Teddy' visade sig sedan vara det bästa i Tuff och Tuss. När jag säger det bästa, så menar jag att barnen tyckte bäst om 'Teddy', sen kom 'Olli', 'Sten & Flisa' och sedan var det väl 'Jumbo' och så vidare."
  22. ^ Larsson 1992 s. 88.
  23. ^ Cirkus med Tuff och Tuss. Stockholm: Åhlén & Åkerlund. 1959-1959. Libris 1942273 
  24. ^ [a b c d] Bamse 1984:7 s. 42.
  25. ^ Nilsson 2004.
  26. ^ Ljungberg, Tore (31 december 1969). ”Bamse i färg-tv nästa jul!”. Arbetet. 
  27. ^ Jfr ”Television”. Dagens Nyheter: s. 30. 23 december 1972. https://arkivet.dn.se/tidning/1972-12-23/349/30?searchTerm=bamse.  Citat: "I dag kommer Bamse tillbaka – världens starkaste björn. Och vi träffar honom igen i Beppes julprogram."
  28. ^ Bamse 1973:1 s. 1. Citat: "Försäljningsperiod 3/1–31/1".
  29. ^ Siverbo 1992.
  30. ^ Andersson & Bengtsson 1993 s. 16 och 18–19.
  31. ^ Siverbo 1995 s. 51: "En annan viktig händelse var Bo Michaneks entré som tecknare [...]"
  32. ^ Gunnarsson 2001 s. 23: "En ny tecknartalang debuterade och tillförde Bamseserien en elegans i teckningarna som inte ens Rune lyckades få till under den period han själv tecknade Bamse."
  33. ^ Andersson et al 1997 s. 18: "Sedan lämnades ritstiftet över till spanjoren Francisco Tora, en medioker hantverkare som berövade serien mycket av dess bildmässiga charm. Betydligt bättre gick det för svensken Bosse Michanek, som debuterade som Bamsetecknare i nummer 11/83."
  34. ^ Andersson & Bengtsson 1993 s. 19.
  35. ^ Siverbo 1992. Citat: "Bo Michaneks teckningsstil gäller som 'husstil' – det är alltså hans stil man som ny Bamse-tecknare ska försöka följa."
  36. ^ Andersson & Bengtsson 1993 s. 21.
  37. ^ Gunnarsson 1997.
  38. ^ [a b] Andréasson 2006a s. 101.
  39. ^ Andréasson 2006a s. 254.
  40. ^ Gunnarsson 2010 s. 3: "År 2000 fick vi på Bamseredaktionen en överraskning. Det visade sig nämligen att Rune i hemlighet skrivit nya manus under flera års tid."
  41. ^ Andréasson 2006a s. 40.
  42. ^ [a b] ”Rune Andréasson har avlidit - han skapade björnen Bamse”. Helsingborgs Dagblad. 17 december 1999. https://web.retriever-info.com/services/archive/displayDocument?documentId=050805199912173264571&serviceId=2. Läst 10 november 2017. 
  43. ^ Sveriges Släktforskarförbund/Sveriges kyrkogårdsförvaltningar, Begravda i Sverige 2.
  44. ^ Sveriges befolkning 1990, DVD-ROM, Riksarkivet SVAR 2011
  45. ^ ”Ansedel för Rune Andréasson”. 1 juli 2010. Arkiverad från originalet den 10 november 2017. https://archive.is/20171110051523/http://www.froberg.se/disgen/0001/1359.htm. Läst 10 november 2017. 
  46. ^ Bamse 1984:7 s. 5.
  47. ^ [a b] ”Teddys äventyr - Seriewikin”. 21 april 2017. http://seriewikin.serieframjandet.se/index.php?title=Teddys_%C3%A4ventyr&oldid=202479. Läst 11 juni 2017. 
  48. ^ Bamses äventyr nr 51 (2014), s. 58–64.
  49. ^ Tuff och Tuss 1956:12 s. 46–47.
  50. ^ ”Nalle ritar och berättar - Seriewikin”. 21 april 2017. http://seriewikin.serieframjandet.se/index.php?title=Nalle_ritar_och_ber%C3%A4ttar&oldid=202480. Läst 11 juni 2017. 
  51. ^ [a b] Sagoserien #79, Stockholm: Illustrerade klassiker, 1962.
  52. ^ Andréasson 2006b s. 227.
  53. ^ Andréasson 2006b.
  54. ^ ”Rune Andréassons Post Mortem-serier - Seriewikin”. 10 april 2017. http://seriewikin.serieframjandet.se/index.php?title=Rune_Andr%C3%A9assons_Post_Mortem-serier&oldid=202307. Läst 11 juni 2017. 
  55. ^ ”För de yngsta : Nalle ritar och berättar. del 1. Rulle, Maja och räven / Rune Andréasson | Svensk mediedatabas (SMDB)”. smdb.kb.se. https://smdb.kb.se/catalog/id/002022013. Läst 8 april 2017. 
  56. ^ ”För de yngsta : Nalle ritar och berättar. del 2. Ballongfärden / Rune Andréasson | Svensk mediedatabas (SMDB)”. smdb.kb.se. https://smdb.kb.se/catalog/id/002022014. Läst 8 april 2017. 
  57. ^ ”För de yngsta : Nalle ritar och berättar. del 3. Åsnan Kal / Rune Andréasson | Svensk mediedatabas (SMDB)”. smdb.kb.se. https://smdb.kb.se/catalog/id/003666958. Läst 8 april 2017. 
  58. ^ ”För de yngsta : Nalle ritar och berättar. del 4. Joe och Jocke på lejonjakt / Rune Andréasson | Svensk mediedatabas (SMDB)”. smdb.kb.se. https://smdb.kb.se/catalog/id/003666959. Läst 8 april 2017. 
  59. ^ ”För de yngsta : Nalle ritar och berättar. del 5. Puck och björnen / Rune Andréasson | Svensk mediedatabas (SMDB)”. smdb.kb.se. https://smdb.kb.se/catalog/id/003666960. Läst 8 april 2017. 
  60. ^ ”För de yngsta : Nalle ritar och berättar. del 6. Nalle firar julafton / Rune Andréasson | Svensk mediedatabas (SMDB)”. smdb.kb.se. https://smdb.kb.se/catalog/id/003666964. Läst 8 april 2017. 
  61. ^ ”För de yngsta : Nalle ritar och berättar. del 8. Skidtävlingen / Rune Andréasson | Svensk mediedatabas (SMDB)”. smdb.kb.se. https://smdb.kb.se/catalog/id/003666966. Läst 8 april 2017. 
  62. ^ ”För de yngsta : Nalle ritar och berättar. del 9. Puck på nya äventyr / Rune Andréasson | Svensk mediedatabas (SMDB)”. smdb.kb.se. https://smdb.kb.se/catalog/id/003666967. Läst 8 april 2017. 
  63. ^ ”För de yngsta : Nalle ritar och berättar. del 10. Brums äventyr / Rune Andréasson | Svensk mediedatabas (SMDB)”. smdb.kb.se. https://smdb.kb.se/catalog/id/003666968. Läst 8 april 2017. 
  64. ^ ”Bamse. Del 1. Världens starkaste björn / Rune Andréasson | Svensk mediedatabas (SMDB)”. smdb.kb.se. https://smdb.kb.se/catalog/id/002021938. Läst 8 april 2017. 
  65. ^ [a b c d e f] ”Bamse - världens starkaste björn : de första äventyren / en TV-film av Rune Andréasson | Svensk mediedatabas (SMDB)”. smdb.kb.se. https://smdb.kb.se/catalog/id/002053929. Läst 8 april 2017. 
  66. ^ ”TV”. Svenska Dagbladet: s. 33. 4 november 1966. https://www.svd.se/arkiv/1966-11-04/33. Läst 9 april 2017. 
  67. ^ ”TV”. Svenska Dagbladet: s. 27. 12 november 1966. https://www.svd.se/arkiv/1966-11-12/27. Läst 9 april 2017. 
  68. ^ ”TV”. Svenska Dagbladet: s. 27. 19 november 1966. https://www.svd.se/arkiv/1966-11-19/27. Läst 9 april 2017. 
  69. ^ ”TV”. Svenska Dagbladet: s. 29. 26 november 1966. https://www.svd.se/arkiv/1966-11-26/29. Läst 9 april 2017. 
  70. ^ ”TV”. Svenska Dagbladet: s. 31. 3 december 1966. https://www.svd.se/arkiv/1966-12-03/31. Läst 9 april 2017. 
  71. ^ ”tv programmen”. Svenska Dagbladet: s. 23. 23 december 1972. https://www.svd.se/arkiv/1972-12-23/23. Läst 10 november 2017. 
  72. ^ ”Bamse - världens starkaste björn - Säsong 1 - Avsnitt 1 av 7: Skattsökarfärden | Öppet arkiv | oppetarkiv.se”. oppetarkiv.se. Sveriges Television. 28 november 2017. Arkiverad från originalet den 28 november 2017. https://archive.is/20171128161721/https://www.oppetarkiv.se/video/10678963/bamse-varldens-starkaste-bjorn-sasong-1-avsnitt-1-av-7?ac=bamse. Läst 28 november 2017. 
  73. ^ [a b c d e f] Sändningstider och titlar på Bamsesamlarna.com, 2004-01-10. Läst 8 april 2017.
  74. ^ ”Bamse - världens starkaste björn - Säsong 1 - Avsnitt 2 av 7: Skattsökarfärden - fortsättning | Öppet arkiv | oppetarkiv.se”. oppetarkiv.se. Sveriges Television. 28 november 2017. Arkiverad från originalet den 28 november 2017. https://archive.is/20171128162302/https://www.oppetarkiv.se/video/10678783/bamse-varldens-starkaste-bjorn-sasong-1-avsnitt-2-av-7. Läst 28 november 2017. 
  75. ^ ”Bamse - världens starkaste björn - Säsong 1 - Avsnitt 3 av 7: Vulkanutbrottet | Öppet arkiv | oppetarkiv.se”. oppetarkiv.se. Sveriges Television. 28 november 2017. Arkiverad från originalet den 28 november 2017. https://archive.is/20171128163035/https://www.oppetarkiv.se/video/10678739/bamse-varldens-starkaste-bjorn-sasong-1-avsnitt-3-av-7. Läst 28 november 2017. 
  76. ^ ”Bamse - världens starkaste björn - Säsong 1 - Avsnitt 4 av 7: Bamse och draken | Öppet arkiv | oppetarkiv.se”. oppetarkiv.se. Sveriges Television. 28 november 2017. Arkiverad från originalet den 28 november 2017. https://archive.is/20171128163304/https://www.oppetarkiv.se/video/10706383/bamse-varldens-starkaste-bjorn-sasong-1-avsnitt-4-av-7. Läst 28 november 2017. 
  77. ^ ”tv programmen”. Svenska Dagbladet: s. 24. 30 december 1972. https://www.svd.se/arkiv/1972-12-30/24. Läst 10 november 2017. 
  78. ^ ”Bamse - världens starkaste björn - Säsong 1 - Avsnitt 5 av 7: Vargen äter dunderhonung | Öppet arkiv | oppetarkiv.se”. oppetarkiv.se. Sveriges Television. 28 november 2017. Arkiverad från originalet den 28 november 2017. https://archive.is/20171128163511/https://www.oppetarkiv.se/video/10678795/bamse-varldens-starkaste-bjorn-sasong-1-avsnitt-5-av-7. Läst 28 november 2017. 
  79. ^ ”Bamse - världens starkaste björn - Säsong 1 - Avsnitt 6 av 7: Flygande mattan | Öppet arkiv | oppetarkiv.se”. oppetarkiv.se. Sveriges Television. 28 november 2017. Arkiverad från originalet den 28 november 2017. https://archive.is/20171128163713/https://www.oppetarkiv.se/video/10679043/bamse-varldens-starkaste-bjorn-sasong-1-avsnitt-6-av-7. Läst 28 november 2017. 
  80. ^ ”Bamse - världens starkaste björn - Säsong 1 - Avsnitt 7 av 7: Bamse möter en trollkarl | Öppet arkiv | oppetarkiv.se”. oppetarkiv.se. Sveriges Television. 28 november 2017. Arkiverad från originalet den 28 november 2017. https://archive.is/20171128163945/https://www.oppetarkiv.se/video/10678807/bamse-varldens-starkaste-bjorn-sasong-1-avsnitt-7-av-7. Läst 28 november 2017. 
  81. ^ ”Bamse - världens starkaste björn - Säsong 2 - Avsnitt 1 av 2: Bamse och den lilla åsnan | Öppet arkiv | oppetarkiv.se”. oppetarkiv.se. Sveriges Television. 28 november 2017. Arkiverad från originalet den 28 november 2017. https://archive.is/20171128164040/https://www.oppetarkiv.se/video/15664492/bamse-varldens-starkaste-bjorn-sasong-2-avsnitt-1-av-2. Läst 28 november 2017. 
  82. ^ ”tv1 lördag”. Svenska Dagbladet: s. 17. 18 april 1981. https://www.svd.se/arkiv/1981-04-18/17. 
  83. ^ ”Bamse - världens starkaste björn - Säsong 2 - Avsnitt 2 av 2: Bamse och den stora kapplöpningen | Öppet arkiv | oppetarkiv.se”. oppetarkiv.se. Sveriges Television. 28 november 2017. Arkiverad från originalet den 28 november 2017. https://archive.is/20171128164432/https://www.oppetarkiv.se/video/15664528/bamse-varldens-starkaste-bjorn-sasong-2-avsnitt-2-av-2. Läst 28 november 2017. 
  84. ^ ”tv1 söndag”. Svenska Dagbladet: s. 17. 18 april 1981. https://www.svd.se/arkiv/1981-04-18/17. 
  85. ^ ”Söndag 13 januaari [sic”]. Svenska Dagbladet: s. 52. 11 januari 1991. https://www.svd.se/arkiv/1991-01-11/52. 
  86. ^ Musik i mörker på Svensk Filmdatabas. Läst 8 april 2017.
  87. ^ Hamnstad på Svensk Filmdatabas. Läst 8 april 2017.
  88. ^ Soldat Bom på Svensk Filmdatabas. Läst 8 april 2017.
  89. ^ Andersson 1957, s. 208 och 222.
  90. ^ Teater i Göteborg 1910-1975 (1978), s. 97 och 118.
  91. ^ Andersson (1957), s. 221–222.
  92. ^ [a b] Teater i Göteborg 1910-1975 (1978), s. 98.
  93. ^ [a b c d e f g h i] "Andreasson, Rune :: person" Arkiverad 10 november 2017 hämtat från the Wayback Machine. på Carlotta. Läst 9 april 2017.
  94. ^ Teater i Göteborg 1910-1975 (1978), s. 99.
  95. ^ [a b c d e f] Teater i Göteborg 1910-1975 (1978), s. 101.
  96. ^ ”Stadsteaterns helgprogram”. Arbetartidningen: s. 8. 20 december 1944. 
  97. ^ Arbetartidningen: s. 2. 20 januari 1945. 
  98. ^ ”Dubbelpremiär på Stadsteatern”. Arbetartidningen: s. 4. 12 mars 1945. 
  99. ^ ”Kameler och lejon i Stadsteaterns julpjäs”. Arbetartidningen: s. 5. 18 december 1945. 
  100. ^ ”Rollistan i "Pappa"”. Arbetartidningen: s. 5. 24 oktober 1946. 
  101. ^ [a b c] Teater i Göteborg 1910-1975 (1978), s. 102.
  102. ^ Arbetartidningen: s. 2. 27 november 1946. 
  103. ^ [a b] ”Stadsteaterns jul- och nyårshelg”. Arbetartidningen: s. 10. 19 december 1946. 
  104. ^ Andersson 1957, bild 161 med bildtext.
  105. ^ ”Rollistan till "Caligula"”. Arbetartidningen: s. 5. 29 november 1946. 
  106. ^ Neon. (9 december 1946). ”"Putte Pucks äventyr": bejublad barnpjäs på Stadsteatern”. Arbetartidningen: s. 10. 
  107. ^ Teater i Göteborg 1910-1975 (1978), s. 102.
  108. ^ Göteborgs stadsteaters program : Säsongen 1946–47 : VIII. Don Gil med de gröna byxorna. : Premiär å Stora scenen den 11 januari 1947. s. 17.
  109. ^ ”Stor invigningsfest på Götaplatsen kl. 3”. Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning: s. 6. 17 maj 1947. https://tidningar.kb.se/3678898/1947-05-17/edition/156590/part/1/page/6/?q=%22rune%20andreasson%22. 
  110. ^ ”Sista parkpremiären”. Dagens Nyheter: s. 8. 22 augusti 1948. http://arkivet.dn.se/tidning/1948-08-22/226/8?searchTerm=%22Herr+Sleeman+kommer%22. Läst 9 april 2017. 
  111. ^ ”Långholmsparken: Kl. 19.30”. Dagens Nyheter: s. 9. 26 augusti 1948. http://arkivet.dn.se/tidning/1948-08-26/230/9?searchTerm=%22Herr+Sleeman+kommer%22. Läst 9 april 2017. 
  112. ^ ”'Johanna'-premiären om fredag”. Dagens Nyheter: s. 15. 29 augusti 1948. http://arkivet.dn.se/tidning/1948-08-29/233/15?searchTerm=%22Herr+Sleeman+kommer%22. Läst 9 april 2017. 
  113. ^ Forslund 1982 s. 260.
  114. ^ ”Pippi Långstrump - Lisepedia”. Arkiverad från originalet den 22 februari 2022. https://web.archive.org/web/20220222095802/http://www.lisepedia.se/Pippi_L%C3%A5ngstrump.html. Läst 22 februari 2022. 
  115. ^ Teater i Göteborg 1910-1975 (1978), s. 144
  116. ^ Steene 2005 s. 549.
  117. ^ Forslund 1982 s. 183.
  118. ^ ”Intima teatern”. Dagens Nyheter: s. 16. 23 december 1950. http://arkivet.dn.se/tidning/1950-12-23/348/16?searchTerm=tolvskillingsoperan. Läst 11 juni 2017. 
  119. ^ Datum för sista framförandet: annons införd 1955-12-31 i Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning (s. 23, spalt 1) och Göteborgs-Tidningen (s. 23, spalt 1).
  120. ^ Teater i Göteborg 1910-1975 (1978), s. 107.
  121. ^ Älveby, Rustan (1 december 1955). ”Åsna debuterade på Göteborgsscen”. Expressen: s. 19.  Citat: "Han har också gjort pjäsens dekor."
  122. ^ ”Öppettider 2012 - Kolmården - Nordens största djurpark”. Kolmårdens djurpark. Arkiverad från originalet den 13 oktober 2012. https://web.archive.org/web/20121013020528/http://www.kolmarden.com/Besok-oss/Oppettider/Oppettider-20111/. Läst 26 januari 2018.  Citat: "Helger, sensommar 1/9 - 30/9"
  123. ^ Jfr ”Halloween - Kolmården - Nordens största djurpark”. Kolmårdens djurpark. Arkiverad från originalet den 1 november 2012. https://web.archive.org/web/20121101025404/http://www.kolmarden.com/Besok-oss/Specialprogram/halloween/. Läst 26 januari 2018.  Citat: "Istället för den traditionella Bamseteatern kommer du att kunna lyssna på spökhistorier anpassade för yngre barn."
  124. ^ "Ny dockteater om Bamse Arkiverad 13 april 2017 hämtat från the Wayback Machine." (PDF, 4,86 MB), Green Room 2013:1, s. 7. Citat: "”Bamse i djungeln” heter Kolmårdens nya föreställning som har premiär i slutet av april. [...] Den tidigare Bamsepjäsen har spelats i 14 år."
  125. ^ Andréasson 2015 s. 183.
  126. ^ Holmqvist, Anders (2 maj 1998). ”Kolmården ger närhet till djuren”. Dagens Nyheter: s. A5. https://tidningar.kb.se/8224221/1998-05-02/edition/11184/part/4/page/4/?q=%2212-minutersf%C3%B6rest%C3%A4llningen%20bamse%20och%20minidraken%22.  Citat: "På området finns också en teater som bjuder på 12-minutersföreställningen "Bamse och minidraken" med olika specialeffekter som flygande bilar, slagregn, och vulkanutbrott."
  127. ^ Wetterström, Petra (2 maj 1998). ”Ett utmärkt komplement till Djurparken”. Norrköpings Tidningar.  Citat: "Rune Andréasson har själv skapat både pjäsen och den härliga scenografin."
  128. ^ ”Radioprogrammet i dag och i morgon”. Dagens Nyheter: s. 27. 18 september 1937. http://arkivet.dn.se/tidning/1937-09-18/253/27?searchTerm=%22N%C3%A4r+skomakarns+M%C3%A5rten+fick+se+kungen%22. Läst 9 april 2017. 
  129. ^ ”Radioprogrammet i dag”. Dagens Nyheter: s. 28. 8 augusti 1945. http://arkivet.dn.se/tidning/1945-08-08/212/28?searchTerm=%22tv%C3%A5+sm%C3%A5+st%C3%A4der%22. Läst 9 april 2017. 
  130. ^ ”Radioprogrammet”. Dagens Nyheter: s. 28. 30 september 1949. http://arkivet.dn.se/tidning/1949-09-30/264/28?searchTerm=%22Filmen+om+Ingeg%C3%A4rd%22. Läst 11 juni 2017. 
  131. ^ ”Radioprogrammet”. Dagens Nyheter: s. 26. 7 oktober 1949. http://arkivet.dn.se/tidning/1949-10-07/271/26?searchTerm=%22Filmen+om+Ingeg%C3%A4rd%22. Läst 11 juni 2017. 
  132. ^ ”Radioprogrammet”. Dagens Nyheter: s. 24. 14 oktober 1949. http://arkivet.dn.se/tidning/1949-10-14/278/24?searchTerm=%22Filmen+om+Ingeg%C3%A4rd%22+rune. Läst 11 juni 2017. 
  133. ^ ”Radioprogrammet”. Dagens Nyheter: s. 26. 21 oktober 1949. http://arkivet.dn.se/tidning/1949-10-21/285/26?searchTerm=%22Filmen+om+Ingeg%C3%A4rd%22+rune. Läst 11 juni 2017. 
  134. ^ ”Radioprogrammet”. Dagens Nyheter: s. 26. 28 oktober 1949. http://arkivet.dn.se/tidning/1949-10-28/292/26?searchTerm=%22Filmen+om+Ingegärd%22. Läst 11 juni 2017. 
  135. ^ ”Radioprogrammet”. Dagens Nyheter: s. 28. 4 november 1949. http://arkivet.dn.se/tidning/1949-11-04/299/28?searchTerm=%22Filmen+om+Ingegärd%22. Läst 11 juni 2017. 
  136. ^ ”Radioprogrammet”. Dagens Nyheter: s. 26. 11 november 1949. http://arkivet.dn.se/tidning/1949-11-11/306/26?searchTerm=%22Filmen+om+Ingegärd%22. Läst 11 juni 2017. 
  137. ^ ”Radioprogrammet”. Dagens Nyheter: s. 26. 18 november 1949. http://arkivet.dn.se/tidning/1949-11-18/313/26?searchTerm=%22Filmen+om+Ingegärd%22. Läst 11 juni 2017. 
  138. ^ ”Radioprogrammet”. Dagens Nyheter: s. 26. 25 november 1949. http://arkivet.dn.se/tidning/1949-11-25/320/26?searchTerm=%22Filmen+om+Ingegärd%22. Läst 11 juni 2017. 
  139. ^ ”Radioprogrammen”. Svenska Dagbladet: s. 16. 14 oktober 1950. https://www.svd.se/arkiv/1950-10-14/16. Läst 11 juni 2017. 
  140. ^ ”Bussresan : miniatyrdrama / av Gustav Sandgren | Svensk mediedatabas (SMDB)”. smdb.kb.se. https://smdb.kb.se/catalog/search?q=bussresan+1951&x=0&y=0. Läst 9 april 2017. 
  141. ^ ”Radioprogrammet”. Dagens Nyheter: s. 18. 10 mars 1951. https://arkivet.dn.se/tidning/1951-03-10/67/18?searchTerm=bussresan. Läst 26 januari 2018. 
  142. ^ [a b] Siverbo 1992. Citat:
    "Den första boken heter Bamse Sagobok och kom 1968. Den innehåller fem kortare berättelser. Tre år senare, 1971, kom fyra böcker med längre historier: Bamse och Sjörövarna, Bamse och Lejonet, Bamse i Vilda Västern och Bamse åker till Månen."
  143. ^ ”Ny guldskiva för Bamse-saga”. Helsingborgs Dagblad. 10 april 1997. https://web.retriever-info.com/services/archive/displayDocument?documentId=050805199704101881122&serviceId=2. Läst 12 oktober 2018.  Citat:
    "I dagarna släpps nästa musiksaga; Bamse och regnbågsnuttarna."
  144. ^ Sundbaum-Melin, Annika (21 december 1997). ”Årets bästa barnskivor”. Aftonbladet. https://web.retriever-info.com/services/archive/displayDocument?documentId=05734919971221386917&serviceId=2. Läst 12 oktober 2018. 
  145. ^ ”Utmärkelser”. Dagens Nyheter: s. 17. 13 december 1969. http://arkivet.dn.se/tidning/1969-12-13/338/17?searchTerm=%22rune+andreasson%22. Läst 11 juni 2017. 
  146. ^ ”Bamse och Pellefant gav 91:an-pris”. Svenska Dagbladet: s. 15. 16 juni 1979. https://www.svd.se/arkiv/1979-06-16/15. Läst 11 juni 2017. 
  147. ^ ”Journalister som får stort pris”. Svenska Dagbladet: s. 17. 8 november 1979. https://www.svd.se/arkiv/1979-11-08/17. Läst 11 juni 2017. 
  148. ^ ”Bamse fick pris i San Francisco”. Svenska Dagbladet: s. 18. 30 september 1981. https://www.svd.se/arkiv/1981-09-30/18. Läst 11 juni 2017. 
  149. ^ ”'Världens starkaste björn'”. Dagens Nyheter: s. 59. 30 september 1981. http://arkivet.dn.se/tidning/1981-09-30/265/59?searchTerm=%22i+klassen+f%C3%B6r+barnprogram%22. Läst 11 juni 2017. 
  150. ^ Bamse 1984:7 s. 42: "Ytterligare två filmer visades påsken 1981. De handlade om Bamses lilla åsna och belönades med juryns specialpris vid Golden Gate-festivalen i San Francisco samma år."
  151. ^ ”Hambe, Andreasson”. Svenska Dagbladet: s. 13. 9 mars 1990. https://www.svd.se/arkiv/1990-03-09/13. Läst 11 juni 2017. 
  152. ^ Magnergård, Christina (30 december 1990). ”Sköldpadda årets folkbildare”. Svenska Dagbladet: s. 10. https://www.svd.se/arkiv/1990-12-30/10. Läst 11 juni 2017. 
  153. ^ ”Pensionär utses till årets företagare”. Helsingborgs Dagblad: s. 12. 18 mars 1995. https://web.retriever-info.com/services/archive/displayDocument?documentId=050805199503182958456&serviceId=2. Läst 11 juni 2017. 
  154. ^ ”mg160427013 - Bilder i Syd”. Bilder i Syd. http://bilderisyd.se/produkt/mg160427013/. Läst 19 juni 2019. 
  155. ^ ”Månadens medmänniska”. Kvällsposten: s. 16. 7 juni 1997. 
  156. ^ ”Harmoniskt miljöparti kongressar”. Tidningarnas Telegrambyrå. 7 juni 1997. https://web.retriever-info.com/services/archive/displayDocument?documentId=05080619970607896771&serviceId=2. Läst 11 juni 2017. 
  157. ^ ”Svenska Urhunden 2001”. Seriefrämjandet. Arkiverad från originalet den 15 juli 2001. https://web.archive.org/web/20010715170041/http://www.serieframjandet.com/urhund/2001sve.html. Läst 11 juni 2017. 
  158. ^ ”Seriefrämjandet: Urhunden 2004 Gunnar Lundkvist Klas Katt går till sjöss”. Seriefrämjandet. Arkiverad från originalet den 27 december 2005. https://web.archive.org/web/20051227171356/http://www.serieframjandet.se/147/urhunden-2004-gunnar-lundkvist-klas-katt-gar-till-sjoess. Läst 11 juni 2017. 
  159. ^ [a b] Serier för alla: svenska serier och serietecknare : Nationalmuseum 11.1-18.3 1979. Nationalmusei utställningskatalog, 0585-3222 ; 417. Stockholm: Nationalmuseum. 1979. Libris 7602184. ISBN 91-7100-148-4 , s. 18.
  160. ^ Nilsson, Christina (24 december 1980). ”Världens starkaste björn har blivit frimärke: Rune åker utomlands för att få nya idéer”. Norra Skånes Tidningar: s. 18. , spalt 2. Citat:
    "Just nu visar posten i Helsingborg en utställning om Bamse där originalteckningen som ligger till grund för frimärket finns på plats."
  161. ^ "Bamse på utställning", Impulsen: nyheter och tips för kassatjänsten 1981:2. Citat:
    "– Under december månad hade vi en utställning med anknytning till BAMSE-frimärket på postkontoret Helsingborg 1, skriver Curt Edman på områdesförvaltningen. Materialet till utställningen hade ställts till förfogande av BAMSES tecknare, – Rune Andreasson, Viken. I materialet ingick bland annat originalteckningen till frimärket, och Postmuseum hade lånat ut ett avdrag av originalgravyren."
  162. ^ Anonym (16 december 1980). "Bamses pappa signerade vykort". Helsingborgs Dagblad. Citat:
    "Bamse-utställning i en monter finns det också i postlokalen, för den som vill stifta närmare bekantskap med seriefiguren."
  163. ^ ”Välkommen till Bamse”. Höganäs museum. Arkiverad från originalet den 5 mars 2005. https://web.archive.org/web/20050305115021/http://www.hoganas.net/museum/bamse.htm. 
  164. ^ ”Välkommen till Bamse”. Höganäs museum. Arkiverad från originalet den 4 april 2005. https://web.archive.org/web/20050404125834/http://www.hoganas.net/museum/bamse.htm. 
  165. ^ ”Bamse flyttar in för gott: 25-åringen hyllas med egna rum på museet”. Helsingborgs Dagblad. 17 juni 1998. https://web.retriever-info.com/services/archive/displayDocument?documentId=050805199806171395625&serviceId=2. Läst 21 juni 2018. 
  166. ^ ”Tidigare utställningar”. Seriegalleriet. Arkiverad från originalet den 25 augusti 2010. https://web.archive.org/web/20100825090811/http://seriegalleriet.se/main.php?exhibit=21. Läst 21 juni 2018. 
  167. ^ [a b] Mattsson, Mattias (8 december 2003). ”Bamseteckningar till salu”. stp.lingfil.uu.se. Arkiverad från originalet den 20 juni 2018. http://archive.is/2018.06.20-233342/http://stp.lingfil.uu.se/pipermail/skumposinen/2003-December/000201.html. Läst 21 juni 2018. 
  168. ^ Lassen, Fredrik (26 oktober 2006). ”Bamse får en egen våning”. Helsingborgs Dagblad. https://web.retriever-info.com/services/archive/displayDocument?documentId=050805200610261ece13c7c4bd0df787ced806d10cb3d1&serviceId=2. Läst 21 juni 2018. 
  169. ^ ”Tidigare utställningar”. Seriegalleriet. Arkiverad från originalet den 22 augusti 2010. https://web.archive.org/web/20100822171550/http://seriegalleriet.se/main.php?exhibit=62. Läst 22 augusti 2010. 
  170. ^ ”Tidigare utställningar”. Seriegalleriet. Arkiverad från originalet den 22 augusti 2010. https://web.archive.org/web/20100822171005/http://seriegalleriet.se/main.php?exhibit=67. Läst 22 augusti 2010. 
  171. ^ ”Tidigare utställningar”. Seriegalleriet. Arkiverad från originalet den 22 augusti 2010. https://web.archive.org/web/20100822165954/http://www.seriegalleriet.se/main.php?exhibit=77. Läst 22 augusti 2010. 
  172. ^ ”Optimal Press | nytt”. Optimal Press. Arkiverad från originalet den 24 juni 2018. https://archive.today/20180624001303/http://www.optimalpress.com/nytt-2009-juni.html. Läst 24 juni 2018. 
  173. ^ ”Tidigare utställningar”. Seriegalleriet. Arkiverad från originalet den 22 augusti 2010. https://web.archive.org/web/20100822165521/http://www.seriegalleriet.se/main.php?exhibit=82. Läst 22 augusti 2010. 
  174. ^ ”Tidö Slott – Öppettider och priser”. Tidö Slott. Arkiverad från originalet den 12 augusti 2016. https://web.archive.org/web/20160812213938/http://www.tidoslott.se/priseroppettider. Läst 12 augusti 2016. 
  175. ^ ”DSC_1173 | pogono | Flickr”. 20 juli 2010. https://www.flickr.com/photos/pogono/5522657066/in/album-72157626130587293/. Läst 21 juni 2018. 
  176. ^ ”DSC_1063 | pogono | Flickr”. 20 juli 2010. https://www.flickr.com/photos/pogono/5522654100/in/album-72157626130587293/. Läst 21 juni 2018. 
  177. ^ ”DSC_1169 | pogono | Flickr”. 20 juli 2010. https://www.flickr.com/photos/pogono/5522656922/in/set-72157626130587293. Läst 21 juni 2018. 
  178. ^ ”DSC_1072 | pogono | Flickr”. 20 juli 2010. https://www.flickr.com/photos/pogono/5522064501/in/album-72157626130587293/. Läst 21 juni 2018. 
  179. ^ Hegerfors 2010.
  180. ^ ”Tidigare utställningar”. Seriegalleriet. Arkiverad från originalet den 21 juni 2018. https://archive.today/20180621001933/http://www.seriegalleriet.se/main.php?exhibit=95. Läst 21 juni 2018. 
  181. ^ ”Det händer: evenemangstips i Torsby”. Länstidningen Värmlandsbygden: s. 19. 2 augusti 2013. https://web.retriever-info.com/services/archive/displayDocument?documentId=05749120130802788ee3dbacb8692e9bcb275a3ea65a07&serviceId=2. Läst 21 juni 2018. 
  182. ^ Gund, Victoria (12 april 2013). ”Långfilmsaktuella Bamse väcker fortfarande känslor”. Värmlands Folkblad. https://web.retriever-info.com/services/archive/displayDocument?documentId=0570382013041256f5093a62543a15a01ab645c12eeb09&serviceId=2. Läst 21 juni 2018. 
  183. ^ ”Tidigare utställningar”. Seriegalleriet. Arkiverad från originalet den 21 juni 2018. https://archive.today/20180621002204/http://seriegalleriet.se/main.php?exhibit=140. Läst 21 juni 2018. 
  184. ^ ”Grattis Bamse! – världens starkaste björn fyller 50 år Seriefrämjandet”. Seriefrämjandet. Arkiverad från originalet den 21 juni 2018. https://archive.today/20180621012519/http://serieframjandet.se/rum-for-serier/grattis-bamse-varldens-starkaste-bjorn-fyller-50-ar/. Läst 21 juni 2018. 
  185. ^ ”Bergrummet i Stockholm blir nytt leksaksmuseum”. mynewsdesk.com. 1 maj 2017. Arkiverad från originalet den 21 juni 2018. https://archive.today/20180621040430/http://www.mynewsdesk.com/se/familjeupplevelser-i-bergrummet-ab/pressreleases/bergrummet-i-stockholm-blir-nytt-leksaksmuseum-1989574. Läst 21 juni 2018. 
  186. ^ ”Instagram-inlägg från bergrummet_tidocollection 2017-08-27”. Instagram. https://www.instagram.com/p/BYgqG7GAReL/?taken-by=bergrummet_tidocollection. Läst 21 juni 2018. 
  187. ^ ”Instagram-inlägg från bergrummet_tidocollection 2017-12-09”. Instagram. https://www.instagram.com/p/BcfAZXxg_H6/?taken-by=bergrummet_tidocollection. Läst 21 juni 2018. 
  188. ^ ”Tidigare utställningar”. Seriegalleriet. http://seriegalleriet.se/main.php?exhibit=169. Läst 19 juni 2019. 
  189. ^ ”Tidigare utställningar”. Seriegalleriet. http://seriegalleriet.se/main.php?exhibit=187. Läst 4 juli 2021. 
  190. ^ ”Tidigare utställningar”. Eksjö Museum. https://eksjo.se/underwebbar/eksjo-museum/utstallningar/tidigare-utstallningar. Läst 28 juni 2022. 
  191. ^ ”Tidigare utställningar”. Seriegalleriet. https://www.seriegalleriet.se/main.php?exhibit=209. Läst 13 april 2024. 
  192. ^ Hegerfors 2010. Citat:
    "Inne i den gamla posten på hörnet Viktor Rydbergsgatan-Eklandagatan hängde i decennier en stor färgglad originalmålning med typiska Rune Andréasson-djur på. Postpersonalen hävdade helt frankt att den var en gåva från Rune "som tack för god service". / Jag undrar vart detta verk tog vägen. Nån som vet?"
  193. ^ ”Foruminlägg av S.B. och Rufus”. Serieforum. 15 november 2017. Arkiverad från originalet den 21 juni 2018. https://archive.li/20180621022214/http://www.serieforum.se/phpbb3/viewtopic.php?f=8&t=1414&start=400#p202995. Läst 21 juni 2018. 
  194. ^ ”Moderna Museet - Collection”. sis.modernamuseet.se. Moderna Museet. 21 juni 2018. https://sis.modernamuseet.se/people/5009/rune-andreasson/objects. Läst 21 juni 2018. 
  195. ^ Jfr Bamse 1984:7, s. 11. Citat:
    "Serien [Lille Rikard och hans katt] publiceras fortfarande i många tidningar, men inga nya avsnitt har gjorts sedan 1972. / Det här är sista avsnittet. / (Originalet tillhör Nationalmuseum)"
    Objektet i fråga har sedermera överförts till Moderna Museet:
    ”Lille Richard och hans katt, sista avsnittetet”. sis.modernamuseet.se. Moderna Museet. 21 juni 2018. https://sis.modernamuseet.se/objects/10110/lille-richard-och-hans-katt-sista-avsnittet. Läst 21 juni 2018. 
  196. ^ Didic´, Anna-Lena (26 september 2017). ”På besök hos Lasse Åberg! « Kopparbergarn”. Kopparbergarn: en nättidning för Ljusnarsberg med omnejd. Arkiverad från originalet den 24 juni 2018. https://archive.today/20180624010410/http://www.kopparbergarn.se/pa-besok-hos-lasse-aberg/. Läst 24 juni 2018. 
  197. ^ Österlind, Robert (17 mars 2010). ”"Serier en konstform": lekfull greve kombinerar leksaker och serietidningar på sitt slott”. Dagens Industri: s. 18. 
  198. ^ [a b] Magnusson 2005, s. 23.
  199. ^ Storn, Thomas (2012). Hallin, Jakob et al. red. ”Världens starkaste björn vilar nu tryggt i Svenskt Seriearkiv”. Bild & Bubbla (Malmö: Seriefrämjandet) 191 (2012:2): sid. 116–117. ISSN 0347-7096. Arkiverad från originalet den 21 juni 2018. https://web.archive.org/web/20180621143306/http://seriearkivet.se/2013/08/19/rune-andreasson/. Läst 21 juni 2018. 
  200. ^ Clarén, Ulf (30 oktober 2014). ”Seriearkivet stärker Malmö som seriestad”. Sydsvenska Dagbladet Snällposten: s. B2–B3. https://web.retriever-info.com/services/archive/displayDocument?documentId=050859201410302763285&serviceId=2. Läst 19 juni 2019. 
  201. ^ Melkersson, Erik (6 oktober 2012). ”Bamse har kommit hem igen”. Helsingborgs Dagblad. https://web.retriever-info.com/services/archive/displayDocument?documentId=05080520121006060aed4cf53dce9ca3a2c37dd8f2799c&serviceId=2. Läst 21 juni 2018. 
  202. ^ ”Bamsestaty ska locka turister”. Dagens Nyheter/TT: s. 5. 16 december 1994. https://web.retriever-info.com/services/archive/displayDocument?documentId=05091519941216b68689e7c642a5df7419c04ccb5d8a23&serviceId=2. Läst 21 juni 2018. 
  203. ^ Lassen, Fredrik (2 juli 2014). ”Bamse vinnare i rondelltävling”. Helsingborgs Dagblad. https://web.retriever-info.com/services/archive/displayDocument?documentId=05080520140702cc2b18d481e0d7b8468745db74b1b5dc&serviceId=2. Läst 21 juni 2018. 

Tryckta källor

Webbkällor

Externa länkar

Rune Andréasson
Bamse
Figurer och fenomen
Publikationer/verk
Filmer
Kreatörer
Övrigt
Övriga verk
Brum (1944–1967) · Tant Ellens dansskola (1950–1951) · Teddy (1950–1960) · Lille Rikard och hans katt (1951–1972) · Pellefant (1954–1993) · Nalle ritar och berättar (1958–1959) · Habibu (1973) · Essbjörn (1976)
Bamseförfattare och -tecknare
Författare
Rune Andréasson (även tecknare) · Olof Siverbo · Jan Magnusson · Håkan Fredriksson · Peter Nilsson · Claes Reimerthi · Dan Andréasson · Johan Wanloo · Sören Axén (även tecknare) · Joakim Gunnarsson (även tecknare) · Lisbeth Wremby · Lise Jörgensen (även tecknare) · Susanne Adolfsson · Charlotta Borelius · Jens Hansegård
Tecknare
Francisco Torá · Bo Michanek (även författare) · Kerstin Hamberg · Tony Cronstam (även författare) · Juan Aparici · Ann Härdfeldt · Kenneth Hamberg (även författare) · Thomas Holm (även författare) · Bernt Hanson · Lars Bällsten · Andreas Qassim · Adam Blomgren · Hedvig Häggman-Sund (även författare) · Ted Johansson (även författare)
Lindome – del av Mölndals kommun och Halland
Definitioner
Lindome (del av tätorten Göteborg) · Lindome församling · Lindome landskommun · Lindome socken
Tätorter, småorter (med mera)
inom sockengränsen
Barnsjöområdet · Greggered · Hassungared · Högaliden · Hällesåker · Inseros · Knipered · Ranered · Humlekärr · Hällesås · Fagered · Långås · Torkelsbohög) · Skäggered (norra delen) · Skäggered (södra delen)
Näringsliv och kultur
Personer och händelser
Sjöar
Övrig natur
Sandsjöbacka naturreservat · Lindomeån
Auktoritetsdata

Media som används på denna webbplats

Rune Andréasson animating in the 1950s.jpg
Stillbild från produktionen av Rune Andréassons (1925–1999) animerade tv-serie "Nalle ritar och berättar" (1950-tal), Göteborg.
Nalle and Hustomten (Rune Andréasson).jpg
Stillbild från produktionen av Rune Andréassons (1925–1999) animerade tv-serie "Nalle ritar och berättar" (1950-tal), Göteborg. Bilden visar huvudfiguren Nalle och bifiguren Hustomten.
Lindomekarta.png
Författare/Upphovsman: Per A.J. Andersson, Licens: CC BY-SA 3.0
Enkel gränskarta över Lindome (socken/församling/tidigare landskommun). Gränsdragningen är den nuvarande, efter senaste gränsjusteringen på 1950-talet.
Rune Andréasson signature.svg
Rune Andréassons signatur i ett dokument rörande utgivningsbeviset för serietidningen Bamse.
Rune Andréasson 1998-05-02 by Jenny Luks.png
Författare/Upphovsman: Jenny Luks, Licens: CC BY-SA 4.0
Serietecknaren Rune Andréasson (1925–1999) vid invigningen av "Bamses värld" på Kolmårdens djurpark 1998-05-02. Foto: Jenny Luks.
Rune Andréasson 1973-04-29.jpg
Författare/Upphovsman: AB Helsingborgs-Bild, Licens: CC0
Serietecknaren Rune Andréasson (1925–1999) i sin ateljé i Viken, Höganäs kommun.
Rune och Ulla Andréasson, Putte Pucks äventyr 1946.jpg
Rune Andréasson (Nisse Rask) och Ulla Andréasson (prinsessa) i "Putte Pucks äventyr", Göteborgs stadsteater 1946.